Vetenskapsradion Historia

Mer än 600 svenska stridspiloter omkom i haverier under kalla kriget. Detta trots att Sverige inte var inblandat i ett enda flygstridsuppdrag. Vetenskapsradion Historia undersöker hur det kunde komma sig att svenska politiker ansåg att den inhemska flygvapenutvecklingen var värd det extremt höga priset i människoliv, och hur flygvapnet kunde tillåta fredstida övningar som skördade hundratals offer. - Det här är ett okänt nationellt trauma, menar historikern Mikael Nilsson som undersöker pilotdöden i Sverige. Kontakta Mikael Nilsson på mikael.nilsson@historia.su.se om du själv har erfarenheter av den svenska pilotdöden. Dessutom besöker vi den aktuella utställningen på Åland som berättar historien om ögruppens mest legendariske redare - Gustaf Erikson. Under flera decennier i början av 1900-talet hade han en av världens största segelflottor som fraktade vete ifrån Australien till Europa, och hans skepp vann regelbundet kappseglingar på traden. - Han seglade med slimmad besättning för att hålla kostnaderna nere

I hundratals år var det Sveriges bönder som hade ansvar att bygga och underhålla landets vägar. Det var ingen strålande idé, visade det sig, och fick svåra konsekvenser för äldre tiders resenärer. Vetenskapsradion Historia undersöker hur systemet med de dåliga vägarna egentligen fungerade. - Det finns mängder av resedagböcker som vittnar om hur obekvämt det var att resa i Sverige, och ända långt in på 1900-talet finns berättelser om hur bilar rasat av dåligt underhållna vägbanor, berättar Erik Lindberg som kartlägger de svenska vägaras historia. Dessutom uppmärksammas boken "Himmlers Norge" som reder ut varför SS var så fixerade vid vårt västra grannland. Författaren Terje Emberland menar att Himmlers mål var att förvandla Norge till en nazistisk ordensstat. - Ett viktigt steg i processen var att skicka norska frivilliga till östfronten, där de skulle strida och härdas för att sedan återvända till ledande befattningar i statsförvaltningen. Men Himmlers kärlek till Norge var till största delen obesvarad, visar

Lejonen på Lejonbacken och utsmyckningarna i den kungliga representationsvåningen är produkter av fransk hantverksskicklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Stockholms slott skulle smyckas för 300 år sedan lockades Europas främsta konstnärer till Sverige med rekordgenerösa kontrakt.- Fransmännen hade med sig hela verkstäder och dessutom sina familjer, men lade på så sätt också grunden för ett svenskt konstnärskap under 1700-talet, berättar Linda Hinners som undersökt hur livet tedde sig för de fransmän som arbetade på Stockholms slott tiden runt år 1700.- Utmaningarna var många, fortsätter hon. Bland annat brann ju slottet 1697, precis efter att fransmännen färdigställt en stor del av arbetet. Det var bara att börja om från början igen, berättar Linda Hinners.Dessutom uppmärksammas den pågående fasadrenoveringen på slottet, som beräknas pågå i drygt 20 år! Tobias Svanelid kryper in under byggställningarna tillsammans med Lotta Günther och Malin Myrin på Statens fastighetsverk som nu inlett

Katedralen Notre Dame i Paris firar 850 år i år och smyckas bland annat med nya klockor. Men Notre Dame har också hamnat i forskningens fokus och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar projektet som avslöjar dolda detaljer i medeltidens ingenjörskonst. - Genom att mäta upp Notra Dame med laser kan man bland annat se hur medeltidens byggherrar använt sig av fiffiga lösningar för att parera sättningar i marken under bygget, berättar arkitekturhistorikern Andrew Tallon. En annan nyupptäckt detalj i Notre Dame är vad de 28 statyerna på fasaden egentligen avbildar. Franske historikern Dany Sandron menar att det rör sig om franska kungar, inte om bibliska personer. Dessutom uppmärksammas Bondeförbundets, föregångaren till dagens Centerparti, bruna förflutna, med anledning av att det gått 100 år sedan partiet bildades. Författaren Ola Larsmo hävdar att partiet varit betydligt mer aktivt i rasfrågor, antisemitism och tvångssteriliseringar än vad historiker tidigare gjort gällande. - Det handlar inte om att skuldbelä

