Vetenskapsradion Historia

Vad ska du läsa i hängmattan i sommar? Välj inga böcker innan du hört Vetenskapsradion Historias årliga sommarläsningstips! Här hör du bland annat om pornografiska hällristningar och väluppfostrade barbarer, om verklighetens Kleopatra och den svenska medicinhistorien. Du får också en guidning i vilka av alla militärhistoriska böcker som är värda att ta med till stranden i sommar, och dessutom hör du den brittiske succéförfattaren Anthony Beevor berätta varför det behövs ytterligare en bok om D-dagen. Vetenskapsradion Historia fortsätter också sin resa i det medeltida Västmanland. Denna vecka guidar arkeologen Jonas M Nordin runt i Munktorps kyrka, där den helige David, Västmanlands apostel en gång verkade. Vetenskapsradion Historia boktips inför sommaren 2009: Kleopatra - Allan Klynne, PrismaBarbarerna - Terry Jones & Alan Ereira, KarnevalDambusters - Mikael Tamelander, PrismaHitler och Stalin - Niklas Zetterling, PrismaD-dagen - Antony Beevor, Historiska MediaDoktor Carlander i praktiken - Gudrun Nyberg,

"Förutan wapen inga lagrar wänta", hette det i en sång från 1816. Budskapet är solklart, endast de män som är tappra nog att strida för sitt älskade Moder Svea är värda något. Historikern Hanna Enefalk som studerat dryga 1000 liknande patriotiska sånger i sin avhandling menar att sångerna och nationalismen gick hand i hand i Sverige.- Trots sina löjliga rim och sitt många gånger patetiska innehåll skulle de patriotiska sångerna forma många generationer svenskar, berättar hon.Vetenskapsradion Historia träffar henne lagom till nationaldagen i studentstaden Uppsala, där de patriotiska sångerna sjöngs allra flitigast för hundra år sedan. Dessutom börjar en resa till medeltidens Västmanland. Tillsammans med arkeologen och författaren Jonas M Nordin besöker programledare Tobias Svanelid den medeltida kyrkan i Ängsö och betraktar spåren efter det nära självständiga lilleputtriket i Mälaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur var det att få vinterkräksjukan på medeltiden? Och hur farligt var det att gå till doktorn för 1000 år sedan? Vetenskapsradion Historia gräver i de arkeologiska arkiven i Malmö på jakt efter fynden från medeltidens läkekonst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Hur man hanterar sjukdomar och hur man tar hand om sjuka säger väldigt mycket om samhället i stort, menar arkeologen Johanna Bergqvist, som forskar om den medeltida läkekonsten. Det är dags att ändra vår uppfattning om medeltiden som en mörk pesthärjad epok, menar Johanna Bergqvist. Läkekunniga gjorde allt som stod i deras makt för att bota sjukdomar och rädda liv, och förvånandsvärt ofta tycks de ha lyckats! Osteologen Elisabeth Iregren håller med. I sin forskning om barnens hälsa under medeltiden ser hon tydliga bevis för att gårdagens föräldrar var lika omvårdande som dagens. - Barnadödligheten var skyhög för 1000 år sedan, men medeltida föräldrar gjorde verkligen allt för att hålla sina barn vid god hälsa, berättar hon. Till exempe

I maj 1909 fattades beslut om att inrätta Sveriges första nationalparker. Hundra år senare står de som stolta symboler för svenskt naturskydd och miljötänkande, men vad var det egentligen för tankar som låg bakom skapandet av nationalparker?- Det handlade ju, som namnet antyder, om att skapa nationella parker som skulle spegla typisk svensk natur, berättar miljöhistorikern Sverker Sörlin. Och det viktiga var just att det skulle vara svensk natur, parkerna var ett led i nationsbyggandet i början av 1900-talet. Från början kom parkerna att stå mer eller mindre outnyttjade, men snart kom de att attrahera en upplyst elit som fått smak för natur- och friluftsliv. - Det kom att höra till allmänbildningen att kunna sin flora och fauna, fortsätter Sverker Sörlin, och det blev högsta mode att besöka nationalparkerna i fjällen. Veckans fabeldjur: gripen Vetenskapsradion Historia fortsätter dessutom att botanisera bland medeltidens bestar och monster. Henrik Otterberg, redaktör för boken Bernströms Bestiarium, berättar

