Vetenskapsradion Historia

För 75 år sedan sändes radions första socialreportage, På husesyn med Ludvig Nordström. En radioserie som kom att revolutionera folkhemmet. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Lort-Sverige anno 1938 egentligen såg ut, och vad det var Lubbe Nordström ville förändra. - Det handlade inte om städning utan om själva husen, som man ansåg höll Europas lägsta standard, berättar historikern Jenny Björkman. Men den lort som skulle bort var inte bara fysisk, utan också själslig, menade Lubbe Nordström, som kritiserades för att syssla med rasbiologisk skandaljournalistik. Dessutom uppmärksammas emigrationsutredningen 1913 som skulle förklara varför alla svenskar tycktes överge moderlandet för Amerika. En utredning som i förlängningen lade grunden för ett modernt och amerikaniserat Sverige, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans avslöjande om polisens olagliga register över romer har en lång historia. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar antiziganismens rötter i rasbiologiska institutets kartläggningar av romer, och 1950-talets polisinsatser i romska tältläger. - Nu krävs krafttag för att återskapa ett förtroende mellan romer och svenska myndigheter, och jag befarar att det pågående arbetet med en vitbok över övergreppen mot romer är i gungning, säger historikern Jan Selling, författare till en nyutkommen bok om svensk antiziganism. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också historikernas nyväckta intresse för föremål. I efterdyningarna av alla antikprogram på tv riktar nu författarparet Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison ljuset mot 101 föremål i Sveriges historia. Och så berättar författaren och historikern Bo Lidegaard om hur det kunde komma sig att 7 000 danska judar lyckades rädda sig till Sverige 1943. I sin uppmärksammade bok Landsmän granskar han en av andra världskrigets fåtaliga ljuspunkter. Programl

Det fanns en tid när svensken hellre åt hästbajs än kantareller. I Vetenskapsradion Historia berättar Anders Hirell, författare till kommande boken Den svenska matsvampens historia om varför svenskarna skydde svampen och hur det kom sig att riskor och murklor hamnade på den kungliga matbordet 1636. - Inte ens under nödåren på 1860-talet kunde statens utbildningsinsatser få svenskarna att äta svamp, säger Anders Hirell. Dessutom handlar det om de antika germanernas förvandling från ett krigiskt och tärningsspelande barbarfolk till ljushyllta övermänniskor. Latinprofessorn Tore Jansson är aktuell med boken Germanerna och följer det mytomspunna folkets vindlande historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lasse-Maja och Robin Hood är några av historiens superkändisar, men hur kommer det sig att småtjuvar och banditer fått sådan hjältestatus? Tobias Svanelid söker svaret i Marstrands fångceller och i 75-årsjubilerande filmen "Robin Hoods äventyr". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I slutet av 1700-talet kom Versailles att förkroppsliga världslig lyx. Här bjöd kungen på jordgubbar mitt i vintern, och här hade drottning Marie Antoinette meterhöga peruker som bländade omgivningen. Vetenskapsradion Historia avslutar serien om Versailles, världens åttonde underverk, genom att måla upp bilden av palatsets ödestimma. - Bland det som provocerade folk allra mest var Marie Antoinettes hemliga gömställe Petit Trianon, där hon agerade bondfru samtidigt som Frankrikes vanliga bönder svalt, berättar historikern Jonas Nordin. Dessutom handlar det om kungaparets omständliga måltidsceremonier, om Ludvig XIV:s besatthet av apelsiner och hur det gick till när det kungliga residenset förvandlades till revolutionärt museum under 1800-talet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kungarnas Versailles var mer än ett slott - här växte ett helt samhälle upp, där bortglömd städpersonal, priviligierade ljuständare, hyllade skådespelare och kortspelande baroner levde sida vid sida. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid vandrar, tillsammans med historikern Jonas Nordin, runt i såväl slottet som staden Versailles, för att leta efter spåren efter människorna som en gång befolkade platsen. - Under stora delar av slottets historia var här en enorm byggarbetsplats med säsongsarbetande stenhuggare, berättar Jonas Nordin. Det var ju inte Ludvig XIV som byggde Versailles, utan denna enorma skara anonyma människor, som är snudd på bortglömd idag. Och vid sidan av de mest berömda turiststråken finns lämningarna efter såväl tjänarnas som hovlivets Versailles kvar - det enorma Grand Commun, där tusentals arbetare levde och verkade; salarna där hovstallmästarna spelade kort och biljard, och Marie Antoinettes teater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till världens åttonde underverk, de franska kungarnas Versailles, för att tillsammans med historikern Jonas Nordin berätta om slottets och parkens historia och myter. - Den här platsen lämnar ingen oberörd, menar Jonas Nordin, som i höst är aktuell med en bok om slottet, som han själv besökt bortåt tjugo gånger. I detta första avsnitt, i en serie om tre program, handlar det bland annat om hur många toaletter det egentligen fanns i Versailles, och varför hertigen av Vendôme kallades för en levande kloak. Dessutom letar man efter den utmanande Venus med de vackra skinkorna, som fascinerade slottsparkens manliga besökare på 1700-talet. Men det handlar också om hur det gick till när Versailles förvandlades från en liten mysig jaktpaviljong till dagens gigantiska slottskomplex, vars yta överträffar Stockholms kommuns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mumier, lönnmördarsläkter och plastfigurer har huvudrollen när Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska böcker och spel inför sommaren. I säsongens sista program läser Urban Björstadius och Tobias Svanelid vårens böcker och plockar russinen ur kakan. Här finns till exempel den vetenskapliga avhandlingen från 1700-talet som menar att troll bor kvar i dagens Finland, och guideboken som lotsar dig till runstenarna i Gamla Stan. Dessutom drabbar spelpanelen samman i Första Världskrigets fältslag - en kamp som vittnar om krigets ohyggligheter, gestaltad av plastfigurer och tärningar. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Jourhavande historiker, Dick Harrison Tutankhamens förbannelse, Joyce Tyldesley Om människans historia, Jacob Fredrik Neikter Det medeltida Stockholm, Elisabeth Regner Jakten på Edvard, Pontus Brandstedt An Early Meal, Daniel Serra och Hanna Tunberg Borgia, Christopher Hibbert Axis & Allies: WWI 1914, Larry Harris Clash of Cultures, Christian Marcussen Lyssna på alla avsnitt i S

