Vetenskapsradion Historia

För exakt 150 år sedan bildades Stockholms Frivilliga Skarpskyttar - en sammanslutning som med vapen i hand verkade för demokratiska reformer och ett stärkt försvar. Skarpskytterörelsen var Sveriges första och största folkrörelse, som mest hade man 40 000 medlemmar, men har länge setts som en historisk parentes, men historikern Mats Hellstenius menar att rörelsen lade grunden till det moderna Sverige. - Såväl tvåkammarriksdagen som allmän värnplikt var två reformer som skarpskyttarna framgångsrikt drev igenom, berättar han. Men skarpskyttarna ägnade sig lika mycket åt festande och mysiga familjepicknickar, som åt politisk propaganda, statyinvigningar, parader och skyttetävlingar. - De var en blandning av Hells Angels och 68-rörelsen, menar Mats Hellstenius. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den aktuella forskningen kring ishockeyns historia i Sverige - en sport som på rekordkort tid växt in i den svenska folksjälen. - Hockeyn drevs igenom uppifrån, av ett liten grupp rika herrar, berättar historik

För 300 år sedan kunde män gå i kjol och mena att byxor var något simpelt. Men efter Franska revolutionen kom byxan att bli manlighetens symbol, medan kvinnor förväntades gå i långa kjolar. Franska historieprofessorn Christine Bard har studerat hur vår syn på kjolar och byxor förändrats genom historien, och hur plaggen använts för att cementera en konservativ könsmaktsordning. - Klädernas historia är i högsta grad en politisk historia, menar Christine Bard. Också allt fler svenska historiker börjar nu intressera sig för klädernas historia och i en aktuell avhandling studerar historikern Anna Hedtjärn Wester hur män sett på kostymen vid den tid då plagget slog igenom vid förra sekelskiftet. Tvärtemot rådande uppfattningar om kostymen som ett anonymiserande och förborgerligande plagg, försökte män i alla samhällsklasser framhäva sin egen identitet genom kostymen. - Männens sätt att klä sig i kostym förkroppsligar en kamp för att få bli inkluderade i det moderna samhället - på egna villkor, säger Anna Hedtjärn W

För 200 år sedan landsteg Jean Baptiste Bernadotte i Helsingborg. Kort därefter skulle han installera sig som kronprins och under namnet Karl XIV Johan såsmåningom krönas till kung i Sverige. Men hur lyckades Bernadotte skapa en stabil grund åt sin ätt i detta nordliga rike? Vilka metoder använde kungen för att etablera sin makt och vinna folkets hjärtan? Vetenskapsradion Historia träffar två av forskarna bakom en ny antologi om Karl XIV Johan. - Jean Bernadotte var en mästare på att använda dåtidens medier för att skapa myten om sig själv, berättar Nils Ekedahl, retoriker vid Södertörns högskola. - Han navigerade skickligt, i en tid av revolutioner, för att etablera sin ätt på den svenska tronen, och idag är Bernadotteätten en av Europas äldsta kungahus, berättar Mikael Alm, historiker vid Uppsala universitet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också, detta Bernadottejubileumsår, den nya kokboken Bernadotte: mannen, myten, maten av bland andra Annika Grälls. En av Karl XIV Johans favoritingredienser var

Vetenskapsradion Historia besöker frimurarnas stamhus Bååtska Palatset på Blasieholmen i Stockholm för att berätta ordenssällskapets svenska historia - en historia som nu är aktuell i samband med en bok av historikern Peter Ullgren. - Det här är en berättelse som många kanske kommer att bli besvikna på, säger författaren. Istället för att bekräfta eller avslöja alla myter kring frimureriet så försöker jag reda ut vad vi egentligen vet om detta brödraskaps historia. Historien om frimureriet i Sverige började för redan 275 år sedan, och idag är tillströmningen av nya medlemmar större än på länge. Men trots att ordenssällskapet mestadels ägnat sig åt välgörenhet och intresserat sig för medlemmarnas inre utveckling så har frimurarna alltid smutskastats och baktalats i medierna. - Det är talande att det som skrevs om frimurare i Sverige för 200 år sedan lika gärna skulle kunna ha skrivits idag, menar Peter Ullgren. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också det märkliga fyndet av en 2 000 år gammal väg utanför

