Vetenskapsradion Historia

Utan 3 miljoner turkiska gästarbetare hade de tyska kugghjulen stannat på 1960- och 70-talen. Det menar historikern Werner Schiffauer, expert på migrationshistoria. I dagarna är det femtio år sedan de första turkarna kom till Västtyskland, ditforslade som boskap, utvalda för sina fysiska egenskaper. Tanken var att de bara skulle stanna några få år, för att hjälpa Tyskland på fötter efter kriget, men många kom att stanna resten av livet. Men den turkiska historien i Tyskland är lika mycket en nationalekonomisk successtory, som en femtioårig kamp för erkännande och respekt av en främligfientlig tysk majoritetsbefolkning. Vetenskapsradion Historia har besökt Berlin, där femtioårsminnet nu firas med bland annat teateruppsättningar, men träffar också historikern Anders Johnson som berättar vad den tysk-turkiska historien har för likheter med den svenska. Dessutom avslutas serien om medeltidens galna djurberättelser. På Skansenakvariet besöker historikern Bo Eriksson den ludna fågelspindeln, som faktiskt var mycket

Erik Falk har studerat hur det kunde låta när man förolämpade varandra i Uppsala på 1630-talet. Vetenskapsradion Historia tar tempen på 1600-talets svordomar. Dessutom besöker vi Skansens lodjur, järvar och dvärgsilkesapor för att höra vad medeltidens bestiarieförfattare hade att säga om dessa djur. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jerusalems mångtusenåriga historia sammanfattas nu i Simon Sebag Montefiores aktuella bok. Vetenskapsradion Historia har träffat författaren. Dessutom frågar vi oss hur humanistiska tyskarna egentligen var i sina afrikanska kolonier i början av 1900-talet, med anledning av Jan Guillous senaste bok. Och så går vi på Skansen för att besöka lappugglor, getter och björnar, djur som medeltidens människor såg på ett helt annat sätt än vad vi gör idag. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inför Turkiets eventuella medlemskap i EU har frågan om det armeniska folkmordet hamnat på den politiska dagordningen. Turkiet förnekar att mördandet av omkring 1 miljon armenier åren kring första världskriget ägt rum, och kampen för att få ett erkännande för folkmordet hårdnar. I Frankrike har den lag som kriminaliserar ett förnekande av folkmordet försenats och Vetenskapsradion Historia frågar varför det verkar vara så svårt att få politiker att erkänna det som de flesta historiker är eniga om. - Vi kräver ingen särställning eller någon ekonomisk kompensation, utan bara respekt, säger den värdsberömde fransk-armeniske sångaren Charles Aznavour. För etnologen Ulf Björklund är dock frågan mer komplicerad än så. Han har ägnat många år åt att träffa armenier som lever i diaspora utanför det moderna Armeniens gränser, och menar att ett kriminaliserande av folkmordsförnekandet kan vara ett dubbeleggat svärd, inte minst för armenierna själva. Vetenskapsradion Historia granskar också bioaktuella filmen The Three Mu

Missa inte den 500:e upplagan av Vetenskapsradion Historia - Sveriges mesta populärhistoriska program. I jubileumsprogrammet återvänder Tobias Svanelid till programmets traditionella jaktmarker: arkeologernas grävgropar, det mathistoriska köket och Medelhavets antika platser. Hör Jan Guillou, Peter Englund och Dick Harrison i en minneskavalkad som sträcker sig från forntid till nutid. Fakta om Vetenskapsradion Historia Vetenskapsradion Historia startade i januari 2000 och det första programmet från den 13 januari 2000 handlade om den sjunkna svenska stormaktsdrömmen Atlantis. Sedan dess har programmet sänts 44 veckor om året och bevakat aktuell forskning inom historia och arkeologi, granskat nya böcker och filmer med historisk inriktning, och rapporterat från landets mest banbrytande arkeologiska undersökningsplatser. I fokus står svensk historia, men programmet har också sänt reportage från exempelvis Kanada, Grenada, Brasilien, Kina, Jordanien, Egypten, Sydafrika, Italien, Spanien, Grekland, Tyskland, Storb

