Vetenskapsradion Historia

På morgonen den 12 april 1861 avlossades de första skotten mot Fort Sumter i Charlestons hamn. Detta markerade starten på det amerikanska inbördeskriget, USA:s blodigaste krig, där sammanlagt en miljon amerikaner miste livet. Nu, 150 år efteråt, vänds USA:s blickar mot Fort Sumter, platsen där allting började, och Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta reda på hur kriget bröt och och varför det skulle bli en så blodig affär. - Det här var en fruktansvärd historia, och ett orättfärdigt krig, som borde ha kunnat undvikits, menar historikern Thomas S Tisdale. Men frågan är om södra och norra USA hade kunnat jämka ihop sina olika kulturer och ekonomier utan våld. Två fundamentalt olika samhällssystem stod mot varandra, och när antislaveripresidenten Abraham Lincoln röstades fram 1860 insåg de flesta att motsättningar skulle kulminera i en blodig konflikt. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 700 år sedan dömdes för första och enda gången en svensk till döden för kätteri. Mannen har gått till historien som Botulf i Gottröra och Vetenskapsradion Historia styr kosan till dagens Gottröra för att ta reda på vem Botulf egentligen var. Varför talade han illa om de heliga sakramenten, och varför uppfattades hans ord som så hotfulla av den medeltida kyrkan? Medeltidshistorikern Olle Ferm har intresserat sig för Botulfs fall, som alltså är unikt i svensk historia. Dessutom tittar Vetenskapsradion Historia närmare på mänsklighetens äldsta konstföremål, de utsmyckade ockrabitarna ifrån Blombosgrottan i Sydafrika, som tros vara bortåt 100 000 år gamla. Fynden har dragit igång en häftig debatt om hur gammal den mänskliga konstnärliga utveckligen är, och var de första konstnärerna egentligen bodde. Blombosfynden pekar mot att Sydafrika, snarare än europeiska grottmålningsplatser, var hemvist för de första konstnärerna. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Praktfulla slott, rika städer och mäktiga fornfynd skulle på 1600-talet sälja in stormakten Sverige på kontinenten. Mannen som fick jobbet att skapa bilden av stormakten var Erik Dahlberg och hans praktverk Suecia Antiqua et Hodierna har kommit att prägla vår bild av det svenska 1600-talet. - Jag tror att de flesta av oss idag skulle känna igen hans bilder, vilket nog är ganska unikt för en bok ifrån 1600-talet, berättar historikern Jonas Nordin vid Kungliga Biblioteket. Vetenskapsradion Historia bläddrar bland plancherna på slott och borgar, och närstuderar vad de små människofigurerna i förgrunden egentligen sysslar med. - Här finns exempel på en person som står och urinerar mot Wrangelska palatset, visar Jonas Nordin, men faktum är att många av figurerna egentligen är fransoser, inte svenskar. Kungliga Bibliotekets digitaliserade version av Suecia Antuqua et Hodierna hittar du . Vetenskapsradion Historia granskar också bioaktuella filmen The Way Back tillsammans med historikern Thomas Roth. En berättelse,

Knästående och med händerna knäppta som en svensk Lucia. Så bad medeltidens svenska bönder. Religionsvetaren Viktor Aldrin har som förste forskare gjort de medeltida bönderna hörda igen, efter mer än 500 års tystnad. - Man bad till gud, Jesus och Maria, men faktiskt förvånandsvärt sällan till helgonen, berättar han. Bara i extremfall, när man led av svåra sjukdomar, eller då nära anhöriga låg för döden, tycks helgonen ha kallats in i bönerna, menar Viktor Aldrin, som gått igenom de få historiska källor som skvallrar hur och varför vanligt folk bad under medeltiden. - För dåtidens människor var religionen allt, och det mesta handlade om att förbereda sig för livet efter detta, men trots skillnaderna i tid verkar innehållet i bönerna och sättet som folk bad på, skilja sig mycket litet genom seklerna, berättar Viktor Aldrin. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också aktuell forskning om medeltidens klosterkultur. Historikern Wojtek Jezierski har undersökt det medeltida benediktinerklostret i Sankt Gallen i n