Det går att tjäna pengar på historia. Detta har svenska företag nu börjat inse, som i allt större utsträckning använder företagets egen historia i marknadsföringen. - Historia är helt klart något som blir allt viktigare för att stärka det egna företagets identitet, och för att skapa förtroende hos konsumenterna, berättar Helena Donar, marknadsdirektör på Arla Foods, som redan aktivt arbetar med att kommunicera sin historia såväl internt som extern. På Centrum för Näringslivshistoria, organisationen som hjälper svenska företag att bevara och kommunicera sin historia, tror man att historia kommer att bli allt viktigare i framtiden och nu vill man också utreda hur mycket pengar som företag faktiskt kan tjäna på detta. - Det handlar i första hand om immateriella värden när vi talar om historia i marknadsföringen, berättar Alexander Husebye, vd för Centrum för Näringslivshistoria. Men det här också en fråga om reda pengar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu i dagarna är exakt 300 år sedan Sve

En kungamördare och ett monster. Eller en upprorsman och hjälte? I Ernst Brunners aktuella bok om Jacob Johan Anckarström porträtteras mannen som sköt Gustav III på maskeradbalen på Operan 1792, men också hans samtid och de omvälvningar som fick ett abrupt slut i och med mordet. - I min bok lägger jag fram helt nya teorier om mordet, berättar Ernst Brunner. Självklart var det Anckarström som höll i mordvapnet, men konspirationen var större än man tidigare trott. Vetenskapsradion Historia söker sig ner till källarhålorna under Wrangelska palatset i Stockholm, där Anckarström tillbringade sin sista tid i fängsligt förvar för att där söka efter en sannare bild av en av den svenska historiens mest smutskastade män. I programmet berättas också historien om Sveriges första kvinnliga flygare, Elsa Andersson, känd bland annat genom Jan Troells film Så vit som en snö. Historikern Göran Nilzén berättar hur det kunde komma sig att en kvinna kunde göra karriär i flygaressens testosteronstinna skara, och hur hon förskräck

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid greppar värjan i högsta hugg för att fäktas med Henning Österberg, författare till den aktuella boken Korsade klingor. - Att fäktas på liv och död var en ständig risk för dåtidens adelsmän, berättar Henning Österberg, som studerat duellfäktningens blodiga historia. Under mer än tusen år var duellfäktning adelns våldsamma sätt att lösa konflikter. Att alltid ha en värja till hands vid sin sida var en tydlig klassmarkör, och vid Europas hov utvecklade fäktmästarna hela tiden nya tekniker. Med tiden kom emellertid fäktningen att förvandlas från blodigt allvar till en populär form av fysisk fostran, och dagens fäktsport kan spåra sina rötter till medeltidens blodiga svärdskamper. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den svenska flygets 100-årsjubileum med en serie samtal om de våghalsiga pionjärerna. Historikern Göran Nilzén berättar om Enoch Thulin, en av de mest betydelsefulla svenska aviatörerna som genom sin flygfabrik i Landskrona och sin flygarskola på Lju

Sommaren 1566 inträffade en av Östersjöns värsta fartygskatastrofer. Utanför Visby drabbades då den mäktiga dansk-lybska flottan av ett fruktansvärt stormoväder där 15 skepp gick under och bortåt 7 000 man drunknade. Vetenskapsradion Historia träffar marinarkeologerna som nu letar efter resterna av den förlista flottan. - Det här är en av de värsta marina katastroferna i våra farvatten, men ändå är det inte många som känner till händelsen, berättar Göran Ankarlilja, som leder undersökningarna utanför Gotlands västkust. Under ett antal säsonger har man nu lyckats lokalisera flera av de 15 fartyg som sjänk under stormen 1566, och som tillsammans ger en ny och detaljerad bild av 1500-talets marina historia. - Vi har vetat väldigt lite om 1500-talets fartyg och sjökrig, men undersökningarna vid Gotland ger oss ett gigantiskt och spännande material för framtida forskning, berättar Göran Ankarlilja. I programmet inleds också en serie om Sveriges tidiga flygpionjärer - våghalsiga äventyrare som riskerade livet för e

