Vetenskapsradion Historia

Slaget vid Lützen 1632 har blivit ikoniskt i svensk historieskrivning. Det var då som kung Gustav II Adolf stupade men Sverige ändå vann en stor seger i det trettioåriga kriget. Men Gustav II Adolf var inte den ende som miste livet i lützendimman, bortåt 10 000 soldater stupade vid slaget och nu undersöker för första gången tyska arkeologer en massgrav ifrån slaget för att ta reda på vilka dessa namnlösa stupade egentligen var. - Bland annat har man hittat kvarlevorna efter två små barn, vilket minst sagt förvånat oss, berättar Ann Grönhammar från Livrustkammaren som var på plats när fyndet presenterades. Vetenskapsradion Historia berättar också de svenska guldgrävarnas okända historia som nu uppmärksammas i en utställning på Sverige Amerika Centret i Karlstad. I slutet av 1800-talet hittades guld i Klondike i Yukonterritoriet i nordvästra Kanada, vilket ledde till en galen rush till denna förlovade vildmark. - Omkring 400 svenskar lockades också av guldet, en av dem östgöten Wally Nelson, som lämnade fru och

Att fäktas som en 1400-talskrigare blir allt mer populärt i Sverige. Nyligen hölls landets första domarutbildning inom historisk svärdsfäktning som ett led i att dra igång officiella tävlingar i en sport som varit bortglömd i hundratals år. - Vi sysslar lika mycket med kroppskultur som historiekultur, menar Mattias Landelius, ordförande i Uppsala Historiska Fäktskola, som lär ut medeltidens och renässansens stridskonter baserat på gamla fäktmanualer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker fäktentusiasterna i Fyrishovshallen och tar reda på hur det går till att strida som en riktig riddare. Dessutom uppmärksammas en av 1700-talets stora personligheter, Gustaf Mauritz Armfelt, hetsporren, kungagunstlingen och kvinnotjusaren som betraktas som landsförrädare i Sverige med patriot i Finland. Vetenskapsradion Historia träffar Ann Grönhammar, ansvarig för den kommande utställningen om Armfelt på Livrustkammaren i Stockholm, för att diskutera otrohet och kändisskap i revolutionernas tidevarv. Lyssna på al

I mars 1862 stod sjöslaget vid Hampton Roads - där för första gången två bepansrade järnskepp, nordstaternas Monitor och sydstaternas Merrimac stod mot varandra. Vetenskapsradion Historia besöker 150-årsfirandena av slaget vid Virginias kust, där tusentals amerikaner samlats för att minnas ett av de viktigaste och mest ikoniska sjöslagen i historien - ett slag där Sverige faktiskt hade ett finger med i spelet. Segrande Monitor designades av John Ericsson, en av tidens största snillen. - Hon kallades för flotten med en ostkupa på och ansågs fruktansvärt ful, men kom samtidigt att bilda skola för framtidens flottor, berättar Anna Holloway som guidar runt på en modern kopia av Monitor. I programmet hörs också Livrustkammarens Lena Rangström berätta om ammor i folkdräkt, skallror med vargtänder och kvinnoförnedrande dopceremonier, vardagsmat vid kungliga nedkomster. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år är det 600 år sedan Jeanne dArc föddes i Domrémy i Frankrike, flickan som sägs ha räddat Frankrike undan en katastrof i kriget mot engelsmännen och som både bränts på bål och helgonförklarats. Sedan länge är Jeanne dArc en kraftfull nationell symbol i Frankrike och detta jubileumsår firas hon stort. Även i årets presidentvalskamp har hon använts av såväl höger- som vänsterfalanger. Vetenskapsradion Historias Anna Trenning Himmelsbach beger sig till hennes födelseort för att försöka förstå vem hon egentligen var och hur det kommit sig att hon fängslat en hel nation. Dessutom fortsätter serien om kungliga födslar genom historien. Livrustkammarens Lena Rangström berättar om kungliga förlossningsstolar, om allt annat än privata födslovåndor och om berusade te deum-predikningar. Maja Hagerman är månadens krönikör och programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag tillträder Lars Amréus posten som riksantikvarie, ett av landets mest traditionstyngda ämbeten. Men vad vill han med det svenska kulturarvet och hur ser hans visioner ut för framtidens kulturarvsarbete? Vetenskapsradion Historia har träffat honom första dagen på jobbet. - Det bästa sättet att bevara kulturarvet på är att det används, menar Lars Amréus och berättar att han gärna ser fler samarbeten mellan regionala och lokala liksom privata och staliga kulturarvsinitiativ. Dessutom startar en serie om kungliga barnafödslar och dop genom historien. Prinsessan Estelle är bara en vecka gammal, men har fötts in i ett traditionstungt paket av seder och accessoarer. Planeringen inför en kunglig födsel har alltid varit minutiös, och Livrustkammarens Lena Rangström berättar om hur det gått till när kungliga barnkammare och sovkorgar inreddes och dekorerades på 1700-talet. - Från Hedvig Elisabeth Charlottas förmodade graviditet 1775 finns långa listor med allt som skulle ordnas inför födseln, allt ifrån fyra dussi

