Vetenskapsradion Historia

Hon rymde från sitt eget hov. Hon sörjde sin man så häftigt att omvärlden generades. Hon spenderade för mycket pengar på kläder och var ständigt i konflikt med Axel Oxenstierna. I en ny bok porträtterar författaren Moa Matthis en av tidernas mest berömda svenskor, drottning Maria Eleonora av Brandenburg, gift med Gustav II Adolf och mor till drottning Kristina. - Maria Eleonora fann sig aldrig tillrätta i Sverige, berättar Moa Matthis, och omvärldens dom blev hård. Ofta har hon ansetts vara en sinnesrubbad hysterika. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också en ny avhandling om handikapphistoria. Forskaren Claes Ohlsson har undersökt hur omvärlden betraktat och försökt att kontrollera funktionshindrade personer i Sverige från 1700-talet och framåt. Ett av de mest slående resultaten i hans forskning är hur gamla synsätt lever kvar långt in i modern tid. - Exempelvis är det enligt nya rapporter fortfarande mycket svårt för funktionshindrade att leva på sitt arbete, berättar han. Likadant var det för de pers

Det avskydda paret Pipers De var 1700-talets mest omtalade, avskydda och avundade par - Christina och Carl Piper. Vetenskapsradion Historia stiftar närmre bekantskap med adelsparet som i samtiden ansågs vara såväl makthungriga, intriganta som giriga. I dagarna är de aktuella i en ny biografi. - Inte minst Christina är spännande för sin sällsynta begåvning för affärer, berättar Svante Norrhem, historiker och författare till boken om paret Piper. Hon blev en mäktig industri- och jordägare och som änka investerade hon i verksamheter från Torndedalen i norr till Skåne i söder. Vetenskapsradion Historia bänkar sig dessutom i biosalongen för att granska filmen Clash of the Titans. Den antika hjältesagan om Perseus står i fokus för filmen, men hur väl stämmer Hollywoods bild överens med antikforskaren Henrik Bomans? Programmet uppmärksammar också det aktuella musikteaterspelet om Erik XIV som har urpremiär på Folkoperan i Stockholm denna vecka. Operasångaren Jonas Nerbe spelar titelrollen oc Lyssna på alla avsnitt

Vad är det som är så kul med Karl XII? Varför dras vi till berättelserna om den svenska stormaktens krigarkungar, och vad kan den historien lära oss idag? Vetenskapsradion Historia uppmärksammar det 100-årsjubilerande Karolinska Förbundet, ett sällskap som helhjärtat ägnar sig åt att söka och sprida kunskap om den karolinska perioden. - Många av våra medlemmar fascineras just av Karl XII, men själv tycker jag att det mest spännande med epoken är att det ju var då som grunden lades till det moderna svenska folkhemmet, berättar historikern Åsa Karlsson, ordförande i Karolinska Förbundet. För 100 år sedan, när Karolinska Förbundet grundades, var Karl XII en het politisk potatis som användes som nationalistiskt slagträ i debatten om Sveriges försvar, men sedan dess har krigarkungen kommit att bli såväl rasisternas superhjälte, som en antirasistisk symbol med kåldolmar i högsta hugg. - Bilden av Karl XII förändras ständigt, säger Åsa Karlsson, och just därför att det bra att Karolinska Förbundet ägnar sig åt just

Den första europén bodde i Spanien. Närmare bestämt i grottorna i Atapuerca, där paleontologer gjort mängder av fynd av äldre människoarter under de senaste tjugo åren. Vetenskapsradion Historia besöker Atapuerca för att bekanta sig med några av våra mest spännande förfäder, homo heidelbergensis och den ännu äldre homo antecessor, vars skelettfragment tycks vara de äldsta kända fynden av människor i Europa. - Det här är en helt unik plats, berättar Juan Luis Arsuaga, som leder utgrävningarna i Atapuerca, och sannolikt kommer de kommande årens utgrävningar lära oss än mer om de allra äldsta européerna, berättar han. Han får medhåll av Rolf Quam, paleontolog vid Birminghamtonuniversitetet i New York som arbetar i Atapuerca för att utröna om människoarter som homo heidelbergensis och homo antecessor hade förmågan att tala - en fråga som är mycket omdebatterad och kontroversiell. - Det mesta tyder på att de faktiskt kunde tala, säger Rolf Quam, men om de verkligen gjorde det kommer vi aldrig att få reda på. I den

