Vetenskapsradion Historia

Bronsålderns Bo Kaspers, historiska hjältar och nya perspektiv på nazismen - i Vetenskapsradion Historias julklappstipsprogram finns ett hårt paket för varje smak. Tobias Svanelid och Urban Björstadius tipsar om årets bästa historiska böcker, från Götz Alys upprörande Hitlers folkstat till Jonathan Lindströms berättesle om det mystiska Bronsåldersmordet. Trender spåras och granskas - till exempel fenomenet list-böcker, med böcker som Historiens 100 viktigaste svenskar och Simon Sebag Montefiores historiska hjältar. Dessutom uppmärksammas boken Alla spelar spel och författaren Björn Höglund berättar varför spel så länge har varit så viktigt för oss och hur det kan komma sig att ett spel som Monopol blivit så populärt. Vid juletid blir också brädspelandet faktiskt än viktigare för oss, enligt en Sifo-undersökning, och därför tipsar Vetenskapsradiopn Historia också om årets nya historiska spel. Rise of Empire är ett av spelen som provspelas och analyseras av bland andra historikern Björn Sandahl. Programledare ä

För 2 000 år sedan förlorade Romarriket tre legioner i ett av historiens blodigaste fältslag. Händelsen firas nu stort i Tyskland, där Slaget vid Teutoburgerskogen år 9 e Kr länge stått som en symbol för germansk enighet och dådkraft. Vetenskapsradion Historia reser till Tyskland för att ta reda på mer om slaget, och om hjälten Arminius. Till hans ära restes under 1800-talet det enorma Hermannsdenkmal mitt ute i skogen vid staden Detmold. För sjuttio år sedan höll nazisterna massmöten här, men än idag lockas tiotusentals turister till statyn. Spåren efter själva slaget hittade man dock inte förrän på 1980-talet, då en brittisk hobbyarkeolog fann de första romerska föremålen vid lilla Kalkriese. Fortfarande pågår utgrävningarna där, och på det nyuppförda museet visas rika romerska skatter. - Det är det bäst bevarade fälslaget från antiken, berättar Susanne Wilbers-Rost, chef för de arkeologiska utgrävningarna vid Kalkriese. I Vetenskapsradion Historia inledas också en serie om kunglig kärlek. I våra dagar spri

I Bamiyandalen i Afghanistan ligger idag resterna efter världens två största buddhastatyer nedanför nischerna där de en gång stod, mer än åtta år efter att talibanerna sprängde de i luften våren 2001. Vetenskapsradion Historia besöker Bamiyandalen för att ta reda på vad som egentligen kommer att hända med resterna efter buddhastatyerna. Dessutom träffar Vetenskpasradion Historia mathistorikern Richard Tällström som letar efter spåren efter stormaktstidens fältmat. Svaren hittar han i ståtliga 1600-talsetsningar som avslöjar att stormaktstidens svenska soldatmat var betydligt bättre än dagens snuskburkar och försvarets chokladkakor. Vi besöker också Sjöhistoriska museet inför deras kommande utställning om pirater för att få en glimt av en av världens få bevarade piratflaggor. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Han räddade fler judiska liv än vad Oscar Schindler och Raoul Wallenberg gjorde tillsammans, men hans livshistoria har hittills varit höljd i dunkel. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar Sveriges okände hjälte under Förintelsen, Constantin Karadja, barnbarn till brännvinskungen L.O. Smith, och nyligen postumt belönad med israeliska Yad Vashems finaste pris Righteous Among Nations för sin bedrift att ha räddat 51 000 judar undan förintelsen. Joakim Langer är en av författaren till boken Bara ett liv till som skildrar Constantin Karadjas fängslande liv och gärning. Dessutom uppmärksammas det femtioårsjubilerande Antarktisfördraget - ett dokument som kom att rädda jordens femte kontinent undan kallt krig och potentiellt storkrig. Den 1 december 1959 upprättades fördraget som förbjöd militär närvaro i Antarktis och istället fredade iskontinenten för forskning. Professor Aant Elzinga berättar om bakgrunden till fördraget, och hur stormakterna ändå försökt hävda sitt herravälde där. Programledare är Tobias Svan

