Vetenskapsradion Historia

Landskapet har varit svenskt i 350 år, men trots det så betraktas Skåne fortfarande som en mycket speciell region i Sverige. Inte minst av skåningarna själva. Historikern Fredrik Persson har försökt ta reda på hur skåningarna odlat bilden av sig själva och sin historia. En tydlig trend är att skånsk patriotism blivit allt mer rumsren.- Idag använder etablerade politiska partier i Skåne samma argumentation som Skånepartiet använde för tjugo år sedan, menar Fredrik Persson.I veckans program hör du också om bioaktuella filmen Valkyria - berättelsen om det misslyckade attentatet mot Adolf Hitler 1944. Hur väl stämmer egentligen Tom Cruises och Hollywoods bild av Claus Schenk von Stauffenberg överens med verkligheten?I Vetenskapsradion Historia hör du också Ann Catherine Bonnier berätta om en av Sveriges mest mytomspunna kyrkor. I serien om de svenska kyrkornas historia har turen kommit till Dalby kyrka, Nordens äldsta stenkyrka, där en helig flisa av Kristi kors länge förvarandes.Programledare är Tobias Svanelid.

Indoktrinerade med Ivanhoe är svenskarna sannolikt det folk som har störst kunskap om tornerspel. Men hur väl stämmer Hollywoods bild av tornerspel överens med verkligheten? Vetenskapsradion Historia träffar historikern Thomas Småberg för att gräva ner sig i medeltidens lyxsport. - Det här var det dyraste man kunde ägna sig åt under medeltiden, berättar Thomas Småberg. En stridshäst kostade lika mycket som en Rolls Royce, och till det kom kostnaderna för vapen, måttbeställd rustning och banér. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige lärde vi oss att tornera av fransmän, engelsmän och tyskar, och redan tidigt slog vi danskarna i ridderliga landskamper. - Erikskrönikan beskriver faktiskt en landskamp mellan Sveriges och Danmark som svenskarna vann, berättar Thomas Småberg. Dessutom inleds, i Vetenskapsradion Historia en serie om våra svenska kyrkor. De är landets mäktigaste kulturarv, 3 700 stycken finns i vårt land, och berättar en historia om landet under 1 000 år. - Varje kyrka bär

Vinterkräksjuka på medeltiden. Vi gräver i de arkeologiska arkiven i Malmö på jakt efter fynden från medeltidens läkekonst.- Hur man hanterar sjukdomar och hur man tar hand om sjuka säger väldigt mycket om samhället i stort, menar arkeologen Johanna Bergqvist, som forskar om den medeltida läkekonsten.Det är dags att förändra vår uppfattning om medeltiden som en mörk pesthärjad epok, menar Johanna Bergqvist. Läkekunniga gjorde allt som stod i deras makt för att bota sjukdomar och rädda liv, och förvånandsvärt ofta tycks de ha lyckats!Osteologen Elisabeth Iregren håller med. I sin forskning om barnens hälsa under medeltiden ser hon tydliga bevis för att gårdagens föräldrar var lika omvårdande som dagens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia i P1 den 8 januari 13.20, repris 10 januari 19.35 samt 14 januari 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax norr om Trelleborg har arkeologerna hittat en unik kultplats ifrån stenåldern. Vetenskapsradion Historia besöker nyutgrävda Döserygg och letar efter spåren av en 5 000 år gammal processionsväg som en gång ledde rätt igenom en stenålderstida begravningsplats full av stora stendösen.- Det här en helt unik plats i Sverige och det mest spännande jag någonsin grävt ut, berättar Magnus Andersson vid Riksantikvarieämbetet. Vetenskapsradion Historia undersöker också utgrävningarna vid Lindängelund i utkanterna av Malmö. Här låg under stenåldern en mäktig bondby, men mitt i idyllen har arkeologerna hittat spår av människooffer.- Vi har funnit en människokäke som offrats och som dessutom bär spår av kannibalism, berättar Anna Lagergren vid Riksantivarieämbetet.Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historia i P1 den 18 december 13.20, repris 20 december 19.35 samt 24 december 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka historiska böcker, spel och filmer har varit bäst i år? Det har blivit dags för Vetenskapsradion Historias årliga julklappsprogram, där det tipsas om hårda klappar med historiskt innehåll. Hör om antika mysterier, historiska hästar och politiska skandaler och lär dig erövra Romarriket som barbar. Och hur historiskt korrekt är egentligen det aktuella spelet ”Imperial”?Dessutom avslutas serien om den psykologiska krigföringens historia. I veckans program berättar författaren Eino Tubin om vår egen tids psykologiska krigslister, och hur de inspirerats av historien.Programledare är Tobias Svanelid. Vetenskapsradion Historias julklappsböcker Ernst H Gombrich: ”En liten världshistoria”Karin Martinsson och Svengunnar Ryman: ”Blomboken”C F Hornstedt: ”Brev från Batavia”Robin Lane Fox: ”Antikens värld&r