För 500 år sedan framträdde för första gången resandefolket i svenska historiska dokument. I Stockholms tänkebok från 1512 berättas det om en greve Anthonius som tillsammans med ett större sällskap tattare ska ha övernattat i staden. I Vetenskapsradion Historia tecknar författaren Bo Hazell de resandes historia, som länge präglats av övergrepp, tvångssteriliseringar och diskrimineringar, och som idag fortfarande är till stora delar okänd. - Idag vågar allt fler resande öppet berätta om sin bakgrund och historia, men fortfarande finns många fördomar kvar och regeringens enmansutredning om de resandes historia riskerar att få väldigt få resultat. Eleonor Frankemo är en av de resande som gärna berättar om sin och sitt folks historia, inte minst på den egna bloggen. Men hon håller med om att 500-årsjubiléet är problematiskt eftersom det är mycket oklart vad som egentligen firas. - Få vet att de romska folken i Sverige tillhör fem olika grupper, där de resande är en, och som också funnits längst i landet. Tillsamm

För 700 år sedan dog drottning Eufemia av Norge och i Oslo hedras hon med en ny paradgata som kommer att konkurrera i pampighet med Karl Johan. I Sverige är hon märkligt bortglömd, trots att hon är den första att låta översätta en roman till svenska. - Hon hade sannolikt vuxit upp med riddarlitteraturen i sitt barndomshem i Tyskland och ville sprida litteraturtraditionen vidare till Norden, berättar Sofia Lodén, som forskar om de så kallade Eufemiavisorna. De tre Eufemiavisorna är ömsom höviska kärleksäventyr och ömsom snuskiga berättelser, men sammantaget ger de en bra bild av hur den medeltida mannen och kvinnan förväntades bete sig, berättar medeltidshistorikern Olle Ferm. I Vetenskapsradion Historia presenterar också norske medeltidsexperten Björn Bandlien de preliminära resultaten av den vetenskapliga analys av Eufemias kvarlevor som sedan en vecka tillbaka utförs i Oslo. Dessutom uppmärksammas en ny bok om Sveriges viktigaste könspolitiska texter sedan Carl Jonas Love Almqvists dagar. - Många har hört t

Dödahavsrullarna anses vara en av 1900-talets viktigaste arkeologiska upptäckter, sedan de hittades i Qumran för drygt 60 år sedan. De över 900 manuskripten innehåller världens äldsta gammaltestamentliga texter, men där finns också lagar och levnadsregler för den mystiska sekt som författat många av pergamentrullarna. Vetenskapsradion Historia berättar om dödahavsrullarna men också om esseerna, den judiska sekt som drog sig undan det världsliga livet för att leva i ett strikt hierarkiskt samhälle som präglades av rituell tvagning och en nervös väntan på den kommande apokalypsen. - De var fullständigt övertygade om att de levde vid tidens slut, innan Gud skulle stiga ned på jorden, berättar Cecilia Wassén, teolog och redaktör för en aktuell bok om dödahavsrullarnas historia. I Vetenskapsradion Historia hörs också historikern och författaren Maja Hagerman, ny krönikör i programmet, berätta om den märkligt förbigångna tioårsdagen för Fadimes begravning, och om kvinnors ständiga kamp för att få gifta sig med vem