Omkring 26 000 personer kan idag hävda att det tillhör den svenska adeln, eftersom de ingår i någon av de drygt 700 svenska adelsätter som ännu inte utslocknat. Somliga är rika, andra fattiga, somliga omhuldar sitt adliga namn, andra föraktar det. Vetenskapsradion Historia söker efter den svenska adelns rötter tillsammans med historikern Bo Eriksson, aktuell med ett nytt standardverk om den svenska adelns historia. - Det finns en tydlig startpunkt vid Alsnö stadga 1280, men jag vill mena att det också fanns en lång period av uppvärmning för fenomenet adel i Sverige, som kanske började någon gång på 500-talet, säger Bo Eriksson. Vad det inneburit att vara adlig har dock förändrats mycket genom historien, från riddartidens tornerspel, via 1600-talets adelsrepublik under Axel Oxenstierna, till ståndsriksdagens undergång 1866. - Men adeln har varit mästare på att anpassa sig till nya tider, menar Bo Eriksson. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 1800-talets främsta kulturklubb - Götiska Förbundet som dro

Idag ska RUT-avdrag och hushållsnära tjänster hjälpa oss med livspusslet. Skatterabatten har kritiserats, men systemets popularitet talar för att hembiträdet har gjort stark come-back i de svenska hemmen. Vetenskapsradion Historia söker hembiträdets historia, och hennes kamp för drägliga arbetsvillkor. I dagarna är det exakt 75 år sedan svenska hembiträden förenades i organisationen Hembiträdesföreningarnas Centralkommitté och historikern Lisa Öberg berättar om hembiträdets politiska strid. Dessutom uppmärksammas den internationella kvinnodagen, som i år fyller 100 år. Vetenskapsradion Historia träffar historikern Ulla Wikander som berättar om hur det gick till när kvinnodagen drog igång 1911, och hur dagens popularitet skiftat genom åren. Och hur ska man egentligen fira en kvinnodag? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mellan åren 1500 och 1800 drabbades hundratusentals européer av fångenskap och slaveri i de så kallade Barbareskstaterna i Nordafrika. Bland alla offer för detta slaveri kan också räknas bortåt 1 000 svenskar - sjömän och handelsmän på svenska fartyg som kapades av musilmska slavjägare. Historikern Joachim Östlund försöker i ett aktuellt forskningsprojekt spåra de svenska slavarnas öden. - Det här är en historia som är näst intill bortglömd idag, men som kan säga oss mycket om vår egen syn på frihet och fångenskap, och på vem som egentligen kan betraktas som slav. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också slavberättelsen i Sydafrika som nu engagerar en hel nation. Slavmyteriet på skeppet Meermin ägde rum 1766, då 140 madagaskiska slavar revolterade mot besättningen och tog kommando över fartyget. Revolten slogs emellertid tillbaka när skeppet gick på grund utanför Kapstadens kust, och nu söker marinarkeologen Jaco Boshoff efter vraket av Meermin, i hopp om att sprida ljus över det sydafrikanska slaveriets

Ismannen Ötzi har fascinerat en hel värld. 2 000 år äldre än Tutankhamun har Ötzi, som hittades i de italienska alperna 1991, gett forskare helt nya insikter i brånsålderns Europa, och hur det var att leva och dö här för 5 000 år sedan. I mars öppnar museet i Bolzano, där ismannen numera förvaras, en stor specialutställning om ismannen, som sammanfattar de senaste 20 årens forskning om Ötzi och Vetenskapsradion Historia har gjort en förhandstitt. Dessutom uppmärksammas aktuell forskning om forntida spel. I den urgamla Induskulturen har arkeologerna genom åren gjort mängder av fynd av tärningar och spelpjäser, och nu sammanfattar arkeologen Elke Rogersdotter vad spelandet egentligen betydde för forntidsmänniskorna. - Att spela spel tycks ha spelat en central roll i den här kulturen, och en viktig del av vardagen, berättar hon. Att studera spelandet och människornas lekfullhet är också ett sätt att komma närmre de enskilda inviderna i denna forntida kultur, menar Elke Rogersdotter. Inspirerade av forntidsspel r