Med slaget vid Marathon för exakt 2 500 år sedan räddades Grekland undan en persisk invasion. Men bara tillfälligt. Tio år senare skulle Perserna, med kung Xerxes i spetsen, komma tillbaka, och i betydligt större antal. Vetenskapsradion Historia följer grekernas desperata kamp för frihet, från det inledande blodbadet vid Thermopylae till de avgörande segrarna vid Salamis och Plateae. - Marathon har fått en ikonstatus i historieskrivningen, men egentligen var de följande slagen vid Thermolyae och Plateae långt mer betydelsefulla, menar antikvetaren Allan Klynne, som guidar runt vid de antika slagfälten. Möt de krigsfixerade spartanernaoch Xerxes odödliga elitsoldater, vandra runt på ruinerna till staden Plateae och blicka ut över Salamissundet, där grekisk krigslist slutligen krossade den persiska flottan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har gått 2 500 år sedan det mytomspunna slaget vid Marathon. Vetenskapsradion Historia tar med antikvetaren Allan Klynne till platsen för att ta reda på vad som egentligen hände - och vem som faktiskt sprang det allra första Marathonloppet... Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon festade med Bellman och hatade Gustav III. Hon älskade påfåglar och fyllde pigornas brännvinsflaskor med urin. Sveriges mest kända dagbokskriverska, Märta Helena Reenstierna, mer känd som Årstafrun, porträtteras nu i en ny bok, och Vetenskapsradion Historia träffar författaren Kristina Ekero Eriksson. - Märta Helena Reenstierna överlevde alla sina åtta barn, men lyckades ändå behålla en enorm livslust och en stark gudstro, berättar Kristina Ekero Eriksson. Och i den aktuella boken lyfts också Årstafruns mer dolda sidor fram. - Tidigare skildringar av henne har ofta utelämnat mer känsliga sidor av hennes liv, berättar författaren, men jag kan till exempel visa hur intima förbindelser hennes son Hans Abraham egentligen hade med gårdens pigor. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den stundande rättegången mot några av Sveriges värsta skattplundrare. Genom ett unikt nätverk avslöjades fornlämningsrövarna på Gotland och nu riskerar de upp till fyra års fängelse. - Det skall bli väldigt intressant att

Vad tar du med dig till hängmattan i sommar? Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid om sommarens bästa historiska böcker - allt från antika dildos, flyende drottningar, driftiga tändstickskungar och marinarkeologiska märkligheter. - En bok som du absolut inte får missa är Hecatompolis Suionum, ett pompöst diktverk från 1600-talet om Sveriges alla städer, menar Urban Björstadius, som medverkar i programmet. Vetenskapsradion Historia testar också säsongens aktuella historiska brädspel, lämpliga att duka upp under regniga sommardagar. Handels- och kolonibyggarspelet Endeavor får fina betyg, medan riddarkamperna i Warlords of Europe tarvar mycket tid och ork. Böckerna du hör om i programmet är: Pompeji: Livet i en romersk stad av Mary Beard Antiken by night: Sex, droger och dildos i den klassiska och inte så klassiska litteraturen av Dimitrios Iordanoglou Arkeologiska upptäckter i Sverige av Anna Lihammer Stockholm från sjösidan av Marcus Hjulhammar Hecatompolis Suionum av Olof Hermeli

Det har inte fått någon framträdande plats i det bernadottska familjealbumbet, bröllopet mellan Gustav Adolf och Sibylla, giftasaktuella kronprinsessan Victorias farfar och farmor. Orsaken: Sibyllas familjs nära kopplingar till Adolf Hitler och de tyska nationalsocialisterna. - Sibyllas pappa Carl Eduard var Hitlers favorithertig och fick ett löjligt lågt straff i efterkrigstidens rättegångar mot nazistiska medlöpare, berättar Karina Urbach, tysk-engelsk historiker som forskat på Sibyllas familj, hertighuset Sachsen-Coburg und Gotha. Vetenskapsradion Historia besöker Coburg och söker efter spåren efter bröllopet 1932, och försöker ta reda på hur insyltad Victorias farmors far egentligen var i nazisternas brott mot mänskligheten. Såsom högt uppsatt inom tyska Röda Korset kunde han till exempel haft insyn i organisationens omänskliga medicinska experiment. I serien om fotbollens historia har turen kommit till det svenska landslagets historia. Fotbollsexperten Jesper Högström berättar om den svenska fotbollens h