Idag är blyghet inget att vara stolt över, utan klassas inte sällan som social fobi och skall botas med självhjälpsböcker. Tidigare i historien var det annorlunda, visar historikern Kristiina Savin i sin forskning. - Under antiken ansågs det önskvärt att unga pojkar skulle vara blyga, och under medeltiden var den blyga jungfrun det övergripande kvinnoidealet, säger hon. Vetenskapsradion Historia granskar blyghetens uppgång och fall, från Aristoteles tankar om dygder och laster, till dagens facebookmentalitet. Dessutom uppmärksammas det räddade SAAB-museet, där inte bara det anrika bilmärkets historia berättas, utan kanske också hela Sveriges. Och bioaktuella Järnladyn, om Storbritanniens förra premiärminister Margaret Thatcher, granskas med historiska glasögon. - Här finns hela tiden små fina blinkningar till hennes karriär. Till och med hennes insatser inom mjukglassindustrin får sin beslysning, berättar historikern Thomas Roth. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från starten i början av 1500-talet fram till systemets avskaffande i mitten av 1800-talet skeppades 12 miljoner afrikaner som slavar till den Nya världen. Nu startar ett stort EU-finansierat projekt som syftar till att ta reda på vilka de förslavade människorna egentligen var. - Vi kommer att försöka spåra slavättlingaras DNA för att ta reda på varifrån de egentligen kom, berättar Hannes Schroeder, arkeolog vid universitetet i Köpenhamn, en av koordinatorerna för projektet EUROTAST. En av slavhandelns aktörer har dock redan blivit kartlagd - den svenske slavkaptenen Abraham Brink. I en kommande bok skildrar Anne Agardh kapten Brinks karriär inom den smutsiga slavhandeln och hans problemfyllda slavresa 1796. - Det är skrämmande hur en människas strävan efter makt och pengar helt kan överskugga tankar om medmänsklighet, säger Anne Agardh. Dessutom berättar arkeologen Stefan Brink, aktuell med boken Vikingarnas slavar, om det unika skandinaviska slavsystem som präglade vikingarnas värld - trälväsendet. Till ski

Åren kring 1600 var örlogsvarvet på Blasieholmen Sveriges största arbetsplats. Här byggdes bland annat Vasaskeppet och här lades grunden för den svenska stormakten. Nu gräver marinarkeologerna fram fynd som ger en ny och mer detaljerad bild av platsen. - Vi har hittat resterna av fyra skepp som kan ha byggts på örlogsvarvet här, och dessutom mängder av vardagsföremål och verktyg, berättar Jim Hansson, marinarkeolog och projektledare vid utgrävningarna på Blasieholmen. I programmet berättas också fåglarnas tidigare okända roll i det antika diktverket Iliaden. Tidigare forskare har inte nämnvärt brytt sig om Homeros skildringar av örnar, tranor och pilgrimsfalkar, men genom att kombinera ornitologi och antikvetenskap kan forskaren Karin Johansson nu visa att fåglarna spelade en central roll för antikens greker. - De ger ledtrådar till hur vi ska läsa Iliaden, och berättar om hjältarnas känslor och gudarnas gunstlingar, säger hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För exakt fyrahundra år sedan steg Axel Oxenstierna upp på posten som rikskansler i Sverige. Drygt fyrtio år senare hade landet helt formats om och det lilla Sverige förvandlats till en stormakt. - Man kan säga att det moderna Sverige föddes för exakt fyrahundra år sedan, menar Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO och författare till flera böcker om Axel Oxenstierna. Och det i en situation när allt såg ut att gå åt pipsvängen. Vetenskapsradion Historia berättar om 1612 års Axel Oxenstierna - hur det kunde komma sig att denne 28-åring fick en av de högsta positionerna i riket, och vilka kvalitéer han hade som gjorde att han var så lämpad för uppgiften. För även om Gunnar Wetterberg menar att Oxenstierna byggde världens mest effektiva stat, så fick han många fiender på kuppen. Och trots att han hyllade meritokrati och ojäv levde han inte alltid själv som han lärde... Dessutom bänkar sig historikern Dag Blanck och programledaren Tobias Svanelid i biosalongen för att granska aktuella filmen J Edgar -