Sophia Elisabet Brenner var 1600-talets svenska kändispoet och landets första uttalade feminist. I bröllopsdikter och begravningspoem kom hon att förtjusa den svenska stormaktens ekonomiska och kulturella elit, men hon nådde också berömmelse runt om i Europa. Vid hennes död 1730 hyllades hon som den tionde sånggudinnan. - Idag kan hon lära oss att historiens utveckling inte är linjär, utan att det på 1600-talet fanns möjligheter för kvinnor med hennes begåvning att gå mycket långt, berättar Valborg Lindgärde, en av redaktörerna till en aktuell antologi om Sophia Elisabet Brenner. Mer om Sophia Elisabet Brenner kan du läsa . Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också det i dagarna 100-åriga konstverket Midvinterblot som pryder Nationalmuseets entréhall. Redan från start har verket upprört och kritiserats, till konstnärens egen stora irritation. - Såväl arkeologer, som konstkritiker och konstnärer tyckte att verket inte höll måttet, berättar Karin Sidén, forskningschef på Nationalmuseum, som sedan 1990-talet

I februari 1811 uppmandes Gotlands bönder att ställa sig till den svenska krigsmaktens förfogande. Detta var startskottet till den allmänna värnplikten, som skulle komma att definiera svensk försvarspolitik under nära 200 år. - Inspirationen kom från revolutionens Frankrike, och Napoleons arméer, som visade att värnpliktsarméer kunde erövra en hel kontinent, berättar historikern Lars Ericson Wolke. Värnplikten kom att få stor betydelse för att etsa samman det svenska folket, och för att demokratisera Sverige, men frågan är vad som kommer att hända när systemet nu gått i graven. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också bioaktuella filmen The Kings Speech, som skildrar den brittiske kung George VI:s kamp mot sin stamning. Historikern Thomas Roth menar att kungens tal under andra världskriget spelade en central roll för det engelska folkets kampvilja. - Kungens tal och hans utnyttjande av radiomediet kom att få stor betydelse för den engelska krigsmoralen, säger Thomas Roth. Alla känner vi till Winston Chur

1647 förbjöds all jakt i Sverige för folk som inte var adliga. Historikern Ulf Nyrén har studerat hur bönderna och prästerna reagerade på förbudet, och varför det var så viktigt för frälset att lägga beslag på jakträttigheterna. - De enda som tycks ha reagerat mot förbudet är prästerna, som var upprörda över att de inte ens fick skjuta sig en hare, berättar Ulf Nyrén. Kanske var det också de hårda straffsatserna som gjorde att få människor tycks ha lockats till tjuvjakt under de 150 år som jakten var förbjuden för icke-adliga. Livstids straffarbete eller galgen väntade de som trotsade de kungliga jaktförordningarna. Vad som däremot var fritt att skjuta för vem som helst, oavsett börd, var de stora rovdjuren. - Ja, det är en väldigt märklig´utveckling, att det var skottpengar på varg ända långt in på 1900-talet, säger Ulf Nyrén. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också romerna under andra världskriget med anledning av Förintelsens minnesdag. Inom akademiska kretsar pågår debatten fortfarande om man skall

Det har gått 20 år sedan Populär Historia drog igång marknaden för historiska tidskrifter i Sverige. Sedan dess har utvecklingen exploderat och idag finns mer än ett halvdussin publikationer. Den senaste i raden av historiska tidskrifter är Biografi, systertidning till Populär Historia, som hamnar i butikerna denna vecka. Vetenskapsradion Historia frågar redaktören Anna Larsdotter varför det behövs ännu fler historietidskrifter. - Vi har sett att intresset för historia blir allt bredare och mer diversifierat. Dessutom är läsarna allt mer intreserade av de personliga berättelserna och av människoöden, och tidningen Biografi är tänkt att tillmötesgå dessa önskemål, berättar Anna Larsdotter. Bodil Axelsson, som forskat om svenska historietidningar, menar att tidskrifterna med små förändringar återberättar samma historia om krig och kungligheter, och att denna historieskrivning i allt högre grad formar allmänhetens historiesyn. Vetenskapsradion Historia träffar också historikern Klas Åmark, aktuell med boken "Att