Vetenskapsradion Historia i P1 den 11 december 13.20, repris 13 december 19.35 samt 17 december 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vinter är det 75 år sedan slalomåkningen kom till Sverige. Dessutom firar Svenska Skidförbundet 100 år. En central person i båda dessa sammanhang var skidentusiasten och sportjournalisten Sigge Bergman, som nu är aktuell i en ny bok.- I början fick vi klättra upp för backen med sälhudar under skidorna, minns Sigge Bergman från slalomåkningens första år på 1930-talet.Efter stor misstro och kommentarer om att man borde plantera björkar i skidbackarna, accepterades slutligen slalomåkningen i de svenska fjällen, och inom kort skulle svensk slalom skörda stora internationella segrar.- Sigge hade en helt central roll för slalomåkningens framgångar i Sverige, berättar Sven ”Plex” Pettersson om sin vän och kollega.Vetenskapsradion Historia denna vecka berättar också historien om de hatade streckkoderna. Idag är de en självklar del i handeln, och under julru

Vetenskapsradion Historia i P1 den 4 december 13.20, repris 6 december 19.35 samt 10 december 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 8 december 1658, alltså för exakt 350 år sedan, sköts den svenske kommendanten Johan Prinzensköld på öppen gata i bornholmska Rönne. Mordet på kommendanten blev startskottet på bornholmarnas befrielsekamp, en kamp som ledde till att ön, efter en mycket kort svensk ockupation, återgick i dansk ägo. Vetenskapsradion Historia besöker Bornholms museum för att ta reda på hur upproret mot svenskarna egentligen gick till och vad som hade hänt om det hade misslyckats.- Efter mordet på Prinzensköld uppstod panik på Bornholm, och det hade kunnat gå illa för öborna, berättar Sanne Stenberg Hansen på Bornholms museum.Först två år efter mordet återfördes den svenske kommendantens kropp till Sverige, och bornholmarna erbjöd sin ö till den danske kungen. Men vad finns egentligen kvar av de upproriska känslorna på Bornholm och hur har öns särpräglade historia i gränslandet mell

Vetenskapsradion Historia i P1 den 27 november 13.20, repris 29 november19.35 samt 3 december 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De var värda sin vikt i guld och kampen om dem startade flera världskrig.Vetenskapsradion Historia handlar om kryddornas historia, en berättelse kantad av snabba cash och blodiga konflikter. Vi besöker muskotmuséet i Gouyave på karibiska Grenada för att berätta historien om den mestvärdefulla kryddan av dem alla.- Muskoten var under 1600-talet världens mest åtråvärda naturresurs, berättar historieprofessor Dick Harrison.Kampen om de små öarna i Bandaarkipelagen i Indonesien, muskotträdets enda växtplats under 1600-talet, orsakade många långa och blodiga krig mellan Portugal, England och Nederländerna, och herraväldet över muskothandeln lade grunden för världens mest framgångsrika företag – det holländska ostindiska kompaniet.Lagom till adventsbaket tipsar också Dick Harrison om historiskt kryddade bullar och pepparkaksrecept. Här kan du ta del av I progra