Den 24 november 1859 publicerades Darwins epokgörande skrift Om arternas uppkomst. Den första upplagan på 1 250 exemplar sålde slut samma dag. 150 år senare firas Darwinåret stort över hela världen, och i en av alla de böcker om Darwin som utkommit i år söker författarna Adrian Desmond och James Moore hitta vilka motiv Darwin egentligen hade för att skriva Om arternas uppkomst. - Tvärtemot vad man kanske kunde tro så var Darwin en stor humanist, säger James Moore. Istället för att uppmuntra till idéer om rasism så var avsikten med Om arternas uppkomst att reagera mot det som Darwin själv uppfattade som sin tids största samhällsproblem och orättvisa: slaveriet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det denna vecka gått femtio år sedan mastodontfilmen Ben Hur hade världspremiär på Loews State Theater i New York. Filmen belönades med 11 Oscarsstatyetter, ett rekord som den delar endast med med Titanic och senaste filmen om Sagan om Ringen. Historikern Ulf Zander förklarar vari filmens storhet egentli

Kulande kullor och bräkande getter - ursvenska bilder ifrån en nordlig fäbodskultur. Men fäbodarna är egentligen inte något uråldigt inslag i det svenska landskapet, hävdar historikern Jesper Larsson som studerat fäbodarnas historia. - Getterna, messmöret och hela fäbodskulturen är egentligen delar i utveckligen mot det moderna samhället. En utveckling som börjar först kring mitten av 1500-talet, berättar Jesper Larsson. Fäbodarna var nödvändiga för norra Sveriges ekonomiska utveckling under 1600- och 1700-talen, och kom att ha stor betydelse för hela Sveriges ekonomi. I fäbodväsendets Dalarna uppfanns till exempel järnplogen, en uppfinning som sedan skulle spridas till södra Sverige. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia skotska Stirling Castle för att betrakta det pågående arbetet med den så kallade Enhörningsgobelängen. Originalet, de sju 1500-talsgobelänger som avbildar en jakt på en enhörning, hänger idag i Metropolitan Museum of Art i New York, men i Stirling Castle vävs nu exakta kopior. Ett arbet

Vetenskapsradion Historia i P1 den 5 november 13.20, repris 8 november 19.35 samt 11 november 01.03 Buskar i räta linjer, exotiska apelsinträd och holländska päron. Så kan 1600-talsadelsmannen Louis de Geers palatsträdgård i Norrköping ha sett ut när den stod i sin mest prunkande prakt. Idag grävs resterna av trädgården ut av arkeologer som söker efter frön som kan avslöja trädgårdens beskaffenhet. - Det verkar som om de Geer varit väldigt hemkär, eftersom han importerat en mängd växter ifrån sitt hemland Holland till Sverige, berättar arkeologen Kenneth Svensson. I lämningarna efter 1600-talsträdgården har arkeologerna också hittat resterna efter en liten damm som kan ha hyst karpar, liksom rotsystem som avslöjar att de Geers päronträd kanske inte stod i så särskilt exakt räta linjer. - Nej, det verkar som om de Geer har slarvat lite, eller så han han velat ha det lite vildvuxet, berättar Kenneth Svensson. Dessutom träffar Vetenskapsradion Historia historikern Orlando Figes, författare till De som viskade, e