Bortåt 300 000 barn skickades som så kallade feriebarn från Stockholm ut på landet under 1900-talet. Ekonomhistorikern Barbro Ljungdahl Zackrisson har som förste forskare kartlagt fenomenet som präglade flera generationers fattiga storstadsbarn. - Det fanns en utbredd uppfattning att lantluft var bra för barn, och att också fattigare barn skulle ha rätt att komma ut på landsbygden för att lära känna den svenska naturen, berättar hon. Björn Zackrisson var ett av alla feriebarn som på 1950-talet lämnade staden för landet. - Det var en otrolig frihetskänsla att få komma bort från stan, menar han. Kyrkor, folkskolan, och så småningom även staten engagerade sig i projektet, som kom att drivas ända fram till 2002. Men vem som helst fick inte åka - för att kvalificera sig som feriebarn skulle man inte vara vanartig, utan ha goda betyg i uppförande, vilket gjorde att systemet gynnade flickorna. I programmet hörs också den sista delen i serien om övernaturliga sexualbrott. Historikern Mikael Häll berättar om bergfruku

Maximalt 150 kronor om året från 67 års ålder. Sådana var omständigheterna när riksdagen röstade igenom världens första medborgliga socialförsäkring, den allmänna pensionen 1913. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia undersöker varför Sverige kom att bli världsledande på pensionsområdet, och hur väl man lyckades med målet att utrota fattigdomen i vårt land.– I början av 1900-talet hade en av världens äldsta befolkningar, så det fanns en bred politisk enighet kring att något måste göras för att komma till rätta med ”fattigvårdsproblemet” som det kallades, berättar historikern Urban Lundberg, som intresserat sig för pensionernas historia.Men pensionsreformen 1913 fick också kritik: män fick mer pengar än kvinnor, och ersättningen var för låg. Dessutom menade många att en garanterad pension skulle innebära att stora delar av befolkningen skulle sluta ta ett eget ansvar för sin ekonomi.I serien om äldre tiders övernaturliga sexualbrott berättar historikern Mikael Häll om ett fall

För hundra år sedan skördade två blodiga krig på Balkan tusentals dödsoffer. Vetenskapsradion Historia återvänder till 1913 och tiden då Balkans instabila karta formades. - Det här handlar om när de balkanska staterna med nationalistiska argument passar på att anfalla Osmanska riket och sina grannar, berättar historikern Lars Ericson Wolke. Men den stora lärdomen från 1913 borde vara att ingen kan vara nöjd, utan att Balkans situation måste lösas genom kompromisser. Dessutom startar en serie om äldre tiders övernaturliga sexualbrott. Historikern Mikael Häll vid Lunds universitet har kartlagt rättsfallen som vittnar om hur 1600-talets svenskar hade brottsligt sexuellt umgänge med väsen som näcken, skogsrået och bergsfrun. - Man var tvungen att få in de här brotten under samma rättsparagrafer som gällde tidelag, berättar han. Dessutom uppmärksammas Stålmannens 75-årsdag, superhjälten som bytt skepnad många gånger under sitt långa liv, enligt seriehistorikern Claes Reimerthi. Programledare är Tobias Svanelid. Ly