Vetenskapsradion Historia i P1 den 20 november 13.20, repris 22 november 19.35 samt 26 november 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon var den första kvinnan i Svenska Akademin och den första kvinnliga nobelpristagaren i litteratur. Men 150-årsjubilerande Selma Lagerlöf var också godsägarinna i Värmland. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar denna okända del av författarinnans liv.Gården Mårbacka var Selma Lagerlöfs barndomshem, men på grund av ekonomiska bekymmer var familjen tvungen att göra sig av med huset och ägorna när Selma var trettio år. Efter Selma Lagerlöfs succé med ”Gösta Berlings saga” och med hjälp av prispengarna från Nobelstiftelsen fick hon ekonomiska medel att köpa tillbaka Mårbacka och omvandla det till en ståtlig herrgård.- Hon anlitade Sveriges mest uppburna arkitekt och specialbeställde allt inför renoveringen, berättar Britt Wendling, intendent på Mårbacka.Köpet och ombyggnaden av Mårbacka blev dock en dyr affär för Selma Lagerlöf. Hennes frikostiga löner

Vetenskapsradion Historia i P1 den 13 november 13.20, repris 15 november 19.35 samt 19 november 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad döljer sig i Svarta Jorden på Birka? De arkeologiska utgrävningarna av vikingastaden i Mälaren har begränsats av höga kostnader, men nu har arkeologerna fått ny teknologi till sin hjälp. Med georadar kan resterna efter Birkas hus och gator undersökas betydligt billigare och utan att man behöver sätta en enda spade i marken.- Det här är en helt revolutionerande teknik som på alla sätt förbättrar våra arkeologiska undersökningar, berättar Immo Trinks på Riksantikvarieämbetet. Med hjälp av georadar kommer vi sannolikt att få en helt ny bild av vikingastaden.Vetenskapsradion Historia besöker Birka för att vara med när tekniken används.I programmet träffar vi också de homosexuella vikingarna. Historikern Hanna Winkvist, aktuell med boken ”Undantagsmänniskor”, berättar i den andra delen i serien om homosexualitetens historia om manlig kärlek och sexulite

Den historiska papparollen. Programledare: Tobias Svanelid. Sänds även på lördag kl. 19.35 och natten mot onsdag kl. 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia i P1 den 30 oktober 13.20, repris 1 november 19.35 samt 5 november 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur vi har begravts och var vi har funnit vår sista viloplats är något som ständigt förändrats genom historien. Vetenskapsradion Historia besöker Hedvig Eleonoras kyrkogård i Stockholm för att kartlägger trenderna inom våra svenska begravningsceremonier från 1600-talet fram till vår egen tid.- I slutet av 1700-talet började man betrakta städernas kyrkogårdar som sanitära olägenheter, och därför flyttade man många begravningsplatser utanför städerna, berättar konstvetaren Hedvig Schönbäck. Man ansåg att gravar i räta linjer och rader av träd skulle skapa vackrare begravningsplatser, berättar hon.Forskaren Emelie Karlsmo berättar om det faktum att många svenskar, ända in på 1930-talet, begravdes utomhus. 1900-talets nya begravningskapell blev därför ett nytt sätt hålla begravningsceremonier för såväl rika som fattiga, och en viktig åtgärd för att skapa ett mer ekonomi

När paradisön invaderades. Programledare: Tobias Svanelid. Sänds även på lördag kl. 19.35 och natten mot onsdag kl. 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

IKEA firar 50 år. Programledare: Tobias Svanelid. Sänds även på lördag kl. 19.35 och natten mot onsdag kl. 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia i P1 den 9 oktober 13.20, repris 11 oktober 19.35 samt 15 oktober 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur gammalt är Sverige och var stod rikets vagga? Frågorna har gäckat historiker i århundraden och föder idag ett växande historieintresse där medeltidsriddaren Arn banar vägen. Myterna om Sveriges ursprung har nu också blivit föremål för ett forskningsprojekt vid högskolan i Södertörn.- Frågan om Sveriges ursprung väcktes redan på 1100-talet och är lika aktuella idag, berättar historikern Lars Hermansson.Vetenskapsradion Historia frågar sig också hur det kan komma sig att nazismen fått en så central roll i populärkulturen. Medievetaren Eva Kingsepp vid Stockholms universitet disputerar nu på en avhandling om nazismen i populärkulturen.- Nazismen hittas idag överallt,  i såväl film som i datorspel och dokumentärer och vårt intresse för nazismen tycks omättligt, säger Eva Kingsepp.Dessutom avslutas serien om Alexander den Store. Arkeologiprofessorn Frands Herschen