När förvandlas ett foster till ett barn? Frågan orsakar debatt än idag, men redan för 1000 år sedan var frågan brännhet i det svenska samhället. - Synen på när ett foster blev ett barn förändrades i grunden när Sverige förvandlades från ett hedniskt samhälle till ett kristet, berättar arkeologen Lotta Mejsholm som i sin forskning fördjupat sig i frågan om barnets människovärdighet. I det vikingatida samhället ansågs det vara okej att sätta ut nyfödda barn i skogen, om de inte redan ammats. Fram till den punkt då de fördes till bröstet ansågs de fortfarande vara ett foster, utan samma rättigheter som en människa, berättar Lotta Mejsholm. Kyrkan hade en helt annan syn på detta, och menade tvärtemot att det var en större synd att dräpa ett nyfött och odöpt barn än ett döpt. Vetenskapsradion Historia berättar de ljusskygga barnutsättningarnas historia och spårar dagens syn på aborter till den tid då Sverige blev kristet. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia de arkeologer som nu letar efter Sveakungarnas huv

I mars 1848 öppnade militär eld mot en uppretad folkmassa på Storkyrkobrinken i Gamla Stan i Stockholm. 18 personer fick sätta livet till i ett av de värsta upploppen i svensk historia. - Det är märkligt hur lite vi vet om dessa gatustrider, menar Mats Berglund, historiker vid Stockholms universitet som nyligen disputerat på en avhandling om upploppens historia. Studien visar hur upploppen blev allt mer politiskt färgade, men också att ordningsmakten gick allt hårdare fram för att bekämpa gatubråken. - På 1700-talet hade man en passiv och avvaktande hållning, berättar Mats Berglund, men från och med mordet på Axel von Fersen 1810 började militären att ta i med hårdhandskarna mot demontranter och upprorsmakare. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den uppblossade debatten kring franska revolutionen. Tio år efter Kommunismens svarta bok har samma franska redaktörer nu gett sig i kast med den franska revolutionen. Historikern Torkel Jansson förklarar varför denna revolution än idag upprör känslor i Fran

Det är en nedtystad historia som än idag uppfattas som ytterst skamlig av såväl offer som förövare - nazisternas tortyr av danska motståndsmän och -kvinnor under andra världskriget. Danske läkaren och författaren Sven Arvid Birkeland lyfter nu, i en aktuell bok, fram denna mörka historia i ljuset. - Tortyren av de danska motståndsmännen fick långtgående konsekvenser, inte bara för tortyroffren själva men också för deras barn och barnbarn, säger Sven Arvid Birkeland. Birkeland har intervjuat hundratals motståndsmän och deras familjer, och funnit att både barn och barnbarn ofta har påverkats mycket allvarligt av det trauma som tortyren orsakade. Dessutom porträtteras en av historiens mäktigaste kvinnor, drottning Victoria av Storbritannien. Filmen Young Victoria har premiär i helgen och Vetenskapsradion Historia tar med historikern Thomas Roth för att granska filmens historiska autenticitet. - Jag vill ge filmen ett högt betyg, eftersom den såväl i stort som i smått håller sig till historiska fakta, säger Thoma

I Dan Browns nya bok The lost symbol är det världens största hemliga sällskap - frimurarna - som står i centrum. Vetenskapsradion Historia frågar frimurarexperten Andreas Önnerfors vilken bild av brödraskapet som egentligen presenteras i boken, och hur väl den stämmer överens med verkligheten. - Jag känner faktiskt igen mig i Dan Browns hjälte Robert Langdon när det handlar om att förklara innebörden i symboler och hemliga sällskap för folk som mest tror på konspirationsteorierna, berättar Andreas Önnerfors. Vetenskapsradion Historia besöker också Bornholmer Strasse i Berlin med anledning av att det nu i höst gått 20 år sedan Berlinmuren föll. Nyheten om den historiska händelsen släpptes faktiskt i princip i förbigående under en i övrigt händelselös presskonferens, och ingen 1989 hade kunnat ana hur snabbt DDR och muren skulle falla. Men murens snabba fall och DDR:s blixtsnabba borttynande lade också grunden för en spirande DDR-nostalgi och Vetenskapsradion Historia besöker Daniel Hellsigs DDR-vandrarhem för