Innan Göteborg anlades vid Göta älvs utlopp på 1600-talet låg Nya Lödöse där. Vetenskapsradion Historia besöker den pågående arkeologiska utgrävningen av 1500-talsstaden, som redan resulterat i fynd som berättar om handelsstadens internationella kontakter och om hur livet tedde sig för de människor som bodde här. - Vi är mest förvånade över att så mycket finns bevarat under jorden, berättar projektledaren Christina Rosén. Det är som en tidskapsel ifrån 1500-talet! Dessutom bläddrar programledaren Tobias Svanelid i den mytomspunna Djävulsbibeln, medeltidens största bevarade handskrift som kallats för världens åttonde underverk. - Såväl bokens storlek som den unika djävulsbilden gjorde att Djävulsbibeln redan tidigt omgärdades av myter, säger bibliotekarien Anna Wolodarski. Bland annat menade man att hela det gigantiska verket skrivits under en enda natt, genom att en munk ingått en pakt med just djävulen, berättar hon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I vattnen utanför Ronneby har arkeologerna undersökt det danska krigsskeppet Gribshunden som förliste på platsen i slutet av 1400-talet. Skeppet och dansktiden uppmärksammas nu på Blekinge museum och Vetenskapsradion Historia besöker museet för att ta reda på vad landskapets danska historia egentligen lämnat för avtryck. - Det här är ett unikt fartyg som ökar vår förståelse för hur det gick till när man började lära sig bygga större krigsskepp, menar marinarkeologen Johan Rönnby som dykt på Gribshunden. Dessutom uppmärksammas historien bakom vårt andra västra grannlands stora nationella högtidsdag, Norges 17 maj. I en ny avhandling problematiserar historikern Morten Ottosen bevekelsegrunderna för den norska fokuseringen på 17 maj 1814. - I den nationella berättelsen var det då som den norska nationalkänslan föddes, men jag vill mena att händelserna 1814 snarare handlar om hur Norge förhöll sig till Sverige, säger han. Att vara norsk och ha en egen konstitution var troligtvis betydligt mindre betydelsefullt än

På 1700-talet handlade det om att få ordning på Sveriges exportbalans och trygga folkförsörjningen. Idag är trädgårdsodlingen en fritidssyssla och folkrörelse. Historikern Eva Blomberg har följt trädgårdsodlingens förvandlingar för att förstå varför Sverige blivit ett påtningstokigt land, och i centrum av historien står hallonet. - Det var forskare och experter som allt sedan 1700-talet skulle lära bönderna att odla frukt och bär, berättar hon, men ofta fick smaken stå tillbaka till förmån för produktiviteten. Dessutom uppmärksammas forskningen om singelkillarnas historia. Idag ordnas speeddating och singelkryssningar, men hur betraktades den ogifte mannen på 1800-talet? Historikern Dag Lindström har studerat den okända historien om denna stora grupp, som stod utanför det rådande idealet om mannen som familjefar och husbonde. - Vi ska nog inte utgå ifrån att 1700- och 1800-talets singlar hade det särskilt tråkigt, tvärtom fanns det många nöjesinrättningar och klubbar för ensamstående män, berättar han. Progra

Nu startar sista grävsäsongen vid Motala - en av Europas mest intressanta stenåldersplatser. Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta reda på hur livet såg ut där för 8 000 år sedan. - Här får vi en unik förståelse för hur ett stenålderssamhälle fungerade, berättar arkeologen Göran Gruber, genom att vi hittar såväl sirligt utformade fiskeredskap och boplatser, verkstäder, gravar och ceremoniella föremål. Vetenskapsradion Historia träffar Sara Gummesson som undersöker hur det egentligen gick till att tillverka ben- och hornredskapen, och Sven Isaksson som försöker förklara varaför stenålderns Motalabor inte ville använda keramik, dåtidens kastruller och grytor, när de lagade mat. De mest spektakulära fynden i Motala är resterna av pålade skallar som lagts ner i en sjö på platsen för bortåt 8 000 år sedan. Nu försöker arkeologerna Fredrik Hallgren och Elin Fornander förstå hur man skall tolka fynden. - Handlar det om att man återbegravt kära släktingar på den här heliga platsen, eller är det snarare reste

