Vetenskapsradion Historia

I Ströja utanför Norrköping har arkeologerna hittat resterna efter fyra människoskallar från järnåldern. Kanske är fynden de första arkeologiska bevisen på att människooffer faktiskt förekommit i Sverige under tiden kring vikingatidens början. - Vi lutar åt att det rör sig om offrade människor, snarare än att de här personerna begravts på vanligt sätt, eller avrättats, berättar arkeologen Björn Hjulström. Berättelserna om människooffer i det fornnordiska samhället är många - den tyske prästen Adam av Bremen rapporterade på 1000-talet om människooffer vid det gamla hednatemplet i Uppsala, och i den isländska Ynglingasagan, nedtecknad av Snorre Sturlasson på 1200-talet berättas det om sagokungen Domalde som ska ha offrats för att blidka gudarna. - Här får vi nu plötsligt belägg för att den här typen av handlingar faktiskt kan ha förekommit, menar chefsarkeologen Kenneth Svensson. Dessutom uppmärksammas det projekt som sökt efter Kubakrisens arkeologiska lämningar. För femtion år sedan, i oktober 1962, höll värl

När började vi dricka vin i Sverige och hur smakade det? Vetenskapsradion Historia spårar vinets svenska historia från medeltida kloster till dagens prisbelönta isvin. Dessutom besöker vi domkyrkan Lund, aktuell i en ny bok, och som fortfarande bär spår efter tiden då den var Nordens religiösa centrum. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Striden kring arbetskraftsinvandring i Sverige var hård tiden efter andra världskriget. I en aktuell avhandling berättas om hur SAF kämpade mot LO för att tillåta fler människor att få arbetstillstånd i Sverige. Dessutom uppmärksammas den kanske mest bortglömda grupp invandrare som hjälpte till att bygga landet, de tyska kvinnor som under 1950-talet fick tillstånd att arbeta som hembiträden i svenska hem. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För exakt 800 år sedan ska tiotusentals barn ha brutit upp från sina hem i Europa för att styra kosan mot Jerusalem och det Heliga landet. Medeltidens berättelse om Barnkorståget 1212 inspirerar alltjämt författare, konstnärer och kompositörer, men Vetenskapsradion Historia tar reda på vad som egentligen hände. - Det här är en berättelse med fantastiska ingredienser om oskyldiga barn som tillfångatas av elaka slavhandlare, berättar historieprofessorn Dick Harrison. Problemet är bara att den inte är sann. De verkliga händelserna som inspirerat medeltidens och nutidens berättelser om ett korståg med barn var egentligen två olika folkliga proteströrelser som mycket väl kunnat urarta i uppror i 1200-talets Tyskland och Frankrike. - Verklighetens barn var egentligen fattiga och tiggare som med religionen som täckmantel sökte förbättra sina livsvillkor, berättar Dick Harrison. Inte undra på att den franske kungen var kallsinnig till deras krav! I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas dessutom det pågående projekt

Med ursprungliga bondstugor och folkdräktsklädda dalkullor skulle fosterlandskärleken väckas hos svenskarna. Vetenskapsradion Historia besöker Skansen, platsen där grundaren Artur Hazelius ville kombinera utbildning och nationalism i en pastoral miljö under parollen Känn dig själv. - Hazelius skapade den bild av Bonde-Sverige som satte sig hårt fast i svenskarnas medvetande, berättar Mattias Bäckström som forskat om de tankar som låg bakom grundadet av de nordiska folklivsmuseerna. Men trots att idéerna om ursprunglighet var centrala i Skansen-bygget, så tummade man på principerna. Dalkullor fick visserligen varken cykla eller läsa romaner på arbetstid, men den anrika Blekingestugan är egentligen ett fuskbygge. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid träffar också historikern Petra Pauli som kartlagt vilka ideal som styrt arbetarrörelsens ledarskikt. I en aktuell avhandling visar hon hur fackföreningsrörelsens och socialdemokratins ledare kämpade för att inte förborgligas i en tid långt före Louis Vuitton-