Det har nu gått 75 år sedan Sveriges riksdag fattade det ödesdigra beslutet att stifta en lag som tillät tvångssteriliseringar av svenska medborgare. 42 år senare skulle 63 000 svenskar ha blivit drabbade av lagen och samtliga förlorat sina chanser att kunna skaffa barn. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar denna skamfläck i svensk historia genom att återvända till den historiker som på allvar lyft fram fenomenet tvångssteriliseringar.- Det intressanta är hur ämnet kom att skapa såna rabalder i slutet av 1990-talet, berättar Maija Runcis, som 1997 lade fram sin avhandling i ämnet och som därmed startade debatten om steriliseringarna.- Jag kan bara förklara uppståndelsen med att det handlade om att det svenska folkhemmet, i och med min avhandling, för första gången kom att kritiseras offentligt, berättar hon.Dessutom lär vi känna medeltidens vackraste fabeldjur - enhörningen. Kanske kom inspirationen ifrån noshörningar, kanske från narvalar, spekulerar litteraturvetaren Henrik Otterberg.Programledare är Tob

Han var rikare än Bill Gates och Jan Stenbeck tillsammans och påstås havarit Sveriges mest förmögne person genom tiderna - Bo Jonsson Grip. Inte minst på grund av sin girighet har Bo Jonsson Grip kommit att få ett elakt eftermäle, han har ansetts hänsynslös och känslokall, och han har beskyllts för flera mord. Men i en nyutkommen biografi om denne medeltida jetsetare nyanseras bilden av honom.- Han var varken en ängel eller en djävul, utan någonstans mitt emellan, precis som alla oss andra, menar författaren Anders Bockgård.Vetenskapsradion Historia gräver också i den mystiska och mordiba historien kring Carin Görings kvarlevor - blev de egentligen kremerade och begravda i Sverige 1950, eller är det så att hennes riktiga kropp påträffats först nu? Författaren Björn Fontander har nystat i detektivhistorierna kring svenska nazihustrun Carin Görings dödsfall och begravning.Dessutom lär vi känna medeltidens och fantasylitteraturens mest populära best - draken. I serien om medeltida fantasidjur har turen kommit ti

För snart hundra år sedan inleddes en av världshistoriens största katastrofer - det första världskriget. De senaste decennierna har detta krig hamnat i skuggan av det andra världskriget, men nu har historikern Lina Sturfeldt vid Lunds universitet undersökt dåtidens syn på detta det första stora kriget.- Det var märkliga och motstridiga bilder som tecknades av kriget i svensk press, berättar hon. I tidningar som Idun och Allers kunde man läsa om kriget som en vacker riddarsaga, som en nödvändig naturkatastrof och som en rolig picknick.Vetenskapsradion Historia undersöker också vad det innebar att Sverige stod utanför denna världskonflikt.- Vårt eget land sågs ofta som en feg och omanlig nation, men samtidigt målade tidningarna upp bilden av svenskarna som civilisationens förkämpar i skärande kontrast till de europeiska skyttegravarnas kaos och barbari.Dessutom inleds en serie i Vetenskapsradion Historia om medeltidens fantastiska fantasidjur. I den aktuella boken Bernströms Bestiarium skildrar författaren och