Hon var protestantismens försvarare och Sveriges enda kvinnliga kung som valde att avsäga sig tronen och omfamna fiendens religion. På 1600-talet tecknades nidbilder av pojkflickan men idag har hon blivit queerikon. På Livrustkammaren är drottning Kristina nu aktuell i den första utställningen om henne på över femtio år. Vetenskapsradion Historia följer med intendenten Sofia Nestor för att spegla de många bilderna av Kristina, från den pappaälskande rultiga tvååringen, via den politiska balettdansösen till den påstådda hermafroditen som hade smak för katolska kardinaler. Med anledning av aktuella Fyra dagar i april berättas också historien om påskkravallerna i Uppsala 1943. Författaren Magnus Alkarp har grävt i arkiven kring det våldsamma tumultet vid Uppsala högar då polisen stormade in bland antinazistiska motdemonstranter med dragna sablar. Han berättar om ett ögonblick i historien då högerextremism och demokrati stod öga mot öga i Sverige, och där stormakterna med spänning följde utvecklingen i det land s

Vad hade hänt om Hitler förvägrats Sudetområdet 1938? Om Caesar inte korsat Rubicon och Kina upptäckt Amerika före Columbus? Stian Nordengen Christensen har som en av få forskare intresserat sig för så kallad kontrafaktisk historia - historien om det som kunde ha hänt. - Det handlar om att förstå hur svårt det egentligen är att lära av historien, menar han, och hoppas att hans avhandling skall hjälpa till att föra in en smutskastad teori i det akademiska finrummet. Vetenskapsradion Historia besöker också dataspelsföretaget Paradox i Stockholm för att ta reda på varför kontrafaktisk historia attraherar datorspelskonsumenter. I spelens värld handlar det om att styra ett historiskt rike genom seklerna men där det finns stora möjligheter att omforma historien efter sina egna idéer. - Behållningen i våra spel är att man får ändra på historien och göra lite som man vill med den, säger Henrik Fåhraeus, speldesigner. Programledare är Tobias Svanelid. Nedan följer en lista på böcker och spel på kontrafaktiskt tema: Vi

Nu har sista delen i flerbandsverket Sveriges Historia lämnat tryckeriet och Vetenskapsradion Historia undersöker hur den pinfärska berättelsen om Sverige mellan 1965 och 2012 ser ut. - Det är första gången som jag läser en seriös genomgång om historia som utspelas under min egen livstid, menar Maja Hagerman som kommenterar bokverket. Hon menar att det är en historisk händelse i sig att Sverige nu får ett uppdaterat historiskt standardverk, för första gången på drygt 50 år. Kjell Östberg är en av författarna till boken och vill att boken ska hjälpa till att ge analytiska verktyg för att kunna förstå vår nära historia, liksom samtiden. - För första gången ligger nu historikerna i takt med medborgarna och jag hoppas att boken kommer att användas i samhällsdebatten, säger han. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

- Låt stormaktstidens städer inspirera framtidens! Det menar Nils Ahlberg, författare till boken Svensk stadsplanering, där han driver tesen att stormaktstidens svenska stadsbyggnadsprojekt är en viktig kulturell och ekonomisk resurs att ta hänsyn till i planerandet av våra framtida stadsomvandlingar. Vetenskapsradion Historia träffar honom vid Slussen i Stockholm för att försöka läsa spåren av den äldre historien på platsen, och resonera hur de bäst kan bevaras efter en ombyggnation. Dessutom uppmärksammas Floridas 500-årsjubileum, en berättelse om guld, förgiftade pilar och den eviga ungdomens källa. 1513 landsteg den förste europén i Florida, spanjoren Ponce de Léon, som kom att ge platsen dess namn. Långt senare kom han att associeras med människans mångtusenåriga dröm om evig ungdom, då det påstods att hans egentliga mål inte var guld och rikedomar, utan evigt liv. Historikerna Dick Harrison och Dag Blanck berättar hans historia och varför den spanska besittningen i USA fått så liten uppmärksamhet i amer

Thor Heyerdahls balsaflotte Kon-tiki är återigen aktuell på bioduken, samtidigt som hans teorier om hur Stilla havets öar koloniserades får allt större gehör. Vetenskapsradion Historia undersöker vad forskningen idag säger om indianresor i Polynesien. - Faktum är att allt fler forskare börjar snegla mot Sydamerika för att förstå den särpräglade kulturen i östra Stilla havet, berättar arkeologen Helene Martinsson Wallin. Dessutom uppmärksammas det pågående forskningsprojekt som kartlägger vårt historiska behov av att tala med änglar. Idag är det norska prinsessan Märtha Louise som gjort sig känd som änglapratare, men på 1600-talet var det oftare enkla bönder och bondflickor som nåddes av änglabudskap. Och budskapen handlade inte sällan om att just kungafamiljen och de besuttna i samhället skulle göra bot för att inte drabbas av guds straff. - Änglabudskapen hade en revolutionär politisk sprängkraft i det förmoderna samhället, berättar Arne Bugge Amundsen som leder forskningsprojektet. Programledare är Tobias S