Nu är de första banden av Norstedts flerbandsverk Sveriges Historia färdigskrivna och trycka. Vetenskapsradion Historia sätter tänderna i detta nya prestigeprojekt, och frågar vilken ny bild av Sveriges historia som presenteras. - Här finns en hel del historiska nyheter, berättar huvudredaktören Dick Harrison, inte minst om svenska korsfarare och om missionärer före Ansgar, men också om en helt ny uppdelning av vår förhistoria. En annan trend är att krigen och kungarna, nu i denna nya Sveriges Historia, har fått ge plats åt småfolket och deras verklighet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den aktuella forskningen om Skandinaviens tumultartade stenålder. Genom att analysera modernt människo-dna med skelett från stenåldern kan genetikern Helena Malmström visa att dagens skandinavier inte är släkt med det folk som levde här under stenåldern. - Det verkar som att stenålderns jägare och samlare blev utkonkurrerade av ett invandrande folk, som också förde kunskapen om jordbruket med sig för omkring 4000

Sverige var Östtysklands favoritland, och partipamparna i Östberlin storsatsade på att i Sverige profilera DDR som ett fredens och kulturens land i Europa. Det menar professor Birgitta Almgren som i boken Inte bara Stasi presenterar helt nya uppgifter om de mycket känsliga relationerna mellan Sverige och DDR under 1970-, 80- och 90-tal. - Här i Sverige fick vi ju höra att Östtyskland inte hade någon arbetslöshet, att där fanns välutvecklad barnomsorg och högtstående kultur, men inget om hur mänskliga rättigheter ideligen kränktes, berättar Birgitta Almgren. Hon har bland annat specialstuderat litteraturvetaren, socialdemokraten och ordföranden i Förbundet Sverige-DDR Stellan Arvidssons roll för de svensk-östtyska förbindelserna. Vetenskapsradion Historia jämför också Vasaättens stormiga kärleksaffärer med dagens Bernadottars. - Kärleken var minst lika viktig för Vasaättens kungar och drottningar som för dagens, menar historikern Bo Eriksson. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges

I helgen drar årets Oktoberfest igång i München och med anledning av det söker Vetenskapsradion Historia ölets äldsta historia. Arkeologen Ulla Odgaard vid Köpenhamns nationalmuseum i Danmark har forskar om äldre tiders öl och bjuder på moderna ölsorter i uråldrig tappning.- Jag tror att människan i alla tider har eftersträvat ett rus, att bli hög på alkohol eller droger, menar Ulla Odgaard.Och redan i de första jordbrukskulturerna, bland sumerer, egyptier och babylonier, hittar man spår av ölbryggande.- Men forntidens öl skulle varit mycket främmande för våra egna smaklökar, påpekar Ulla Odgaard. Freden i Fredrikshamn 200 årVetenskapsradion Historia uppmärksammar också 200-årsminnet av Freden i Fredrikshamn den 17 september 1809. Utställningskommissarie Per Sandin på Livrustkammaren visar upp det, enligt honom, viktigaste föremålet från tiden, tsar Alexanders tronstol i sammet.- Den här skiljsmässan är den enskilt viktigaste händelsen i Sveriges historia, säger Per Sandin. Dessutom fortsätter serien om Vasaä

Efter slaget vid Teutoburgerskogen år 9 e Kr vågade sig romarna aldrig mer tillbaka till Germanien. Detta har historiker och arkeologer alltid varit eniga om, och länge har detta präglat vår uppfattning om uppdelningen av ett latinskt och ett germanskt Europa. Ett fynd i tyska Harzhorn i närheten av Hannover ger nu en helt ny bild.- Det vi hittat i den här skogen visar tydligt att en större romersk här besegrade germanska trupper på den här platsen i början av 200-talet, berättar Michael Geschwinde, chefsarkeolog vid utgrävningarna. Michael Geschwinde guidar runt, med hjälp av unikt välbevarade fynd, på det 1 800 år gamla slagfältet.- Vi hittar pilspetsar och delar av kastspjut, sandaler och sporrar, som tillsammans gör att vi i detalj kan följa hur slaget förlöpte, timme efter timme, berättar han. Vetenskapsradion Historia fortsätter också att avslöja Vasaättens stormiga kärleksliv. Erik XIV:s kärleksaffär med Karin Månsdotter är ett utmärkt exempel på vad som hände när känslorna tog överhanden för 450 år se