Höstterminen 2009 drog Sveriges första spetsutbildningar i teoretiska ämnen igång. På Katedralsskolan i Lund skapades landets enda spetsutbildning i historia och Vetenskapsradion Historia besöker andraårseleverna för att ta reda på vad de tycker om sin utbildning och vad de egentligen får lära sig. - Jag har vetat att jag ville jobba med historia sedan jag var tio år, säger Sara Kopljar, en av eleverna i spetsutbildningsklassen. Med anledning av den TV-aktuella serien The Pacific undersöker också Vetenskapsradion Historia vilken bild av kriget i Stilla Havet som nu skapas. Krigshistorikern Thomas Roth menar att tiden nu blivit mogen för att berätta också denna sida av andra världskriget, och menar att Japans krigsförbrytelser allt för lämnge sopats under mattan. - Man kan nog jämföra japanernas brott med nazisternas, om man tittar på vad de utsatte exempelvis koreaner och kineser och sina krigsfångar för, menar Thomas Roth. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Redan i det gamla Egypten och i sumerernas rike planterades träd i räta rader. Romarna anlade alléer för att skänka skugga åt vägfarare. Vetenskapsradion Historia vandrar längs några av Skånes alléer för att söka de svenska alléernas historiska rötter. - Det stora uppsvinget för de svenska alléerna kom på 1700-talet, berättar Patrik Olsson, kulturgeograf vid Lunds universitet som studerar allérnas historia. Men från början var det ofta små pilträd som planterades längs uppfarterna till gods och in mot städerna - de stora imponerande lindarna och almarna kom senare. Och det var inte alltid som alléerna var statussymboler - lika ofta kunde de fungera som viktiga virkesmagasin. - Kunskapen om alléernas historia är viktig för dagens kulturmiljövårdare, och lyckligtvis verkar det som att alléerna går mot en ljus framtid idag, menar Patrik Olsson. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det franska köket nu hamnat på listan över UNESCO:s immateriella kulturarv. Sättet att äta, och vad man ätit i Frankrike

För exakt hundra år sedan lades grunden för ett riskabelt svenskt gruvbrytningsprojekt på Svalbard. Platsen, längst in i Billefjorden på västra Spetsbergen, var tänkt att bli centrum för svensk kolbrytning på Svalbard, och skulle lägga grunden för svenska territoriella anspråk på ön. Men projektet misslyckades, och Pyramiden övergick så småningom i sovjetisk ägo. Vetenskapsradion Historia reser till Pyramiden, där resterna av den rysk-svenska gruvbyn fortfarande finns kvar, bland annat med världens nordligaste Leninstaty. - Det mesta av den svenska gruvverksamheten på Svalbard är försvunnet, men vissa husgrunder finns kvar än idag, berättar teknikhistoriker Dag Avango. Dessutom uppmärksammas invandrarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Anders Johnson, författare till den aktuella boken Garpar, gipskatter och svartskallar, berättar om hur invandrarna har vitaliserat svensk ekonomi och företagsamhet, allt sedan medeltidens katedralbyggare och tyska köpmän. Under 1900-talet var det inte minst folk

Traditionsenligt bjuder Vetenskapsradion Historia på julklappstips för den historiesugne. Trenderna hos årets historiebokutgivning granskas, och redaktionen lyfter fram höjdpunkterna, men också ett och annat bottennapp. Dessutom speltestas det strategiska spelet Wings of War, där spelarna, såhär i det svenska flygets hundraårsjubileumstid, kan ikläda sig rollen av ett flygaräss från första världskriget. Den aktuella DVD-boxen Pacific, liksom kritikerrosade tv-spelet Assassins Creed Brotherhood, tas också upp i programmet. Programledare är Tobias Svanelid. Böcker, spel och DVD:er som presenteras i programmet: Tredje rikets öga av H G Hiller von Gartringen Joseph Goebbels av Lars Ericson Wolke Jag var Hitlers livvakt av Rochus Misch Hitlers knarkande hantlangare av Bosse Schön 101 historiska myter av Thomas Oldrup och Åke Persson Den sårbara supermakten av Erik Åsard Ladies av Johan Hakelius Ivans krig av Catherine Merridale I Stalins våld av Artur Szulc Stalins barn av Owen Matthews Tempelbranden av Catharina