Den kallas för den förlorade kolonin, engelsmännens första försök att bosätta sig på den amerikanska kontinenten. I mitten av 1580-talet byggde ett hundratal engelsmän ett fort på Roanoke-ön utanför dagens North Carolina, i hopp om att etablera en permanent bas i den Nya Världen. Kolonisatörerna förväntades klara sig utan hjälp från moderlandet, men när engelska skepp återvände 1590 fanns inget spår kvar av Roanokefortets invånare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att träffa de arkeologer om nu arbetar med att försöka hitta svaret på den förlorade kolonins öde. - Det handlar om att hitta svar på ett 400 år gammalt mysterium, berättar Mark Horton och Andy Powell, som leder utgrävningarna på Roanoke. Men det handlar också, säger de, om att skriva om USA:s historia. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det gått femtio år sedan FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkom i en flygolycka i dåvarande Nordrhodesia. Flygkraschen och Hammarskjölds död har varit föremål för mängder av speku

För femtio år sedan meddelade den norske äventyraren Helge Ingstad att han hittat bevis för att vikingar bott i Amerika. I kanadensiska LAnse aux Meadows på Newfoundland hittades en vikingatida boplats, sannolikt anlagd av vikingen Leif Eriksson. Men de arkeologiska utgrävningar som följde på det revolutionernade fyndet drabbades av en upphetsad forskarstrid och elaka förtal. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar den infekterade forskningen om vikingarnas Vinland med anledning av två aktuella norska böcker i ämnet. Dessutom avslutas serien om Sjöhistoriska muséets dolda skatter. Arkivarierna Malin Joakimsson och Eva Hult visar den vackert illustrerade dagboken från Saint-Barthélemy och fartygsritningar av såväl Carl Jonas Love Almqvists ångbåt som enkla plywoodjollar för folkhemmets sjöfolk. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4,7 miljarder kronor tjänade statliga Svenska Spel på vårt spelande förra året. Oddset, Trisslotter och Vegasmaskiner är några av de mest inkomstbringande spelen, och inget tyder på att spelandet kommer att minska. I Vetenskapsradion Historia berättas historien om hur de statliga spelbolagen drog igång sin verksamhet i början av 1900-talet. - Det handlade lika mycket om att dra in pengar till statskassan som om omsorg för att enskilda individer inte spelade bort alla sina pengar, berättar företagshistorikern Hans de Geer, som är aktuell med en ny bok om de statliga spelbolagens historia. I programmet presenteras också en utförlig beskrivning av det gigantiska krigsfartyget Mars, som sjönk utanför Ölands norra udde 1564, och som nu har återfunnits av marinarkeologer. - På sin tid var hon världens största skepp, och ett marinteknologiskt underverk, menar Alexej Smirnov, expert på det krig där Mars deltog. Men Mars enorma proportioner handlade lika mycket om propaganda och PR som om militär slagkraft, berättar h

I Istanbulstadsdelen Yenikapi pågår just nu en av världens största marinarkeologiska utgrävningar i samband med ett enormt tunnelbygge under Marmarasjön. Lastfartyg från Bysans, äldre än våra egna vikingaskepp, grävs nu upp i massor, och ger revolutionernade nya kunskaper om äldre tiders handelsresor och skeppsbyggnadskonster. Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningarna. - Vi har hittat 36 skepp, varav de äldsta är från 500-talet, berättar Ufuk Kocabas som leder utgrävningarna av den unika platsen. I programmet berättas också om den svenska marina historien i en ny serie. Vid Sjöhistoriska muséet i Stockholm hittas ständigt nya skatter i det stora arkivet, och arkivarierna Malin Joakimsson och Eva Hult berättar om det svenska tatuerargeniet Karl Gustafsson, som på 1920-talet satte standarden för hur en sjömanstatuering skulle se ut. Vi hör också om Ernst Axel Strandell som flydde från sitt fartyg av rädsla för att bli ihjälslagen av engelska sjömän. Jag riskerade hellre lifvet för frihetens skull, telegr

Medeltida borgar, infrusna tyska pansarvagnar och romerska soldater passar utmärkt att avnjuta i sommarens syrénberså. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och Urban Björstadius inför säsongsavslutningen om historiska böcker att ta med på semestern. - Ett absolut måste är Maja Hagermans Försvunnen värld, även om den är lite stor att ha i hängmattan, och jag bläddrar också med barnets upptäckarglädje i den nya boken om Vasaskeppet! Böckerna som tas upp i programmet är: Upplev Sveriges historia av Dick Harrison Det medeltida Gotland av Anders Andrén Hitlers första krig av Thomas Weber Hitlers första nederlag av Niklas Zetterling och Anders Frankson Tyskar och allierade i Sverige av Lars Gyllenhaal Medeltida borgar av Martin Hansson Försvunnenvärld av Maja Hagerman Svenska adelns historia av Bo Eriksson Från almstrid till trängselskatt av Börje Karlsson och Thorbjörn Tenfält Upproret av Simon Scarrow Köksträdgårdens historia av Marie och Björn Hansson Custers sista strid av Tommy Er