Före Stanley och Livingstone var svenska upptäcksresenärer på god väg att kartera och exploatera Sydafrikas inre. I gränstrakterna mellan dagens Sydafrika, Namibia och Botswana reste svenskar som Charles John Andersson, Axel Eriksson och Johan Fredrik Victorin och Vetenskapsradion Historia berättar, i det tredje specialprogrammet från Sydafrika, om deras historia. - Svenskarna uträttade storslagna vetenskapliga och geografiska bedrifter i södra Afrika, men trots det så är deras insatser föga kända, menar Peter Johansson, museichef och författare till en aktuell biografi om afrikaresenären Johan Fredrik Victorin. På Peter Johanssons arbetsplats, Vänersborgs museum, finns fortfarande Axel Erikssons enorma fågelsamling i samma montrar som när utställningen invigdes 1888. - Det var en fantastisk vetenskaplig bedrift att samla in alla dessa exemplar, berättar Peter Johansson, och samlingen är fortfarande intressant för ornitologer och också för namibiska ekologer. Vetenskapsradion Historia berättar också om den fi

För drygt 100 år sedan rasade Boerkriget i Sydafrika. På både den brittiska och den boerska sidan stred svenskar som frivilliga, och i Vetenskapsradion Historia berättas deras historia. Sydafrikakännaren Christer Blomstrand har hittat listorna över medlemmar i den så kallade Skandinaviska Kåren som 1899 lät sig värvas till den boerska armén. - Det var bortåt femtio svenskar som frivilligt slöt upp för boernas sak i deras kamp mot den brittiska kolonialmakten, berättar Christer Blomstrand. Men också på britternas sida stred många svenskar. Hemma i Sverige var nämligen åsikterna delade kring Boerkriget - konservativa krafter kämpade för britternas expansionspolitik, medan svenska socialistiska tidningar menade att boernas sak behövde värnas. - Förutom de stridande förbanden arbetade också en svensk frivillig ambulanskår under Boerkriget, som dock inte gjorde skillnad på boer och britter, utan hjälpte alla skadade soldater som de hittade, berättar Christer Blomstrand. Vetenskapsradion Historia inleder också en s

Sydafrikas äldsta vingård ägdes av en svensk. Sydafrikas största ölbryggeri, tillika världens nästa största bryggerikoncern, bygger på stolta svenska bryggeritreditioner. Och än idag dricker sydafrikaner svensken Olof Martinus Bergs brandy. Vetenskapsradion Historias första specialprogram ifrån Sydafrika handlar om de svenska entreprenörer som varit involverade i Sydafrikas alkoholindustri. Det handlar om den svenske legosoldaten Olof Bergh, som på tidigt 1700-tal gjorde sig en förmögenhet i holländsk tjänst och köpte upp Sydafrikas äldsta vingård Constantia. Det handlar också om bryggarbaronerna Jacob Letterstedt och Anders Ohlsson som i Kapstaden på 1800-talet tillsammans lade grunden till dagens mäktiga South African Breweries. - Idag är det inte många sydafrikaner som känner till att svenskar ligger bakom många av landets viktigaste exportindustrier, berättar Tony Davenport, som förestår den restaurerade kvarnen Josephine Mill i Kapstaden, en kvarn som ägdes av svensken Jacob Letterstedt och som namngavs