Vid Rissne strax norr om Stockholm gräver arkeologerna ut ett tidigt kristet gravfält. Men skeletten visar spår som tyder på att gamla hedniska riter också varit inblandade under begravningarna. - Vi har hittar flera tecken som tyder på att de som bodde på Rissne gård och begravde sina döda här var rädda för att deras släktingar skulle gå igen om de begravdes på det nya kristna viset, berättar arkeologen Lotta Mejsholm. Enligt kristen sed skulle kropparna begravas orörda, liggande i kistor vända i öst-västlig riktning, men vid Rissne har arkeologerna hittat spår av brända ben, nedtyngande stenblock och vilsekomna kranier, som tyder på att gårdsfolket vidtagit försiktighetsåtgärder i syfte att slippa gengångare. - Den här övergångsperioden mellan hednisk och kristen tid tycks ha varit påfrestande och kanske ångestskapande för folket i Rissne, som hittat på egna sätt att handskas med sin rädsla, menar Lotta Mejsholm. I Vetenskapsradion Historia berättas också om de utländska uppfinnare och entreprenörer som låg

- De gräver med Bibeln i ena handen och spaden i den andra, säger antikvetaren Hans Furuhagen om många av de arkeologer som arbetat i det Heliga Landet. I en aktuell bok berättar han historien om Bibelns arkeologer, som allt sedan 1700-talet letts av bibeltexter och trossatser, snarare än källkritik och vetenskaplig noggrannhet. - De har sett Bibeln som en tillförlitlig historisk källa och försökt använda arkeologin för att bevisa dess skrifter, berättar Hans Furuhagen. Problemet är att Bibeln inte är en historiebok och att den här typen av arkeologi leder forskningen på irrvägar, säger han. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar Furuhagens Bibeln och arkeologerna, som redan fått kritik för att slå hål på Bibelns berättelser, som fortfarande betyder mycket för miljontals människor, såväl i Sverige som internationellt. Dessutom uppmärksammas boken som vill lyfta fram invandrarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling under de senaste 1000 åren. Anders Johnson, aktuell med Garpar, gipskatter och svartsk

Sveriges Nationella Förbund var det största extremnationalistiska partiet i Sverige under tiden fram till andra världskriget, med som mest bortåt 40 000 medlemmar. På 1930-talet hade man dessutom tre representanter i riksdagen. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar partiet som också var bland de första att förneka Förintelsen av Europas judar. - Jag menar att den svenska extremhögern var bland de första att påstå att Förintelsen av judarna bara var antitysk propaganda, menar Stéphane Bruchfeld. Bruchfeld har studerat Sveriges Nationella Förbund, från de att de bildades som en ungdomsavdelning inom dåtidens Moderaterna 1915, tills dess att rörelsen försvagas efter andra världskriget. Han menar att de inte kan beskrivas som ett rent nazistiskt parti, men att de var starkt tyskvänliga, och närde antidemokratiska, rasitiska och antisemitiska idéer. - De drivande bakom det berömda Bollhusmötet vid Uppsala universitet 1939 var också medlemmar i SNF, berättar författaren Ola Larsmo, som också menar att forskare hi

För exakt 100 år sedan avrättades den siste mannen i Sverige. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Johan Alfred Ander, som den 23 november 1910, klockan åtta på morgonen, avrättades med giljotin på Långholmen i Stockholm. - Jag vill mena att Ander straffades extra hårt eftersom han aldrig erkände sitt brott, säger Joakim Forsberg, författare som granskat fallet. Tidigare samma år hade Ander rånmördat en kvinna på ett växelkontor i centrala Stockholm, han infångades snabbt av polisen, men erkände aldrig brottet. Under rättegången och i fängelsecellen uppvisade han istället en näst intill nihilistisk inställning, menar Joakim Forsberg, och kanske var det detta som bidrog till att Ander inte benådades och att dödsstraffet inte omvandlades till ett livstidsstraff. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också ett annat 100-årsminne, den så kallade Svarta Fredagen den 18 november 1910, då en brittisk demonstration för kvinnlig rösträtt brutalt nedkämpades av polisen. Två kvinnor dog i samband med polisv