Synen på vad som är sjukt och friskt i människans psyke är i ständig förändring. Och kanske säger mentalvården mer om samhället än vad dess friska individer gör. Det menar i alla fall historikern Cecilia Riving vid Lunds universitet som studerat den svenska sinnessjukvården på 1800-talet.- Genom att studera framväxten av sinnessjukvården på 1800-talet kan man förstå varför vi har den psykvård som vi har idag, säger Cecilia Riving. Vetenskapsradion Historia besöker mentalhospitalet i Lund, en av sjukhusen som Cecilia Riving undersökt, och letar efter spåren av 1800-talets patienter och läkare.- I mitten av 1800-talet kunde en kvinna bli inspärrad på sinnessjukhus om hon ansågs vara sexuellt lössläppt och hade utomäktenskapliga barn, berättar Ciecilia Riving. Onani och sexuella avvikelser kunde också klassas som sjukliga beteenden. Frikyrklighet ansågs vara ett tecken på religiös förvillelse och det gränsade därmed till psykisk sjukdom.Men den diagnos som förvånat Cecilia Riving mest var när en kvinna togs in p

Hon är en av världshistoriens mest kända kvinnor och den antika världens femme fatale. I två tusen år har konstnärer och författare facinerats av hennes utseende och öde, men vem var hon egentligen? Antikvetaren Allan Klynne är aktuell med en ny bok om Kleopatra.- Hon har oftast porträtterats som en erotisk ikon i lyxförpackning, men sanningen är att vi vet mycket litet om henne, berättar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att se Kleopatra enbart som ett bortskämt sexmonster är grovt felaktigt, menar Allan Klynne, uppenbarligen hade hon enastående förmågor inom diplomati och politik och hon kom att på många sätt forma Romarrikets öde.Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia den försvunna byn i New Yorks Central Park. I mitten av 1800-talet låg där, mitt på Manhattan, byn Seneca Village – en mångkulturell smältdegel helt skild från det egentliga New York City. Men när man började anlägga Central Park fick byborna avlägsnas, och idag söker arkeologerna efter resterna av den försvunna byn

Lita inte på någon, men håll dig på god fot med alla och envar! - dessa ord var Per Brahe den äldres ledstjärna och livräddare i vasakungarnas skugga.Vetenskapsradion Historia bekantar sig med 1500-talets meste doldis - en man som själv hade kunnat göra anspråk på den kungliga tronen, men som istället valde att ge stöd åt andra mer eller mindre maktfullkomliga kungar.- Han var en utmärkt strateg och skaffade ett stort inflytande över såväl sin morbror Gustav Vasa och kusinerna Erik XIV och Johan III, berättar historikern Bo Eriksson som med sin forskning nu för första gången kan berätta den sanna historien om Per Brahe d.ä.Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också striderna i Köpenhamn för 350 år sedan, som så när kom att få hela Danmark på fall. Vårvintern 1659 stod den svenska hären med Karl X Gustaf i spetsen alldeles utanför Köpenhamn och i hopp om att vinna en avgörande seger beslutade kungen att storma staden. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För exakt 100 år sedan blev den amerikanske polarforskaren Robert Edwin Peary den första människan någonsin att nå Nordpolen. Vetenskpasradion Historia berättar om Pearys bedrift och om den kapplöpning mot polerna som han var en del av.- Det tidiga 1900-talets polarforskare var som vår tids astronauter, de var upptäcktsresande i de mest extrema av miljöer, berättar Olav Orheim, direktör vid Norges Polarinstitut.Men polarfärdernas status ledde också till bedrägerier och skumraskaffärer - frågan är om Peary verkligen var på Nordpolen?Dessutom uppmärksammar vi fotbollssångernas historia. I veckan drar Allsvenskan igång, och landets läktare kommer återigen att fyllas av skrål och sång. Men varifrån härstammar egentligen traditionen att sjunga på fotbollsmatcher, och hur kommer det sig att den mest populära fotbollssången av alla heter You ll never walk alone?Vetenskapsradion Historia besöker fotbollspubar i Liverpool och fotbollsmuseet i Preston för att hitta svaret på frågorna.Programledare är Tobias Svanelid. L