Kung Herodes är en av historiens mest omdebatterade personer. I judisk historieskrivning har han betraktats som en galning, och kristna dömer honom för hans masslakt av oskyldiga barn. Nu öppnar den första utställningen om honom på Israelmuséet i Jerusalem, där Herodes framträder som en stor arkitekt, en skicklig realpolitiker som var personlig vän med Roms högsta herrar, och en sexgalning med inte mindre än tio fruar. Vetenskapsradion Historia har besökt utställningen. Dessutom uppmärksammas att det nu gått exakt 250 år sedan historiens första världskrig tog slut. Sjuårskriget utkämpades mellan 1700-talets stormakter, och faktum är att också Sverige var med på ett hörn. - Men kriget är sorgligt bortglömt idag, trots att det fick stora konsekvenser för maktuppdelningen i världen, berättar Armémuseums Thomas Roth. Vetenskapsradion Historia tar också tempen på den upprörda debatten i Finland, där nätkommentatorer rasar över tv-serien Finland är svenskt. Historieprofessor Nils Erik Villstrand vid Åbo Akademi och

För femtio år sedan kom Rachel Carsons Tyst vår ut på svenska, en bok som drog i gång en global miljörörelse och kraftigt begränsade användningen av miljögifter som DDT. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar bokens snabba genomslag, men också dess kritiker, som än idag bedriver kampanjer mot Rachel Carson. - Det finns en liten grupp skeptiker som än idag menar att Rachel Carson, med sitt ställningstagande mot DDT, är ansvarig för miljontals malariafall, berättar miljökemisten Cynthia de Witt. Dessutom uppmärksammas 150-årsdagen av Röda Korsets grundande. Det var i Genève 1863 som Henri Dunant samlade fyra andra likasinnade för att grunda organisationen som skulle hjälpa krigsoffer, och påfallande snabbt fick man gehör för sina idéer. - Även med dagens mått är Röda Korsets snabba genomslag mycket anmärkningsvärt, berättar Göran Bäckstrand som länge arbetat i organisationen. På bara några år hade organisationen spritts till ett tjugotal länder, däribland Sverige. Men det var lite si och så med det internation

Samuel Balto och Ole Nilsen Ravna är två av polarutforskandets okända namn. I skuggan av Fritjof Nansen var de med att korsa Grönland 1888, och i Vetenskapsradion Historia uppmärksammas samernas bidrag till polarexpeditionernas utveckling. - I en norsk historiekrivning har samerna länge betraktats som primitiva varelser och de har inte fått tillräckligt erkännande för sina bidrag till polarexpeditionernas tidiga framgångar, menar Harald Dag Jölle på Norsk Polarforskningsinstitutt. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar dessutom 300-årsminnet av kalabaliken i Bender, då Karl XII tillfångatogs av turkar. Nu skall händelsen utredas av forskare på plats i dagens Bender i Moldavien. - Det handlar bland annat om att ta reda på hur svenskarna levde i Moldavien, under den tid på mer än tre år då Sverige styrdes härifrån, berättar Livrustkammarens Per Sandin. Och så får programledaren Tobias Svanelid en förhandstitt på aktuella teaterpjäsen Att hugga huvudet av ondskan där skådespelaren Anders Ahlbom Rosendal porträt