Stockholms historia har alltid präglats av vattnet, men trots detta har stadens marina historia ofta hamnat i skymundan. Nu kommer den första heltäckande avhandlingen om Stockholms våtare historia, där marinarkeologen Marcus Hjulhammar går igenom hundratals marina fynd, från fiskebryggor, hamnar, kvarnar och varv till de drygt 150 båtar och skepp som grävts upp ur jorden, men som i århundraden hamnat i skuggan av det ståtliga Vasaskeppet. - Det här är inte en okänd, men en bortglömd historia, menar Marcus Hjulhammar, som säger att han gärna ser att Stockholms poltiker och byggentreprenörer kunde satsa litet extra på att markera några av alla de marina miljöer som är osynliga idag. Sammantaget berättar båtarna och skeppen om Stockholms ständiga behov av sjötransporter, såväl långväga som lokala, och många av båtarna skvallrar också om det rika fisket som bedrevs kring Stockholms centrala delar. - I Gamla Stan har man hittat hundratals fynd av fiskeredskap, och Kastellholmen kallades ju tidigare för Notholmen p

För femtio år sedan gjorde de första fluortanterna entré i den svenska skolan. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar händelsen och frågar sig vad fluorsköljningarna egentligen uträttade för den svenska tandhälsan, och hur det kommer sig att så många har ångestfyllda minnen av fluorgurglet. - Inte minst om man är täppt i näsan kan det vara jobbigt att skölja med fluor, säger Göran Koch, professor i barn- och ungdsomstandvård som på 1960-talet skrev en av de första vetenskapliga avhandlingarna om fluorsköljningar. I serien om sexualpolitikens historia berättar idéhistorikern Lena Lennerhed om kampen för fri abort. Frågan debatterades flitigt redan under antiken, och ofta har stater och samhällen haft en mycket sträng syn på frågan. De illegala aborterna har sannolikt alltid varit många och uppfinningsrikedomen stor. På 1890-talet drevs exempelvis tusentals kvinnor i Sverige att äta fosfor ifrån tändstickor i syfte att göra abort, något som orsakade mängder av dödsfall. - På 1930-talet dog en kvinna i veckan i

Sveriges man i Moskva Vetenskapsradion Historia i P1 den 11 mars 13.20, repris 14 mars 19.35 samt 17 mars 01.03 För 400 år sedan lyckades en svensk fältherre med något som otalet andra fältherrar efter honom skulle misslyckas med - att erövra Moskva. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Jakob de la Gardie och hans marsch mot den ryska huvudstaden 1610, under en tid då Ryssland var sönderslitet av inbördeskrig och Sverige hoppades få kontroll över den värdefulla ryska pälshandeln. Försvarshistorikern Lars Ericsson Wolke menar att erövringen var en stor bedrift, men att den egentligen inte fick någon betydelse på längre sikt, varför händelsen försvunnit ur historieböckerna. - de la Gardie höll Moskva i ett par månader, men hade aldrig kunnat behålla Moskva under någon längre tid, säger han. Han resonerar också kring Moskvas roll som en gäckande fixpunkt för senare fältherrar som Karl XII, Napoleon och Hitler. Dessutom inleds denna vecka en serie om sexualpolitikens historia. Lyssna på alla avsnitt

