Vetenskapsradion Historia

Vi svenskar har alltid varit köptokiga. Det visar unik forskning om de svenska auktionernas historia. Vetenskapsradion Historia träffar forskarna som gått igenom månghundraåriga arkiv som vittnar om den svenska köpfesten sedan 1600-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi har haft bilden av att äldre tiders människor bara ägt en ytterst liten mängd föremål, men vår forskning visar att genomsnittssvensken köpt dussintals föremål varje år på auktion, berättar ekonomhistorikerna Sofia Muräng och Göran Ulväng vid Uppsala universitet. Niklas Forsman, vd på 340-åriga Stockholms auktionsverk menar att dagens auktionsvanor faktiskt liknar tiden då verket drog igång 1674. Dessutom granskas bioaktuella 300 – Rise of an Empire, där muskulösa perser kämpar mot svettiga greker i serietidningsversionen av antikens stora fält- och sjöslag. Antikvetaren Johannes Siapkas menar att filmen säger mycket om vår egen bild av den antika världen. Programledare är Tobias Svanelid

I Vetenskapsradion Historias 600:e program ställer programledaren Tobias Svanelid tre historiker mot väggen - vad ska vi egentligen med historiker till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I svallvågorna efter debatten om humanioraämnenas kris börjar historikerna själva diskutera vilken roll de borde ha i samhället, och vilket ansvar de har i samhällsdebatten. – Vi historiker har länge ansett att det är något gott att hålla sig på avstånd från samhällsdebatten, men jag tycker att det är helt fel, och att historiker har en viktig roll att fylla för att sätta vår tids stora frågor i ett längre perspektiv, menar Klas-Göran Karlsson, historieprofessor vid Lunds universitet. Med i debatten är också lundahistorikerna Cecilia Riving och Eva Österberg.

Historiemåleriet har varit ett föraktat kulturarv i hundra år, men nu tas de gamla konstverken till heder i Göteborgs konsthalls nya utställning En målad historia som öppnar i helgen. - De här konstverken har format bilderna av vår historia, menar Per Dahlström, intendent på konstmuseet. Hans kollega Kristoffer Arvidsson menar också att målningarna från 1800-talet fortfarande fortsätter att påverka hur vi upplever dagens historiska ögonblick. - Dagens historiska filmer, eller Sagan om Ringen-trilogin, liksom nutida dokumentärfotografi bär vidare ett arv ifrån historiemåleriet, menar han. Dessutom uppmärksammas den svenska stormaktstidens grå eminens, drottning Hedvig Eleonora, som i sextio år var mycket aktiv i att forma bilden av den svenska stormakten. Konsthistorikern Lisa Skogh har undersökt hennes roll som konstmecenat. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har beskrivits som den största skattjakten i världshistorien, The Monuments Men-initiativet i andra världskrigets slutskede - ett allierat försök att skydda det europeiska kulturarvet och återfinna miljontals konstföremål som stulits av nazisterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Hitlers och nazisternas mål var att omforma den europeiska konsthistorien till nazisternas fördel, berättar Anders Rydell, författare till boken Plundrarna. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar fenomenet, som nu uppmärksammas i filmen The Monuments Men, men som fortfarande är aktuellt. Malin Myrin arbetar till exempel idag i organisationer som vill skydda kulturarvet i händelse av väpnade konflikter, och Thomas Roth på Armémuseet berättar om det ideella initiativet att skydda svenska krigsmonument i utlandet. Dessutom berättar författaren Åke Persson om de sista ord som vi vet är sanna. I den sista delen i serien om de sista orden på dödsbädden får han också berätta om sitt hårdkokta favoritcitat,

För hundra år sedan marscherade tiotusentals bönder till borggården i Stockholm för att visa sitt stöd för kungens försvarspolitiska linje. Borggårdskrisen ledde till Sveriges allvarligaste regeringskris genom tiderna och innebar en politisk ödesstund för landets nyfödda demokrati. - Det var en benhård strid som gjorde forna vänner till fiender, berättar Axel Odelberg, författare till boken Med kungen som verktyg som skildrar händelserna. Dessutom avslöjar författaren Åke Persson vad Julius Caesar, Goethe och Oscar Wilde egentligen sade på dödsbädden. För deras och andras sista ord i livet lät inte riktigt som vi lärt oss Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under årets olympiska spel i Sotji kommer de tävlande att åka skidor och spela ishockey på 150 år gamla massgravar. Det hävdar representanter från folkgruppen tjerkesser, som på 1800-talet utsattes för Rysslands hårdföra kolonisationspolitik i Kaukasus. - Jag skulle inte kalla det för ett folkmord, men en etnisk rensning, menar Klas-Göran Karlsson, historieprofessor i Lund som tillsammans med Turkietkännaren och ex-diplomaten Ingmar Karlsson diskuterar tjerkessernas historia i Vetenskapsradion Historia. Tjerkesserna själva hävdar att ryssarna utrotade omkring en miljon av deras ättlingar, och deporterade lika många ifrån utskeppningshamnen i Sotji till det Osmanska riket. Idag kräver de upprättelse och ett ryskt erkännande av folkmordet. Dessutom inleds i denna veckas program en serie om vår uråldriga fascination för en döendes människas sista ord på dödsbädden. De sista orden ansågs kunna rena en syndares själ, ge livsvisdomar från världen på andra sidan, och bestämma imperiers öden, och än idag grunnar folk