För tvåhundra år sedan utkom Jane Austens Stolthet och fördom, en roman som genast blev en succé bland bokläsarna. Ännu idag älskas historien om Elizabeth Bennets och Mr Darcys kärleksbestyr, men Vetenskapsradion Historia undersöker vad det egentligen är som tilltalar oss i berättelsen? - Egentligen handlar det nog om att många av oss har ett nostlagiskt behov av en tid då män fick vara män och kvinnor fick vara kvinnor, säger historikern David Tjeder. Jane Austens roman har också varit duktig på att anpassa sig efter tiderns normer - i de senaste filmatiseringarna är pappa Bennet exempelvis betydligt trevligare än han var i romanen, och numera tycks det dessutom finnas rum för zombier i kärlekshistorien. - Men det är tanken på att den romantiska kärleken övervinner alla hinder och frälser såväl kvinna som man som är den bärande idén, och den står sig uppenbarligen mycket stark även idag, konstaterar David Tjeder. Dessutom granskas bioaktuella Lincoln med hjälp av historikern och amerikakännaren Dag Blanck. -

Två välbevarade båtgravar från 700-talet ger unika ögonblicksbilder av en våldsam strid på estniska Ösel. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vad som kallats århundradets arkeolgiska fynd i Estland. Dessutom riktar man sökarljuset mot halländska Knäred där ett av Sveriges tyngsta fredsfördrag förhandlades fram för 400 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur kommer det sig att Europas monarkier fortfarande existerar? Vetenskapsradion Historia träffar några av världens främsta kungahistoriker för att kartlägga de konstitutionella monarkiernas förvandlingar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För exakt 100 år sedan presenterades fyndet som berättade att människan uppstått i Storbritannien. I Piltdown söder om London hittades rester från ett märkligt skelett som påstods vara den äldsta varianten av vår egen art, en förmänniska vars huvud verkade vara en märklig blandning av apa och människa. - Piltdownmänniskan kom att få stort inflytande inom paleontologin och för synen på människans uppkomst, men ganska snart höjdes också röster som menade att fynden var en bluff, berättar Lars Werdelin vid Naturhistoriska riksmuseet. Det definitiva avslöjandet, att Piltdownfyndet egentligen var ett hopkok av moderna benrester och en orangutangkäke, skulle dock dröja ända till 1950-talet, och Vetenskapsradion Historia berättar hur det kunde komma sig att forskarvärlden lät sig luras så länge. - Det här handlade i första hand om nationell prestige, menar Lars Werdelin. Om att placera människans vagga i det brittiska imperiet. Dessutom uppmärksammas det ödesmättade datumet 21 december 2012 - dagen då många menar at

Vetenskapsradion Historia avslöjar vad du kan förväntas hitta under granen i år och botaniserar bland galna svankungar, våldsvurmande älskarinnor, blodiga gladiatorer och korta världskrig. Urban Björstadius frågar vad man egentligen ska ha alla historiska list-böcker till och Tobias Svanelid löser gåtan med Kensingtonstenen. Dessutom sammanstrålar spelpanelen för att testa några av årets historiska brädspel. De böcker och spel som nämns i programmet är följande: Diane Ducret "Diktatorernas kvinnor" Björn Edsta "Hakon Swenson" Göran Hägg "Ett alldeles särskilt land" Mats G Larsson "Kensington 1898" Anna-Karin Lundberg "Maskor och medeltid" Björn Lundberg "100 historiska listor" Christopher McIntosh "Svankungen" Geoffrey Roberts "Stalins general" Daniel Rydén "101 historiska misstag" "Spartacus - a game of blood and treachery" "Axis&Allies 1941" Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Spretigt hår som står åt alla håll och en smått överdimensionerad skalle. Glasögon och virrig blick. Bilden av geniet är idag formad av Einstein, men redan före hans tid fanns många föreställningar kring hur en genial vetenskapsman skulle se ut och bete sig, och vad begreppet geni egentligen innebar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar det historiska geniet i samband med årets Nobelfestligheter. - Under 1800-talet betraktades geniet som en mentalsjuk person, berättar idéhistorikern Tobias Dahlkvist som studerat hur huvudmätningar och öronformer en gång användes för att kartlägga genialitet. Gustav Källstrand har nyligen disputerat på en avhandling om mediebilden av det tidiga Nobelpriset och menar att priset hjälpte till att forma vår bild av genier. - De tidiga pristagarna gav upphov till nationalistisk yra i de länder där de bodde, och i tidningarna porträtteras de som populära genier, berättar han. Men det var inte alla pristagare som kunde leva upp till idealbilderna - Wilhelm Röntgen ansågs för tråki