Vid Borodino strax väster om Moskva skapas alltjämt hjältar. För 200 år sedan drabbade här Napoleons Grande Armée samman med ryska trupper i ett blodigt fältslag och i den gångna helgens minneshögtid har såväl Putin som reenactmentfantaster samlats för att minnas slaget. - Det var ett slag utan egentliga vinnare, berättar Thomas Roth vid Arméemuseet i Stockholm. Betydligt viktigare var följdverkningarna efter slaget, och Napoleons dödliga reträtt som innebar slutet för det franska imperiet och startskottet för det ryska. Vetenskapsradion Historia träffar också Lars Wiklund, ordförande i Napoleonsällskapet i Sverige, en av tusentals besökare vid de årliga minneshögtiderna i dagens Borodino, för att förhöra oss om stämningarna vid 200-årsdagen. Ett jubileum som också president Vladimir Putin besökte. - Historiska minneshögtider som de i Borodino har blivit ett tillfälle för president Putin att befästa sin makt och spela på ryssars patriotism, berättar historieprofessorn Kristian Gerner. I Vetenskapsradion Histo

På funkisborgen Vogelsang i natursköna Eifel i västra Tyskland skulle nazisternas partielit skolas. Till ett system av så kallade ordensborgar välkomnades i slutet av 1930-talet hundratals partitrogna 25-åringar för att där indoktrineras i nazisternas rätta lära. Vetenskapsradion Historia besöker Vogelsang för att gräva i dess historia, men också för att ta reda på hur Tyskland idag handskas med minnesmärkena från tredje rikets dagar. - Nu jobbar vi på de sista detaljerna i uppbyggnden av ett museum på den här platsen, som så länge varit bortglömd hos allmänheten, berättar historikern Klaus Ring. - För att kunna berätta en sann historia om nazismen behövs minnesplatser som skildrar både offren och förövarna, fortsätter han. I det enorma komplexet Vogelsang är nazismens ideologi inmejslad i sten - här syns fortfarande mängder av nazistiska skulpturer och mytiskt laddad arkitektur. - Det här är ett av mycket få ställen där man fortfarande kan se konkreta exempel på hur nazisternas ideologi tog sig uttryck, berä

Wewelsburg var SS ideologiska och andliga centrum - en 1600-talsborg som i största hemlighet designades efter Heinrich Himmlers drömmar om ett högkvarter för SS elit. Vetenskapsradion historia reser till denna, en av historiens mest mytomspunna platser, tillsammans med medievetaren Eva Kingsepp. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fortfarande femtio år efter freden mellan Frankrike och Algeriet är kriget ett öppet sår hos många. Inte minst hos de tiotusentals algerier som stred på fransk sida i kriget, och som fick utstå terror och missaktning hos såväl fransoser och algerier efter kriget. Vetenskapsradion Historia träffar Massoud Kafi, en av alla så kallade harkis, algeriska soldater i fransk sold. - Jag upplever det som ett öppet sår som endast tiden kan läka, säger han. Vetenskapsradion Historia träffar också historikern Gilles Monceron som tills helt nyligen fick utstå kollegornas spe för att han intresserade sig för Frankrikes bortglömda hjälptrupper i kriget mot Algeriet, och Fatima Besnaci-Lancou, dotter till en harki, som har skildrat sina erfarenheter i bokform. - Frankrike har inte gett oss någon upprättelse, menar hon. Dessutom tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om historiska böcker för sommarens hängmatteläsning. 1500-talsskepp, Leningradbelägringar och nitiska ärkebiskopar är några av ämnena som fångat redaktione