Sveriges man i Moskva Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Operabarens ränksmideri och champagnelyx Vetenskapsradion Historia i P1 den 4 mars 13.20, repris 7 mars 19.35 samt 10 mars 01.03 I dryga tvåhundra år har Operabaren varit en magnet för Sveriges kulturelit, för nöjeslystna politiker och jetsettare. Redan på 1780-talet slog Operabaren upp dörrarna, i dåtidens gustavianska operahus, på samma plats som dagens jugendinredda Operabar från 1905 fortfarande ligger. Författaren Gösta Arvidsson berättar i Vetenskapsradion Historia om barens historia, som en tummelplats för politiska radikaler under 1800-talet och om extravaganta krognotor under ryska revolutionens tidevarv. - Här möttes under hundratals år några av Sveriges absolut största kulturprofiler, säger Gösta Arvidsson, så det är en helt speciell lokal. En av dagens stammisar på Operabaren är konstnären Peter Dahl och i Vetenskapsradion Historia berättar han vad som lockat honom till platsen, och hur barens historia fortfarande genomsyrar varje besök där. Dessutom granskas Gamla Uppsal Lyssna på alla avsnitt

Vancouvers första svenskar Vetenskapsradion Historia i P1 den 25 februari 13.20, repris 28 februari 19.35 samt 3 mars 01.03 Mer än hundra år före OS i Vancouver sökte sig svenskar till den kanadensiska staden för att söka lyckan. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Vancouvers första svenskar, och deras kamp för att överleva i dåtidens vilda British Columbia. - Många av svenskarna var norrländska män som lockades av det välbetalda arbetet i skogen, berättar historikern John Stuart. Men jobbet som high-rigger var riskfyllt och många av de tusentals svenska timmerhuggarna i Vancouvertrakten omkom i arbetet. I själva staden Vancouver fanns tills också helt nyligen en livskraftig svenskkoloni med insuttna ställen som Café Hembygden och Restaurant Skandia. Vetenskpasradion Historia vandrar runt i det svenska Vancouver och besöker också den lilla orten Lund, några timmars bilfärd norr om OS-staden, som grundades av två bröder Thulin från trakterna av Valdemarsvik. Dessutom gra Lyssna på alla avsnitt i

Mer än hundra år före OS i Vancouver sökte sig svenskar till den kanadensiska staden för att söka lyckan. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Vancouvers första svenskar, och deras kamp för att överleva i dåtidens vilda British Columbia. - Många av svenskarna var norrländska män som lockades av det välbetalda arbetet i skogen, berättar historikern John Stuart. Men jobbet som high-rigger var riskfyllt och många av de tusentals svenska timmerhuggarna i Vancouvertrakten omkom i arbetet. I själva staden Vancouver fanns tills också helt nyligen en livskraftig svenskkoloni med insuttna ställen som Café Hembygden och Restaurant Skandia. Vetenskapsradion Historia vandrar runt i det svenska Vancouver och besöker också den lilla orten Lund, några timmars bilfärd norr om OS-staden, som grundades av två bröder Thulin från trakterna av Valdemarsvik. Dessutom granskar antikvetaren Allan Klynne den bioaktuella filmen Agoras historiska sanningshalt. Filmen, där Rachel Weisz spelar rollen som den kvinnliga filosofe

Det vita guldet Vetenskapsradion Historia i P1 den 18 februari 13.20, repris 21 februari 19.35 samt 24 februari 01.03 En av världens äldsta saltgruvor ligger i franska Marsal. Här bröt man salt redan hundratals år före vår tideräkning, och det vita guldet skapade enorma förmögenheter åt det styrande maktskiktet i den keltiska kulturen. Man beräknar att tusentals ton salt producerades varje år vid saltgruvorna i Marsal och Vetenskapsradion Historia besöker en aktuell arkeologisk utgrävning som söker efter den industriella saltproduktionens rötter i Marsal. - Området runt Marsal är också extra intressant eftersom det ger arkeologerna en möjlighet att studera hur saltutvinningen påverkat miljön under tusentals år, berättar Laurent Olivier, chef för järnåldersavdelningen på Musée des Antiquités Nationales i Saint-Germain-en-Laye. De preliminära resultaten visar att den förhistoriska saltproduktionen fick katastrofala följder för såväl naturen som för områdets fattiga invånare, och att ef Lyssna på alla avsnitt