Den svenska ridsporten fyller 100 år och Vetenskapsradion Historia kartlägger sportens och hästkulturens förvandlingar. Dessutom uppmärksammas mongolhärskaren Djingis Khans 850-årsdag - ett firande som tar helt andra former än det gjorde för 50 år sedan. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kunde bronsålderns hällristare skriva? Enligt författaren Lars Erik Nilsson använde hällristarna tecken och symboler som skulle kunna förstås som en sorts primitiv skrift, där exempelvis skålgropar betyder rörelse och en ristad fot betyder här. - Genom att läsa hällbilderna på det här sättet får vi en helt annan förståelse för vardagen i brondsålderns Skandinavien, menar Lars Erik Nilsson. Men kritiken mot teorierna är hård, och arkeologen Lasse Bengtsson menar att det inte finns några som helst belägg för Lars Erik Nilssons teser. - Han missar helt det kulturhistoriska sammanhanget, säger Lasse Bengtsson i en kommentar på Lars Erik Nilssons bok. Hällbilderna kan inte läsas som att de avbildar vardagsliv, utan måste förstås i sitt religiösa sammanhang, säger han. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också det senaste föremålet som inlemmats i Livrustkammarens samlingar, en romantisk gåva från Gustav II Adolf till sin trolovade Maria Eleonora. Ann Grönhammar, intendent på Livrustkammaren, berättar om kärlek

I skuggan av de tre majestätiska kungshögarna i Gamla Uppsala låg en stor samling hus - ett samhälle som arkeologerna först nu fått möjlighet att studera. Nära 70 000 kvadratmeter av den vikingatida bosättningen vid Gamla Uppsala grävs nu ut och i marken döljer sig spåren efter det dagliga livet i Skandinaviens mest mytomspunna plats. - Ett av de mer spännande fynden är alla de religiösa amuletterna som vi hittar överallt, berättar arkeologerna Lena Beronius Jörpeland och Anton Seiler som leder utgrävningarna. Kanske betyder fynden att människorna som bodde här kände en särskild närhet till de hedniska gudarna, och kanske var de stolta att de levde direkt inpå en av Skandinaviens viktigaste kultplatser? Men livet i vendeltidens och vikingatidens Uppsala innebar inte bara religiösa ritualer, här hittas också spår efter hantverk och vardagsliv. - Men vi har hittat påfallande få spelpjäser och tärningar, så det verkar som att de som bodde här sällan unnade sig enkla nöjen, utan snarare verkar ha varit plikttrogn

Arvet från svenskarna i USA består inte minst av sprit och snus, och Vetenskapsradion Historia går på jakt efter denna dolda kulturhistoria i Chicago, staden som en gång var Sveriges näst största. Dessutom uppmärksammar vi de så kallade texassvenskarna, som inte hade något emot att använda slavar på sina plantage. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia fortsätter följa i Sven Jerrings svenskamerikanska hjulspår och besöker Stockholm, Wisconsin. Dessutom kartläggs de svenskamerikanska historiska röstningsvanorna i samband med det stundande presidentvalet och så undersöks vilken betydelse det svenskamerikanska musiklivet haft för det svenska språkets fortlevnad i USA. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 75 år sedan reste radiolegenden Sven Jerring runt bland svenskamerikaner i USA. Vetenskapsradion Historia följer honom i hjulspåren för att ta pulsen på dagens svenskamerika och försöka förstå dess förvandlingar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 700 år upplöstes tempelherrorden vid konciliet i Vienne. Vetenskapsradion Historia tar reda på varför detta hände och hur det kan komma sig att det fortfarande finns folk som kallar sig temeplriddare idag. Dessutom uppmärksammar vi hur eurokrisen drabbat Greklands arkeologer och fornlämningar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.