På Gålö söder om Stockholm inrättades i mitten av 1800-talet en unik verksamhet i den svenska barnavårdens historia. Långt bort från stadens gråa hus skulle fattiga eller föräldrarlösa fosterbarn få ett andra hem. Vetenskapsradion Historia reser till Gålö där minnet av forsterbarnstiden fortfarande är levande. - Här inrättades tjugotalet torp där arrendatorerna hade inskrivet i sina kontrakt att de skulle ta hand om ett eller flera fosterbarn, berättar ekonomhistorikern Johanna Sköld som just färdigställer en bok om Gålöbarnen. Under ständig övervakning från inspektörer levde fosterbarnen på Gålö under relativt drägliga förhållanden. De förväntades gå i den specialinrättade skolan, hade tillgång till musik- och slöjdundervisning och fick inte utnyttjas som slavarbetskraft av fosterföräldrarna, något som annars var vanligt i 1800-talets fosterfamiljer. Men allt var inte frid och fröjd, flera fosterbarn försökte rymma tillbaka till sina biologiska familjer i Stockholm, torpen var trångbodda, och till slut ansåg

Den 13 juni 1937 hissades svenska och nazityska flaggor under invigningsceremonin vid gymnastikfolkhögskolan Lillsved på Värmdö utanför Stockholm. Idag, 75 år senare, står fortfarande Sveriges största nazistiska monument, ett tre meter högt solkors, ett hundratal meter ifrån folkhögskolan och påminner om skolans högerextrema förflutna. Vetenskapsradion Historia besöker Lillsved för att ta reda på hur det kunde komma sig att den svenska nazismen intresserade sig för idrotten. - Idrott, kroppskultur och hälsa var centrala begrepp i den högerextrema ideologin, berättar Lena Berggren, historiker vid Umeå universitet. Hon har i sin forskning intresserat sig för Carl Ernfrid Carlberg, mannen som skapade gymnastikfolkhögskolan Lillsved, och som också var den svenska högerextremismens främste mecenat. - Carlberg var en centralfigur bland svenska nazister, och grundade bland annat förbundet Manhem, som var tidens viktigaste lobbygrupp för extremkonservativa frågor, berättar hon. Med Lillsved drömde han om nazistisk mö

Den har gått till historien som Solskensolympiaden, och faktum är att juli månad 1912 var rekordvarm i Stockholm. Men allt under Stockholms-OS 1912 var inte sol och lycka. - Exempelvis var finnarna arga på att Sverige vann brottarguldet på walk over efter att semifinalmatchen höll på i nära tolv timmar, berättar idrottshistorikern Leif Yttergren. Vetenskapsradion Historia berättar om Sveriges oslagbara medaljrekord från olympiaden på hemmaplan, om partiska domare, nationalistisk yra, splitternya målkameror och orepeterade hejaramsor på Stadions läktare. Dessutom krossas myten om den försvunne japanen som bröt sitt marathonlopp, samma lopp som skördade OS-historiens första dödsoffer. - Oavsett vad som är myt och sanning kring Stockholmsolympiaden 1912 har den skapat en svensk idrottslig självbild av perfekta arrangemang och svenska sportsliga framgångar, menar Leif Yttergren. - Och den lade också grunden för en nationell sportyra i landet, där folk från alla samhällslager plötsligt började engagera sig i obsky

Under medeltiden var Vårfruberga nunnekloster ett av Sveriges mäktigaste, men idag återstår bara några ruiner i närheten av Strängnäs. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att ta reda på hur livet tedde sig här för 700 år sedan. - Visserligen var nunnorna förbjudna att lämna klosterområdet, men jag vill påstå att de hade det bättre här än vad de hade haft i världen utanför, säger historikern Louise Berglund. Hon menar att klostret var ett sorts livslång internatskola för kvinnor, där de lärde sig läsa och diskutera andliga frågor, men också tillverka lyxiga broderier som gav stora rikedomar till klostret. - Men klostrets ekonomiska makt var alltid underordnad den andliga, menar hon. Vårfruberga fungerade som en sorts medeltida försäkringsföretag, där gåvor och testamenten försäkrade givarna salighet i livet efter detta. Och även om Vårfruberga legat i ruiner sedan 1500-talet lockar det nu nya besökare, inte minst svenska pilgrimmer, som i sina vandringar söker förena kropp och själ, berättar kyrkoher