Det vita guldet Vetenskapsradion Historia i P1 den 18 februari 13.20, repris 21 februari 19.35 samt 24 februari 01.03 En av världens äldsta saltgruvor ligger i franska Marsal. Här bröt man salt redan hundratals år före vår tideräkning, och det vita guldet skapade enorma förmögenheter åt det styrande maktskiktet i den keltiska kulturen. Man beräknar att tusentals ton salt producerades varje år vid saltgruvorna i Marsal och Vetenskapsradion Historia besöker en aktuell arkeologisk utgrävning som söker efter den industriella saltproduktionens rötter i Marsal. - Området runt Marsal är också extra intressant eftersom det ger arkeologerna en möjlighet att studera hur saltutvinningen påverkat miljön under tusentals år, berättar Laurent Olivier, chef för järnåldersavdelningen på Musée des Antiquités Nationales i Saint-Germain-en-Laye. De preliminära resultaten visar att den förhistoriska saltproduktionen fick katastrofala följder för såväl naturen som för områdets fattiga invånare, och att e Lyssna på alla avsnitt

Hur kändes kärleken på 1800-talet? Hur kär fick man bli, och hur viktig var kärlekskänslan för 1800-talets svenskar? Historikern Christina Douglas berättar om sin forskning om korrespondensen mellan två förälskade styvsyskon, Hanna och Harald, och hur deras kärlek uttrycktes i de hundratals brev som de skickade till varandra. - Deras känslor och tankar kring kärlek var nog inte så annorlunda från vår egen tid, berättar Christina Douglas, men möjligheten för dem att uttrycka fysisk kärlek innan äktenskapet var begränsad. Sex före äktenskapet var förbjudet område för 1800-talets förälskade par, men det fanns sätt att komma runt reglerna, berättar Christina Douglas. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också forskningen kring vänskap och kärlek under medeltiden. Historikern Thomas Småberg är en av många forskare som intresserar sig för medeltidens känslor, och har undersökt betydelsen av starka vänskapsband mellan män. - Homosocialiteten var extremt viktig under medeltiden, berättar han, men det fanns starka

På 1790-talet satte kaptenen George Vancouver segel och gav sig ut på en av världshistoriens mest utmanande upptäcktsfärder. Under ett halvt decennium kartlade han norra Stilla havet och genomsökte den labyrintiska amerikanska västkusten ända upp till Alaska. Hans bedrift jämförs ofta med Columbus eller Cooks, men ändå har George Vancouvers resor fallit i glömska, och själv dog han utfattig. Vetenskapsradion Historia bekantar sig med kapten Vancouver - mannen som gav namn åt årets OS-stad, och träffar författaren Stephen R Bown som nyss utkommit med en aktuell biografi om kapten Vancouver. Dessutom avslutas serien om den svenska historiens kungabröllop. Livrustkammarens Lena Rangström berättar historien om Oscar I:s friarresa runt Europa, där pappa Karl XIV Johans krav låg tungt på sonens axlar - uppdraget var att hitta en brud och blivande drottning och Karl XIV Johan hade sina bestämda idéer om vem det skulle vara. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tusentals år har Via Tiburtina slingrat sig fram mellan Rom och bergsbyarna uppe i Appeninerna. Antikens namn på staden Tivoli, Tibur, gav vägen dess namn, och i generationer har såväl människor som fårahjordar vandrat vägen fram. Än idag för Via Tiburtina tusentals turister från Rom till Tivoli och tillbaka var dag. Vetenskapsradion Historia färdas längs vägen som nu står i fokus för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, lett av det Svenska Institutet i Rom. - Via Tiburtina var en livsnerv i det antika Rom, och fullkomligt central för den romerska ekonomin, berättar Barbro Santillo Frizell, föreståndare för Svenska Institutet i Rom. Hon får medhåll av Hans Bjur, professor i arkitektur som med moderna ögon spårar vägens roll för människors rörelser och möten genom historien. - Från början var detta en stig där man vallade får och getter, medan vägen idag skär genom det moderna Rom och dess kaotiska förorter, berättar Hans Bjur. - Det sägs att alla vägar bär till Rom, men egentligen var den nog så att väg