Strax före midsommar för 75 år sedan mördades Elon Petterson i Sala. Mannen som sköt det dödande skottet hette Sigvard Thurneman och var ledare för den kriminella organisation som han själv kallade för Den Magiska Cirkeln. Några veckor senare skulle mördargänget bli rikskänt som Salaligan. Vetenskapsradion Historia reser till Sala tillsammans med författaren Anders Sundelin, aktuell med boken Den magiska Cirkeln, för att besöka platsen för ligans sista stöt, och för att ta reda på vad dagens salabor känner inför stadens mörka förflutna. - Mina vänner tycker inte att mina kvarlevor skall spridas i minneslunden i Sala när jag dör, för att Thurneman också ligger begraven där, säger en av personerna vid Stora Torget i Sala. I programmet hörs också Thomas Nygren, idéhistoriker i Umeå, som är aktuell med sin forskning om hur historieundervisningen i gymnasiet utvecklats under 1900-talet. - Kungar och krig är något som faktiskt verkar intresserat gymnasieeleverna i mycket liten utsträckning. Istället har internation

Citytunneln i Malmö och E4:an norr om Uppsala är några av Sveriges största infrastrukturella projekt och i Vetenskapsradion Historia presenteras två aktuella sammanställningar av den arkeologi som bedrivits i samband med byggena. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vid Gamla Uppsala, Svearnas främsta kultplats under vendeltid och vikingatid, pågår nu flera stora arkeologiska undersökningar. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att bland annat granska det unika fyndet av en 400 meter lång stenrad. - Det här fyndet, som kan ha markerat en processionsväg, ger en helt ny bild av Gamla Uppsala, menar arkeologen Jonas Wikborg. Vetenskapsradion Historia reser också till vikingastaden Birka för att ta reda på hur nya teknologier kan revolutionera arkeologin vid ett av Sveriges världsarv. Med hjälp av markradar och magnetometer kartlägger nu arkeologer vid Ludwig Boltzmann-institutet enorma områden på Björkö för att skapa en helhetsbild av vikingarnas Birka. - 1990-talets grävningar kartlade bara en halv procent av vikingastaden under sex år, medan vi kan scanna av 40 hektar på tre veckor, berättar geofysikern Immo Trinks. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Första världskrigets skyttegravar har sagts vara platsen där Adolf Hitler föddes. Under kriget skulle hans antisemitiska idéer slagit rot, och hans idéer om en nazisitisk folkstat väckts. Men i en ny bok ställs denna vedertagna sanning på ända. - Hitler var inte den modige soldat som han själv velat göra gällande, och hans nära allianser med judiska officerare i regementet avslöjar att han knappast var en judehatare vid denna tid, berättar Thomas Weber, författare till den aktuella boken Hitlers första krig. Vetenskapsradion Historia besöker också det svenska historikermötet som samlade drygt 500 av landets historieforskare för att debattera varför forskningen om historia är alltför nationellt fokuserad. - I en globaliserad tid, och i ett land med omkring 2 miljoner invånare med utomsvensk bakgrund, är det beklämmande att historieforskningen mest handlar om svenska förhållanden, säger Sverker Sörlin, en av forskarna på mötet. Dessutom uppmärksammas en aktuell avhandling om skogarnas historia. Miljövetaren Sof

Historiska kläder blir ett allt viktigare ämne för forskare, och på landets muséer avlöser modeutställningarna varandra. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar aktuell forskning kring såväl antika togor som medeltida blygdkapslar. - Under hundratals år var togan ett favoritplagg för män med makt i det antika Rom, berättar Lena Larsson Lovén, antikvetare vid Göteborgs universitet. Men kvinnor fick inte bära plagget, om de inte hade begått äktenskapsbrott, då de kunde iklädas toga som straff. Lika trögrörligt var modet under medeltiden, även om de benvita togorna bytts ut mot färgglada tunikor. - Under stora delar av medeltiden hade män och kvinnor på sig i princip samma sorts kläder, långa kjortlar i grälla färger, berättar historikern Eva Andersson som leder ett forskningsprojekt om hur den medeltida unisexdräkten förvandlades till senare tiders manliga kostymer och kvinnliga klänningar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag är det apelsiner, solstekta sträder och antika tempelruiner som lockar tusentals turister till Sicilien. Men få vet att apelsinerna fördes in av muslimska erövrare under tidig medeltid, och att det bland de antika templen går att hitta ruiner av moskéer. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar Siciliens mångkulturella arv, och den tid då ön var en mångkulturell smältdegel. - Det muslimska arvet är sorligt bortglömt på Sicilien, menar Mats Roslund, docent i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Ändå satte muslimerna ett stort avtryck på ön, som är tydligt ännu idag. Behovet av att uppmärksamma den muslimska historien på ön blir allt större, menar Mats Roslund, när främlingsfientliga krafter i Europa vill föra fram idén om att muslimsk kultur är något nytt och skadligt i Europa. Historien på Sicilien visar motsatsen. Vetenskapsradion Historia besöker dessutom Venedig, där runforskaren Thorgunn Snaedal arbetar med att försöka dechiffrera tre runinskrifter på ett marmorlejon som står staty i staden. - T