I studentmatsalen på Uppsala Universitet flög förolämpningar som bälghund, penal och kofot genom luften på 1630-talet. På stadens gator lät det anorlunda, där anklagde folk varandra för att vara tjuvar, horor eller gillbertilar. I Vetenskapsradion Historia berättar språkvetaren Erik Falk om sin aktuella forskning om 1600-talets förolämpningar och vad de kan säga oss om vår egen tids näthat och svordomskultur. - Det sägs ofta att samtalsklimatet har blivit hårdare, men egentligen handlar det om att vi alltid letat nya förolämpningsord för att vi slitit ut de gamla orden. Och idag har många gamla förolämpningsord, som ballskräppa, hutlare, kakell och rumpoxe försvunnit ur vårt ordförråd, säger Erik Falk. I Vetenskapsradion Historia guidar också historikern Bo Eriksson runt på Skansen bland giriga lodjur, vildsinta järvar och gulliga dvärgsilkesapor, som av medeltidens bestiarieförfattare sågs som djävulens avkomma. Programledare är Tobias Svanelid. Redaktionens favoritförolämpningar: ballskräppa = testikelpung,

För drygt hundra år satte det svenska polarforskningsfartyget Antarctic, under ledning av forskaren Otto Nordenskjöld, kurs mot de södra polarvidderna. Expeditionen skulle innebära månader av umbäranden, när expeditionen tvingades övervintra på Antarktis iskalla öar, men också resultera i Sveriges kanske mest framgångsrika polarforskningsinsats hittills. Vetenskapsradion Historia berättar om Nordenskjölds Antarktisexpedition som nu uppmärksammas i en ny utställning på Grenna Museum, där det också blir möjligt att övernatta i en kopia av Nordeskjölds vinterstation på Snow Hill. Dessutom besöker programledaren Tobias Svanelid en av antikens glömda skatter, ruinstaden Butrint i Albanien. En gång var staden en av Medelhavets rikaste, men under medeltiden förde den en tynande tillvaro. Idag är Butrint en av antikens bäst välbevarade städer, med amfiteater och tempel. Det senaste arkeologiska fyndet är stadens forum, ett av de vackraste man hittills hittat. - Det är i ett helt otroligt skick, och kommer att ge nya

Under landningen vid Lakehurst, New Jersey, den 6 maj 1937 exploderade det gigantiska luftskeppet Hindenburg. I det förödande eldhavet omkom 36 personer, och katastrofen markerade slutet på luftskeppens era i historien. Efter Hindenburgkatastrofen vågade nämligen ingen längre sätta sig i en vätgasfylld zeppelinare, men idag, 75 år efter olyckan, är luftskeppen tillbaka! Vetenskapsradion Historia besöker sydtyska Friedrichshafen, zeppelinarnas urhem, där Hindenburg byggdes och där världens största zeppelinmuseum nu är beläget. - Hindenburg var luftens Titanic, men också en flygande propagandamaskin som nazisterna flitigt utnyttjade för sin sak, berättar Barbara Waibel, arkivchef på Zeppelinmuseet i Friedrichshafen. Mindre lyxiga är de nya luftskepp som nu byggas av Zeppelin NT, men företaget har med sina heliumfyllda mini-zeppelinare tagit de första stegen mot en renässans för luftskeppen. - Vi tjänar inga pengar på detta idag, men i framtiden kan luftskeppen på nytt komma att bli intressanta, menar Thomas Bra