För 200 år sedan togs de första spadtagen i grävandet av Göta Kanal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Vättern växte samtidigt en ny toppmodern stad fram runt kanalhuvudkontoret, där fröet till det industriella Sverige skulle sås. Vetenskapsradion Historia besöker kanalens huvudstad, där kanalchefen Baltzar von Platen ligger begraven under ett kungligt monument, för att berätta hur kanalen förvandlade Sverige från u-land till i-land.- Det var här i Motala som Sverige blev modernt, berättar kanalexperten Reinhold Castensson.Ett par hundra meter ifrån kanalmynningen gräver nu också arkeologerna efter Motalas allra äldsta befolkning och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den banbrytande utgrävningen.- I tusentals år har Motala ström varit ett eldorado för fiske, berättar Göran Gruber, arkeolog vid utgrävningsplatsen där man nu gräver fram ett rikt stenålderssamhälle med mängder av välbevarade fynd.Hundratals konstfärdigt utmejslade fiskeljuster i hjortben har hittats på platsen, vilka avslöj

På en 1000 kvadratmeter stor tomt i centrala Nyköping grävs nu stadens medeltida historia fram. Rätt genom arkeolgernas grävgrop skär en träförstärkt huvudgata, och längs den radar stadstomterna upp sig. - Vi gräver mitt i de centrala delarna av medeltidens Nyköping och letar oss ner till stadens äldsta rötter i början av 1100-talet, berättar arkeologen Ann-Mari Hållans Stenholm. Bland husgrundsrester har arkeologerna redan hittat flera fynd som skvallrar om livet i den medeltida staden. - Här hittar vi mängder av djurben, men det verkar som om man tagit noga vara på dem, berättar arkeologen Björn Pettersson. Den gängse uppfatningen att medeltidens människor bara slängde ut allt på gatan stämmer inte. Dessutom vittnar de många fynden av keramik om långväga kontakter. - På kort tid tycks Nyköping ha blivit en viktig handelsplats, inte minst för tyska köpmän, menar arkeologen Mathias Bäck som analyserar de månghundraåriga krukskärvorna. I serien om 200-årsjubilerande Göta Kanal guidar kanalexperten Reinhold Cas

Nu är han tillbaka, pilbågsskytten med gröna tights som tar från dom rika för att ge åt dom fattiga. I Ridley Scotts tappning har nu en ny Robin Hood-film premiär och Vetenskapsradion Historia passar på att porträttera en av medeltidens mesta kändisar. - Robin Hood var en legend redan för sexhundra år sedan, men frågan är om han någonsin funnits, berättar Dick Harrison, historieprofessorn som skrivit en bok om myternas och verklighetens Robin Hood. I programmet berättar han om myternas Robin Hood, och avslöjar vad forskningen idag vet om den verklige Robin Hood och hans följeslagare, som Lille John, Broder Tuck, Lady Marion och sheriffen av Nottingham. Dessutom inleds en serie om Sveriges mäktigaste byggnadsprojekt: Göta Kanal. För 200 år sedan togs det första spadtaget till kanalen som ibland kallats Sveriges Apolloprojekt. Ett projekt som skulle komma att spränga alla dåtidens tids- och budgetramar. Redan på 1500-talet, med biskop Brask, föddes tanken på en kanal genom götalandskapen, och i programmet berät

Den blodälskande guden i mossen I alla tider har människan gäckats av våtmarker, träsk och mossar. Forntidens människor försökte blidka de varelser som påstods ha dessa ogästvänliga platser som sitt hem. Skedemosse på Öland är Sveriges fyndrikaste mosse och i fokus för en aktuell avhandling av arkeologen Anne Monikander. - Jag försöker förstå varför människor i äldre tider offrat såväl vapen som djur och människor i mossarna, och hur dessa offer kan ha gått till. Kanske hade den svenska hedniska offerkulten kopplingar till berättelsen om nornorna - framtidsseende spådamer som levde vid brunnen vid världsträdets rötter. Anne Monikander menar att mossoffren hade karaktären av fruktbarhetsriter, och att många av de barn som lades i mossen kanske skall ses i ett sådant perspektiv. - Barnoffren är obehagliga sett med våra ögon, men kanske var det mer självklart för forntidens människor att återbörda ett barn till den plats där man kanske trodde att de kom ifrån. Vetenskapsradion Historia u Lyssna på alla avsnitt