På toppen av berget Monte Polizzo på västra Sicilien finns ruinerna av en svunnen antik stad. Sedan fyrtio år tillbaka har arkeologerna försökt tolka fynden från Monte Polizzo och långsamt framträder bilden av ett folk som den grekiske historikern Thukydides kallade elymer. - Vi vet fortfarande mycket lite om elymerna, men genom att rikta sökljuset mot detta folk, som alltid stått i skuggan av greker, karthager och romare, hoppas vi få en ny bild av antikens värld, säger Sebastiano Tusa, arkeologiprofessor som ansvarar för de antika fornlämningarna på västra Sicilien. Elymernas språk är fortfarande en gåta, men bilden av deras kultur och religion, med jaktgudinnan som en central kultperson, blir allt tydligare. I höst leder också den svenske arkeologen Christian Mühlenbock nya utgrävningar på platsen. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också ny forskning kring den svenska säkerhetstjänstens historia. Historikern Jenny Langkjaer har i en aktuell avhandling undersökt hur övervakningen av den tidiga arbetar

Redan på medeltiden trodde man på blodsugande gengångare, och på 1800-talet gick greve Dracula i bräschen för en vampyrboom. Författaren Katarina Harrison Lindbergh är aktuell med en bok om vampyrernas historia. - På medeltiden var vampyrer ett reellt problem som spred farliga smittor, och på 1800-talet gick vampyrdebattens vågor höga, säger Katarina Harrison Lindbergh. Vetenskapsradion Historia dyker också ner i Dagens Nyheter-annonsernas dolda värld. I den aktuella boken Öronbrosk önskas lyfter författarna Carl-Johan och Oscar Svensson såväl roliga som galna, men också sorliga och tankeväckande kontaktannonser under 150 år. - Annonserna är små berättelser i sig som säger mycket om den lilla människans historia i vårt land, menar författarna. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För sextio år sedan byggdes den första plastbåten i Sverige, vid Allmags varv på Orust. Vetenskapsradion Historia berättar om båtbyggnadstraditionerna i den här trakten, och hur plastbåtsindustrin kom att revolutionera Orust. - Det här var som en andra industriell revolution, berättar historikern Lars Nyström vid Göteborgs universitet. Men misstänksamheten mot plasten var stor på Orust, och många arbetare arbetade i farliga miljöer med giftiga styrénångor. - Vi visste ju inte hur farligt det här var, men vi tyckte inte om det och märkte ju hur det kliade i halsen och snurrade i huvudet, berättar Olle Andersson, som jobbade vid Allmags varv på 1950-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu gått femtio år sedan Vasaskeppet bärgades från bottnen i Stockholms ström. Från att från början ha varit ett flytande propagandaprojekt kom Vasan att få helt andra politiska betydelser vid tiden för bärgningen. - Bärgningen av Vasaskeppet iscensattes av en liten grupp män som ville återuppliva intresset

Nu har minnesindustrin kring det amerikanska inbördeskriget dragit igång. Muséer, mediebolag, historiska föreningar och bokförlag jobbar på högvarv för att fånga upp det enorma intresset kring inbördeskrigets 150-årsmarkering. Vetenskapsradion Historia reser till South Carolina, platsen där kriget började, för att ta reda på hur USA idag minns den blodigaste konflikten i sin historia. - Det här är ett oläkt sår ännu idag, menar historikern Daniel Lesesne, och inte minst i Södern står kriget fortfarande som symbol för en förlorad chans. Vetenskapsradion Historia träffar också människorna som flyr nutiden för att istället ikläda sig rollen som nord- och sydstatssoldater i rekonstruerade fältslag från inbördeskrigets dagar. - Det här är ett sätt att återuppleva historien, menar en av inbördeskrigsentusiasterna. Men återskapandet av historien har också politiska undertoner. Många av entusiasterna i South Carolina är också engagerade i konservativa föreningar som fortfarande drömmer om tiden då sydstaterna bildade