Lata, giriga och opatriotiska. Så har man allt sedan 1800-talet betraktat överviktiga män. Ett synsätt som har sitt ursprung i tankar om nationalism och kapitalism. - Fetma hade tidigare varit en symbol för välstånd och rikedom, men kom under det sena 1800-talet att bli synonymt med borgerlighetens sämsta sidor, berättar etnologen Fredrik Nilsson som kartlagt de feta männens historia. I Vetenskapsradion Historia förhandstittar Tobias Svanelid också på det mytiskt laddade ödesdatumet 21 december 2012. Enligt mayaindianerna är det sista dagen i deras så kallade long count, vilket av bland annat Hollywood har tolkats som jordens undergång. Men enligt religionshistorikern Bodil Liljefors Persson finns det ingen större anledning att vara rädd. - Jag är mer nyfiken än rädd på vad som kommer att hända, säger hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har blivit dags för Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappstips, där vi tipsar om historiska böcker och spel som kanske kunde passa tt lägga under julgranen. Tobias Svanelid och Urban Björstadius har botaniserat i höstens bokutgivning och hittat böcker om såväl barbarkrig, ryska tsarer och tystnad. Dessutom ger sig strategispelspanelen i kast med två civilisationsbyggarspel - Seven Wonders och Sid Meiers Civilization: The Boardgame. Dessutom bevistas världspremiären av Vasa 1628, filmskaparen Anders Wahlgrens 1600-tals-Avatar, där stormaktstidens Stockholm återskapats med hisnande digital teknik. Böcker och spel som nämns i programmet: "Tystnader och tider" av Eva Österberg "Hur man vinner på slagfältet" av Rob Johnson, Michael Whitby, John France "Barbarernas dag" av Alessandro Barbero "The Silver Bible", Lars Munkhammar "Ryssland" av Kristian Gerner "Göring" av Niclas Sennerteg "Jerusalem" av Simon Sebag Montefiore "Allt du behöver veta om världshistorien" "Vasa 1628" av Anders Wahlgren "7

För exakt femtio år sedan invaderade indiska trupper den portugisiska kolonin Goa. Efter bara något dygns strider gav den portugisiske befälhavaren upp kampen. 451 år av portugisiskt styre var slut, men när den indiska provinsen Goa nu förbereder sig för att fira femtioårsminnet av befrielsen är minnet av kriget splittrat. - Det hade varit bättre om Portugal hade fortsatt att styra i Goa, menar Percival Noronha, en närmare 90-årig goan som minns kolonialtiden i ett romantiskt skimmer. - Vi levde i en diktatur på den tiden, och har idag, trots korruption och miljöförstörelse, ändå demokrati och frihet, menar Jayram, som var delaktig i goanernas frihetskamp på 1950-talet och satt tre år i portugisiskt fängelse för sina åsikter. Men trots bittra minnen från kolonialtiden har det portugisiska arvet blivit en allt viktigare del av den goanska identiteten, och nu ordnas kulturhistoriska vandringar i de gamla portugisiska stadsdelarna. - Det är både indiska och europeiska turister som lockas av detta unika kulturarv

1510 steg den portugisiske erövraren och upptäcksresanden Afonso de Albuquerque i land i Goa på Indiens västkust. Det blev startskottet på Portugals 451 år långa koloniala imperium i Indien - ett imperium som slogs i spillror för 50 år sedan. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till dagens Goa för att leta efter spåren efter den portugisiska tiden. - Under sin storhetstid kallades Goa för Den gyllene staden eller Österns Rom och det sades allmänt att om man hade sett Goa behövde man inte se Lissabon, berättar Luis Dias, lokalhistoriker bosatt i Goa. Genom handel med kryddor, arabiska krigshästar och kinesiskt siden blev Goa navet i Portugals asiatiska imperium. Här grundades hundrals kyrkor, och genom missionären och jesuitmunken Francis Xavier blev Goa navet i den kristna missionen i Asien. Men kolonialmakten hade också sina avigsidor - och ännu idag väcker den katolska inkvisitionen i Goa mörka minnen till liv hos många goaner. Kolonin skulle också få allt mindre ekonomisk betydelse, och så små