För 75 år sedan föll bomberna över Guernica. Hundratals människor omkom i en bombräd riktad mot civilbefolkningen, en terrorhandling som upprörde omvärlden och inspirerade Picasso till ett av hans största verk. - Det är en målning som berör mig starkt, och som har kommit att definiera Picasso som konstnär, säger Olle Granath, tidigare chef för Moderna Muséet. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Guernicabombningen och de konsekvenser den fick för det spanska inbördeskriget och för vår syn på terrorbombning av civilia. - Varken efter Guernica eller senare i historien har terrorbombingar lyckats att demoralisera stridsviljan hos motståndaren, berättar försvarshistorikern Lars Ericson Wolke. Tvärtom stärker ofta bombräder mot civilia motståndsviljan. Dessutom uppmärksammas ny forskning om Upplands forntid. I en aktuell avhandling har arkeologen Lars Landström tagit ett brett grepp om landskapets historia, från bronsålder till vendeltid, och utmanar många traditionella uppfattningar. - Till exempel men

Ståtliga terracottaarméer och medeltida hjältesagor har fått symbolisera Kinas mångtusenåriga historia - en historia som idag lockar mängder av turister till Förbjudna Staden och Kinesiska Muren. Men Kinas dramatiska 1900-talshistoria är mindre välkänd för många av oss, och dessutom starkt censurerad i kinesiska läroböcker. Vetenskapsradion Historia granskar vilken historia som ännu inte får berättas i Kina. - Att Mao finansierade sin revolution med opiumhandel är till exempel inte något som kan berättas i Kina idag, berättar sinologen Joakim Enwall. Också kriget mellan Kina och Vietnam är en historia som fortfarande friseras i historieböckerna. I Kina utmålas kriget som ett försvarskrig, medan det egentligen handlade mer om imperialistiska ambitioner i Kambodja. Dessutom uppmärksammas älgens roll i det forntida Sverige. På hällristningar och i gravhögar är älgen ett centralt motiv, och tusentals fångstgropar i Norrlandsskogarna avslöjar att älgen varit livsnödvändig i det forntida samhället. I en aktuell avh

1945 flydde nazisterna till månens baksida. 2018 kommer de tillbaka. Filmen Iron Sky har premiär i Sverige men är redan ett internetfenomen och en finsk framgångssaga där fans bekostat stora delar av filmproduktionen. Temat verkar outslitligt - nazister, i vilken form som helst - förmår uppenbarligen engagera miljontals människor. Vetenskapsradion Historia frågar varför. - Vår fascination för nazister tycks oändlig, säger Eva Kingsepp, medievetare som studerat hur nazister idag framställs i populära sammanhang. Dessutom uppmärksammar vi det nyss avslutade forskningsprojektet kring astrobiologins historia. Under tusentals år har människan spekulerat kring liv på andra himlakroppar, men först nu har forskarna verktygen för att få svar på frågan om det finns liv i rymden. Idéhistorikern David Dunér har lett ett svenskt forskningsprojekt som fört samman humanister och naturvetare för att söka svar, både på hur vi ska kunna hitta liv i rymden, och hur vi kommer att reagera om vi hittar livstecken. Programledare är

Titanics undergång i april 1912 har blivit en av vår tids mest mytomspunna katastrofer. Redan dagarna efter att fartyget sjönk, efter den dramatiska isbergskollisionen, kom den första boken om katastrofen ut, och sedan dess har mängder med böcker och filmer hjälpt oss att bearbeta denna mänskliga tragedi och det tekniska fiaskot. Lagom till 100-årsminnet invigs också två muséer om Titanic, dels i Belfast där hon byggdes, dels i Southampton varifrån hon avseglade på sin ödesmättade jungfruresa. I Vetenskapsradion Historia berättas om Titanicyran lagom till 100-årsminnet av undergången, och här hörs rösterna från två av de svenskar som överlevde - Helmina Linder och Agnes Sandström. - Det var en tragiskt skandal och ohyggligt pinsamt för den brittiska sjömansäran, varför man snabbt uppfann historien om hjältar på Titanic, berättar Titanic-experten Claes Göran Wetterholm. Frilansreportern Mats Carlsson Lénart har förhandstittat på de påkostade Titanicmuséerna i Titanic och Belfast, men fascineras mer av matarfar