Det började i januari 2000 med ett program om det mytomspunna Atlantis och denna vecka fyller Vetenskapsradion Historia 400 program! Programledaren och redaktören Tobias Svanelid firar med att skaffa sig en egen vapensköld.- Allt fler skaffar sig ett eget heraldiskt tecken, och jag tyckte att det var på tiden att jag fick min egen vapensköld! säger Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Bede, vice ordförande för Svenska Heraldiska Föreningen, berättar hur heraldikerna har tänkt kring skölden.Läs mer om föreningen på: www.heraldik.se.Dessutom samtalar historikern Dick Harrison, författaren Katarina Mazetti och förlagschefen Björn Andersson om varför det blivit så populärt att skriva historisk skönlitteratur.- Det är en stor utmaning att både skriva en bra roman, samtidigt som man måste hålla sig inom historiska fakta, menar Dick Harrison, aktuell med sin första historiska roman ”Ofärd”.Katarina Mazetti, aktuell med boken ”Blandat blod”, menar att historisk f

Klimatförändringar hotar kulturarvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klimatförändringar hotar kulturarvet. Vårt kulturav är hotat av klimatförändringar. Högre temperaturer, stormar och översvämningar ökar trycket på redan svårt prövade fornlämningar och historiska miljöer.- Idag ser vi hur arkeologiska fynd, inte minst trä som bevarats i våtmarker, försvinner i snabb takt, säger Karl Uwe Heussner på Tysklands Arkeologiska Institut.Vi besöker världsarvsstaden Prag som 2002 drabbades av översvämningar som överträffade alla tidigare rekord. Prag är ett av många exempel som i en aktuell UNESCO-rapport lyfts fram som särskilt hotade. I en enkät bland UNESCO:s medlemsländer säger 3 av 4 att klimatförändringar påverkar deras världsarv. Sammanlagt listas 46 världskulturarv som direkt hotade av klimatförändringar. Det handlar om arkeologiska ruiner, kyrkor och moskeer. Hoten är allt mellan tropiska stormar, erosion och översvämningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För exakt 200 år sedan var Stockholms slott platsen för svensk historias mest actionladdade sekvenser - kuppen mot kung Gustav IV Adolf. Tillsammans med historikern Mikael Alm besöker Tobias Svanelid de salar och rum på Slottet där statskuppen ägde rum.- Kungen brottades ned, men lyckades fly ut på borggården, berättar Mikael Alm. Men han var chanslös och hade inte en enda lojal vän som kämpade för honom.I Vetenskapsradion Historia granskas också bioaktuella filmen Che - Argentinaren med historiska glasögon. Historikern Håkan Blomqvist menar att Steven Soderberghs berättesle om Ernesto Che Guevara är en gripande men partisk berättelse om vår tids störste revolutionär.- Han var en ikon och något så ovanligt som en humanistisk guerillaledare, berättar Håkan Blomqvist.Dessutom sänds den tredje delen i Vetenskapsradion Historias serie om historiska stadsvandringar. Historikern Roger Johansson guidar denna vecka vid Karl X-statyn på Stortorget i Malmö och filosoferar kring det absurda i att en stad hyllar sin eröv

Hon har lika imponerande former som en 18-åring, men nu fyller hon faktiskt ändå 50! Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid träffar Barbieentusiasten Gunvor Högstedt för att berätta historien om Barbiedockan och hur den tog världen med storm när den lanserades i mars 1959.Barbies liv ansågs länge vara en värld av plast och balklänningar, men faktum är att Barbie är mer jämställd än man kan tro, menar Gunvor Högstedt.- På 60-talet fick hon vara astronaut och idag har hon dumpat Ken, säger hon.Vetenskapsradion Historia testar också det nya spelet Axis and Allies, där plastfigurer kämpar om seger i ett fiktiv verson av Andra världskriget, och så fortsätter serien om stadsvandringar i Malmö.- Adelgatan i Malmö var skådeplatsen för ett av det tidiga 1900-talets mest uppmärksammade dödsfall, berättar historikern Roger Johansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur lät det när familjen Hedenhös pratade med varandra i Stockholmstrakten för 4 000 år sedan? Vetenskapsradion Historia träffar arkeologen Jonathan Lindström som söker efter det allra äldsta urspråket i vårt land i ortnamn och protoindoeuropeiska.- Onos, tvos, dreios känns ändå ganska lätt igen som ett, två, tre, säger Jonathan Lindström och menar de indoeuropeiska språken tycks ha nått Sverige ungefär samtidigt som jordbruket slog igenom här på allvar.Men det är inte säkert att det var var en ursvenska som vi talade på stenåldern, utan mer troligt att det var ett språk som är helt utdött idag, menar Jonathan Lindström.Dessutom följer vi med historikern Roger Johansson på stadsvandring i Malmö för att leta efter socialdemokratins mytomspunna päronträd.- Vi tror att vi vet var päronträdet stod, men vi kan inte veta det helt säkert, berättar Roger Johansson, som menar att stadsvandringar är ett utmärkt sätt att berätta historia på ett nytt sätt.Programledare: Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges

För första gången har arkeologer undersökt spåren efter våra svenska avrättningsplatser. Vetenskpasradion Historia följer med benexperten Caroline Arcini vid Riksantikvarieämbetet till galgbacken i skånska Dalby för att ta reda på hur äldre tiders människor avrättades.- Benmaterialet är rätt otäckt att ta del av, och avslöjar att det var såväl kvinnor som män i alla åldrar som avrättades, säger Caroline Arcini.Ofta var det mycket blodiga affärer, med en berusad bödel som sällan träffade rätt med yxan.- Skallar och nackkotor visar spår efter att bödelsyxor träffat galet och att bödeln varit tvungen att hugga både två och tre gånger innan huvudet lossnat, berättar hon.Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den senaste tidens oroligheter på franska Guadeloupe - ön i Karibien som officiellt är ett franskt län på andra sidan havet, men som i praktiken är en kolonial rest från en svunnen tid. De senaste veckornas våldsamma protester mot den franska överhögheten kan ses som ett led i avkoloniseringen, menar f

Den grävdes upp för 130 år sedan i de antika resterna av staden Troja - kung Priamos skatt. Efter att de märkliga fynden i guld, silver och koppar förts till Tyskland stals de av ryska trupper i slutet av andra världskriget och därefter trodde alla att skatten, som ansetts som en av den antika världens rikaste, var borta för alltid.- Det fanns till och med historiker som hävdade att skatten var påhittad från första början av den arkeolog som hittade den, berättar antikprofessor Lars Karlsson vid Uppsala universitet.Men 1993 återfanns skatten på Pushkinmuseet i Moskva och sedan dess har Tyskland kämpat för att återfå Priamos gravgåvor. Vetenskapsradion Historia berättar historien om den gäckande skatten från Troja.Dessutom avslutas serien om Sveriges mest spännande kyrkor. Konstvetaren och kyrkexperten Ann Catherine Bonnier berättar om kyrkan i uppländska Västeråker där den medeltida superkändisen fru Ramborg Israelsdotter And ligger begraven.Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges

Hur förändrades Sverige efter andra världskriget? Hur tacklade politiker, kulturpersonligheter och intellektuella det faktum att Sveriges månghundraåriga förbindelser med Tyskland nu helt brutits?- Allt som ansågs tyskt förkastades, berättar historikern Johan Östling som studerat Sveriges hållning mot Tyskland efter kriget. På gott och på ont bröt Sverige helt med det tyska, och faktum är att vi ännu inte helt återknutit de tidigare banden, menar han.Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också vårt nyväckta intresse för Robinson Kruse. Denna vecka har det gått jämnt 300 år sedan verklighetens Robinson, sjömannen Alexander Selkirk, räddades ifrån sin fyra år långa isolering på en Stilla Havsö. Lagom till detta pågår nu TV4:s nyinspelningar av Expedition Robinson.- Människans kamp mot naturen har alltid facinerat oss, berättar litteraturvetaren Anna Rask. Men varje tid har sin egen Robinson, menar hon.I den tredje delen i serien om Sveriges mest mytomspunna kyrkor berättar författaren Anna Catherine Bonnier o