För exakt 150 år sedan inrättades Sveriges första mentalsjukhus. I slutet av november 1861 installerades de första 101 patienterna på Konradsberg i Stockholm, eller Dårarnas slott, som det kom att kallas i folkmun, och Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att leta efter spåren av dessa patienter. - Det var en mycket modern anläggning, och jag tror faktiskt att patienterna hade det bättre här än i sina gamla hem, berättar idéhistorikern Roger Qvarsell som guidar runt bland Konradsbergs korridorer, som idag hyser Stockholms Internationella Montessoriskola. I Vetenskapsradion Historia rapporteras också om nya arkivfynd som avslöjar Sveriges inblandning i 1700-talets slavhandel. - Det är första gången vi hittat bevis för att Sverige varit inblandade i handeln med slavar i Medelhavet, berättar historikern Joachim Östlund, som gjort de graverande arkivfynden. - Det rör sig om ett flertal skepp, där jag hittat noteringar som negrer i lasten, som plockat upp afrikanska slavar i Tripoli för att sedan sälja de

Vems var felet när regalskeppet Vasa sjönk? Vem bestämde att Gustav II Adolf skulle stupa i Lützen? Hur stort ansvar hade människan själv för sin välgång, och hur mycket var Guds försyn? I en aktull avhandling studerar idéhistorikern Kristiina Savin frågor om lycka, olycka och risk i 1600-talets Sverige. Och tvärt emot vad som tidigare hävdats var det inte alls okej att skylla på Gud så fort en olycka drabbade. - En fartygskatastrof kunde ses som gudomlig bestraffning, som en varning, en prövning, ett mysterium eller dåligt omen, eller helt enkelt som resultatet av den mänskliga faktorn, berättar Kristiina Savin. Men varför vissa drabbades av större olyckor än andra berodde inte minst på Fru Fortunas nycker, och för 1600-talsmänniskan gällde det att beveka henne med goda gärningar. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas också ny forskning om vikingatidens motsvarighet till våra riksdagar - tingsplatserna. Enligt de fornnordiska sagorna var det på tingen som kungar avsattes och rättvisa skipades, men enligt

1842 grundades den svenska folkskolan, men hur folklig var den egentligen? I Vetenskapsradion Historia granskas den svenska skolans tidiga historia, präglad av orättvisor och galna pedagogiska projekt. - Växelundervisning ansågs vara den pedagogiska frälsningen på 1800-talet, berättar historikern Esbjörn Larsson. Den innebar att läraren undervisade ett par duktiga elever, som i sin tur skulle lära upp alla andra elever. Och frågan är hur mycket de första folkskoleeleverna egentligen lärde sig, med flumpedagogik, terminer på några få veckor, och skoldagar som bara varade några timmar. - En annan pedagogisk idé som testades i Sverige var småbarnsskolor, berättar historikern Johanns Westberg. Där förväntades tvååringar lära sig räkna procenträkning och sitta stilla i stora föreläsningssalar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också de senaste fynden av vad som verkar vara Londons äldsta byggnad. Precis nedanför agentbyrån MI6:s högkvarter vid Themsen har arkeologer hittat en trästruktur ifrån stenåldern som

Nyligen beslutade regeringen om ersättning till vanvårdade fosterbarn, ett unikt beslut i svensk rättshistoria. I Vetenskapsradion Historia berättas om statens försök att ta hand om fosternbarn i Sverige. Forskaren Ann-Sofie Bergman vid Linnéuniversitetet i Växjö är aktuell med en avhandling där hon undersökt vilka normer som gällt när fosterbarn placerats hos fosterfamiljer. - På 1920-talet handlade det mest om att se till att fosterbarnen garanterades varma kläder och tak över huvudet, medan senare decennier poängterade att fosterbarnet skulle hamna i en kreativt och socialt utvecklande miljö. Precis som i Astrid Lindgrens Rasmus på luffen var flickor mer populära än pojkar, under den epok när fosterföräldrar själva fick välja och vraka bland fosterbarn, och de sociala myndigheterna tog också hänsyn till barnets karaktär och utseende skulle passa ihop med fosterfamiljens, så att det skapades en illusion av en biologisk kärnfamilj. I Vetenskapsradion Historia berättas också om historiens första flygbombingar