För 800 år sedan föddes Birger Magnusson, av historien mer känd som Birger jarl, och för hela 2010 planeras därför jubileumsfiranden i såväl Östergötland och i Västergötland som i Stockholm, staden som Birger jarl själv ansetts ha grundlagt. Under jubileumsåret skall bland annat jarlens ansikte återskapas med rättsmedicinsk teknik, och en look-aliketävling planeras att hållas. Dessutom skall Birger jarls hemby Bjälbo undersökas med arkeologisk markradar, och hans son, Magnus Ladulås, skall undersökas med modern DNA-teknik. Vetenskapsradion Historia träffar medeltidsexperterna Dick Harrison och Maria Vretemark för att ta reda på hur han lyckades bilägga de sekelgamla inbördesstriderna i Sverige och lägga grunden för ett modernt kungadöme. Margareta Carling på Östsvenska turistrådet berättar också hur det skall gå till att inspirera till en ny medeltidsboom i Sverige. Ett knappt halvår innan kronprinsessbröllopet i Storkyrkan berättar Livrustkammarens Lena Rangström om äldre tiders kungliga bröllop i Sverige. -

Hur skilde sig medeltidsmänniskans sexliv från vårt eget? Vetenskapsradion Historia gläntar på förlåten och tittar in i medeltidens sängkammare, där höviska riddare och kyska jungfrur kämpade för att svara upp mot tidens ideal. - En sann riddare skulle inte låta begären ta överhanden, men samtidigt var det viktigt att han var den dominerande parten i en sexuell relation, berättar Henric Bagerius, historiker vid Göteborgs universitet som nyligen disputerat på en avhandling om sexualiteten i det medeltida Island. - Under medeltiden växte också intresset för jungfrudomen, och jungfrun var något som alla aristokrater skulle gifta sig med, säger Henric Bagerius. Men jungfrun var också problematisk - hon både lockade och skrämde med sin oerfarenhet, och ansågs svårtyglad och nära på könlös. I Vetenskapsradion Historia inleds denna vecka också en serie om de kungliga bröllopens historia. Livrustkammarens Lena Rangström berättar om några av den svenska historiens mest uppseendeväckande och epokgörande kungabröllop, o

Jakten på Arons berg Vetenskapsradion Historia i P1 den 7 januari 13.20 På toppen av Arons berg i Jordanien har ett svensk-finskt arkeologteam gjort häpnadsväckande fynd. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid bestiger Arons berg på jakt efter det mytomspunna Arons hus, en kyrka dedikerad till den gammaltestamentliga profeten Aron, Moses storebror. Platsen omnämns i ett antal nyfunna papyrusrullar, vilket ledde arkeologerna att gräva på bergstoppen. - Det är fantastiskt att vi lyckats lokalisera Arons hus, berättar Richard Holmgren, en av arkeologerna som deltagit i utgrävningen, och som guidar runt i den bysantinska kyrkan. Arkeologerna har inte bara lokaliserat själva kyrkan, utan också hittat ett relikskrin med inskriptionen Aron, vilket visar att man hittat just den plats dit pilgrimer i snart tvåtusen år vallfärdat, för att få vara nära profeten Arons kvarlevor. - Det här fyndet bekräftar inte nödvändigtvis att Aron faktiskt har existerat, men det visar tydligt att människor Lyssna på alla avsnitt

Ruinstaden Petra i Jordanien har fått stå som symbol för arkeologins mysterier. Gravarna och templen som huggits in i de ockraröda klipporna har gäckat forskarna i decennier och lockar årligen tusentals turister till de vindlande ökenravinerna. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker denna mytomspunna plats för att tillsammans med arkeologen Richard Holmgren, som under många år arbetat vid utgrävningar i Petra, berätta vad man idag vet om det antika Petra. - Det som turisterna ser idag är bara en promille av det egentliga Petra, berättar Richard Holmgren, men det skulle sannolikt ta hundratals år att gräva ut allting. Ifrån det ikoniska Faraos skattkammare, känd från Indiana Jones-filmerna, går berättelsen om Petra upp på de högsta klippornas offerplatser, och in i de djupaste gravkammare. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.