Vetenskapsradion Historia uppmärksammar 2000-årsjubiléet av slaget vid Teutoburgerskogen och träffar arkeologer vid utgrävningarna av slagfältet. Dessutom inleds en serie om Vasaättens kärleksaffärer. Historikern Bo Eriksson berättar om Gustav Vasas känslor för sina drottningar och varför han inte hade någon tid för frillor. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 000 barn stals från sina mammor av den fascistiska diktaturen i Spanien. De sattes i strikt katolsk uppfostran för att indoktrineras till att bli goda medborgare i Francos Spanien. Så känslig är denna mycket mörka del av Spaniens historia att den fortfarande knappt kan berättas där - tv-dokumentärer censureras och den spanska regeringen vill inte ta i frågan. Vetenskapsradion Historia möter Uxeno Ablanja i Santiago de Compostela, ett av alla tusentals barn, som nu som gammal man vågar prata om vad som drabbade honom. - Mina vänner tror knappt på mig när jag berättar, säger Uxeno Ablanja. I programmet uppmärksammas också boken Global nedkylning, om de senaste 10 000 årens klimatförändringar. Såväl romare som babylorier, vikingar och mayaindianer har drabbats av ett förändrat klimat, och få mänskliga civilisationer har klarat av att anpassa sig till förändringarna. - Det har alltid funnits vinnare och förlorare i klimatförändringarnas historia, berättar författaren och historikern Fredrik Charpentier Ljungqv

Hon är Östersjöns bäst bevarade 1600-talsvrak och mer imponerande än Vasaskeppet. 2007 presenterades det sensationella fyndet av det så kallade Spökskeppet utanför Gotska sandön, och nu har marinarkeologerna börjat undersöka henne på allvar. Vetenskapsradion Historia träffar vrakexperten James Delgado som menar att det kan vara intressant att bärga Spökskeppet. Marika Hedin, chef på Vasamuseet, menar att alla konsekvenser av en bärgning först noga måste övervägas. För exakt femtio år sedan startade bärgningen av Vasaskeppet, ett högriskprojekt som knappast hade genomförts idag. Vetenskapsradion Historia granskar också Quentin Tarantinos bioaktuella krigsfilm Ingloriuos Basterds tillsammans med historieprofessorn Kent Zetterberg på Försvarshögskolan. Hur viktiga var egentligen elitsoldaternas aktioner bakom fiendens linjer under andra världskriget? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vårens sista Vetenskapsradion Historia uppmärksammas det 300-årsjubilerande slaget vid Poltava. Militärhistorikern och professorn Lars Ericsson Wolke förklarar vad Karl XII:s brakförlust vid Poltava egentligen betydde för stormakten Sverige. - Kanske var det bra för Sverige på längre sikt, det som hände i Poltava, menar Lars Ericsson Wolke. Han berättar också hur slaget kunde gå så galet, och om det över huvud taget fanns en chans för Sverige att vinna slaget. Dessutom undersöks vad Poltava betytt för svenskarnas historieintresse. - Peter Englunds bok om Poltava sådde fröet till den historieboom vi ser idag, menar Lars Ericsson Wolke, och kanske är det den storstilade förlusten som fångat vårt intresse? Dessutom avslutas Vetenskapsradion Historias resa i det medeltida Västmanland med ett besök vid Stora Rytterne kyrkoruin som har anor tillbaka till vikingatiden. Arkeologen Jonas M Nordin visar runstenen på platsen som berättar om Gudlevs son Slagve, som dog i Turkmenistan för bortåt 1000 år sedan. Programle

På rymdstationen finns en svensk träningsapparat som fungerar även i tyngdlöst tillstånd, genom att den fungerar som en jättestor jojo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.