De är en av våra största invandrargrupper genom historien; tyskarna. Men hur många tyskar var det egentligen som kom till Sverige och hur viktiga var de för uppkomsten av de svenska städerna? Vetenskapsradion Historia träffar historikern Per Gunnar Sidén som undersöker tyskarnas roll för medeltidens Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Tidigare forskning har sett medeltidens tyska invandrare som enormt viktiga för Sverige, men jag menar att de nog varit betydligt färre än vad man trott, berättar Per Gunnar Sidén.  Han menar till och med att medeltidens tyskar medvetet valt bort att bosätta sig i Sverige, utan istället valt Balticum och Polen.  – I Sverige kunde tyskarna inte behålla de privilegier som de annars var vana vid, så därför valde de nog hellre att flytta till andra länder, säger Per Gunnar Sidén.  Vetenskapsradion Historia frågar också historikern Dick Harrison hur det känns att bli seriefigur. I ett kommande seriealbum kommer nämligen en

25 september 13.20, repris 27 september 19.35 samt 1 oktober 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Jag tankar min T-ford på E85, berättar Magnus Wiberg, en av bortåt 300 entusiaster i Svenska T-fordklubben. Magnus och hans kompisar har nu bråda dagar inför T-fordens 100-årsjubileum.I oktober 1908 presenterades nämligen världens första T-ford, en bil som kom att bli världens näst mest sålda. 15 miljoner bilar sprutades ut ifrån Fords fabriker i Detroit, och på 1920-talet var faktiskt varannan bil i världen en T-ford! Vetenskapsradion Historia hoppar upp i passagerarsätet på en av T-fordklubbens bilar och berättar historien om bilen som tog världen med storm. - T-forden var helt enkelt billigare och bättre än andra bilar på den tiden, berättar Göran Flank, sekreterare i Svenska T-fordklubben.Vi slår också sönder myten om att T-forden bara gick att få i svart färg.I Vetenskapsradion Historia fortsätter också arkeologiprofessor Frands Herschends och programledaren Tobias Svanelids resa i Alexander

Den svenska synden. Programledare: Tobias Svanelid. Sänds även på lördag kl. 19.35 och natten mot onsdag kl. 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia i P1 den 11 september 13.20, repris 13 september 19.35 samt 17 september 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tid skall icke komma, tid ej finnas, då icke Döbelns namn man stolt skall minnas” hette det i tidningarna i mitten av 1800-talet. Då hade hjältegeneralen Georg Carl von Döbeln redan varit död flera decennier, men trots det var han fortfarande en superkändis. Vetenskapsradion Historia besöker den aktuella utställningen om von Döbeln på Vaxholms fästning för att ta reda på hur han egentligen fick sin hjältegloria.- Han vad uppkäftig och kärv, han sa vad han tyckte och tänkte själv, säger Elisabeth Goldstein, utställningsproducent, författare och avlägsen släkting till von Döbeln.Men det var egentligen inte kriget och äran som drev Carl Georg von Döbeln, menar hon, utan jakten på kvinnorna...Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också vandrarhemmens 75-årsdag och besöker Sveriges äldsta vandrarhem. Birgit Ajneståhl guidar runt på vandrarhemmet i Öl

Vetenskapsradion Historia i P1 den 4 september 13.20, repris 6 september 19.35 samt 10 september 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 1500-talet var Sala silvergruva en av Sveriges största arbetsplatser, och en hörnsten i den svenska ekonomin. Det var här Gustav Vasa hämtade sitt silver för att bygga den moderna stormakten Sverige. Men hur såg egentligen livet ut för de tusentals svenskar som arbetade i gruvan?Vetenskapsradion Historia besöker arkeologerna som undersöker skeletten efter 1500-talets gruvarbetare, såväl män som kvinnor och barn.- Vi har grävt ut ett 40-tal skelett och kommer att i detalj undersöka deras förslitningsskador och tandstatus, berättar Anna Onsten Molander.De preliminära resultaten visar att gruvarbetarna tycks vara förskonade från benbrott och skallskador, men att deras tänder varit i dåligt skick.- Det verkar som om de ätit för mycket kolhydrater, berättar osteologen Ylva Bäckström.Vetenskapsradion Historia träffar också norske regissören Nils Gaup, aktuell med