De är betydligt mindre än frimärken, men berättar massor om det forntida Sverige. Vetenskapsradion Historia riktar luppen mot vendeltidens guldgubbar, med anledning av det senaste fyndet i Västra Vång i Blekinge. - Det finns omkring 600 olika sorters bilder på de guldbleck som kallas för guldgubbar, och kanske lika många tolkningar kring vad de avbildar och betyder, menar arkeologen Jan Peder Lamm. Själv lutar han åt att guldgubbarna var forntidens tempelpengar, som offrades till gudarna i hednahallar. Andra menar att guldgubbarna är porträtt av dåtidens härskare, en sorts vendeltida selfies, och åter andra letar symboliska betydelser i guldgubbarnas stavar, gester och dryckesbägare. - Kanske hade de också flera betydelser i sin samtid, menar Kent Andersson på Historiska museet, men att det gemensamma draget handlar om just guldet, som sågs som ett närmast magiskt material. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var förra årets arkeologiska sensation - fyndet av en kilometerlång spikrak pålrad i det mytomspunna Gamla Uppsala. Vetenskapsradion Historia samlar fyra experter för att reda ut vad det egentligen är arkeologerna tror sig ha hittat. - Vi jobbar efter två huvudteser, berättar arkeologen Jonas Wikborg. Dels kan pålarna ha markerat en processionsväg eller så fungerade de som en rituell avgränsning av det mycket speciella område som Gamla Uppsala utgjorde. Kanske var det till och med så att raden av omkring 8 meter höga tallpålar hjälpte till att skapa de myter om platsen som Adam av Bremen, 500 år senare, skulle berätta om. Religionshistorikern Olof Sundqvist och arkeologen Peter Bratt menar att den styrande dynastin i Gamla Uppsala använde religionen för att stärka sin legitimitet, och där kan en mäktig allé av pålar hjälpt till att imponera på omvärlden. Kanske har man också utfört offer och ätit rituella hästmåltider vid pålarna, vilket benfynden på platsen skvallrar om. Tony Björk, som grävt en liknande

I Norge kallas det för miraklens år. I Sverige innebar det början på en 200-årig fred och i Danmark förvandlades landet från stormakt till lilleputtnation. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar freden i Kiel 1814 och vad den historien betyder för de nordiska länderna idag. - Här skapades det moderna Norden, menar Torbjörn Nilsson, historiker vid Södertörns högskola. Få år var så tumultartade i Skandinaviens historia som de mellan 1809 och 1814. Sverige förlorade Finland, bytte kung och regeringsform och drev igenom en oönskad union med Norge. Norge å sin sida upplevde några korta ögonblick av självständighet, röstade igenom en älskad grundlag och gick i krig mot Sverige. Danmark stod på fel sida i Napoleonkrigen och förlorade merparten av sitt territorium, för att komma ut med en helt ny nationell identitet efter freden i Kiel. Tobias Svanelid träffar danske historikern Rasmus Glenthöj, norske historikern Ruth Hemstad och svenske historikern Torbjörn Nilsson för att reda ut vad som hände 1814, och vad histo

I Vetenskapsradion Historia traditionsenliga julklappsprogram tipsar Urban Björstadius och Tobias Svanelid om hårda klappar att lägga under historieälskarens julgran. Hör om hemliga poliser, karibiska mördarpirater, kinesiska pyramidbyggen och trolska vinterkrig. Böckerna och spelen som programmet tipsar om är: I skuggan av Rom av Kent Andersson Germaner av Tore Jansson Usla, elända och arma av Sofia Holmlund och Annika Sandén 101 historiska hjältar av Ola Larsmo och Brian Palmer 101 föremål ur Sveriges historia av Katarina Harrison Lindberg och Dick Harrison Järnridån av Anne Applebaum Landsmän av Bo Lidegaard Ardennerna - Hitlers vinteroffensiv 1944-1945 av Christer Bergström Assassins Creed 4 - Black Flag av Ubisoft Nations av Lautapelit Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var sannolikt det märkligaste skepp som någonsin seglat på Östersjön - Experiment of Leith - en femmastad katamaran med skovelhjul. Vetenskapsradion Historia berättar de senaste rönen om detta märkliga fartyg, som har kopplingar till Skottlands nationalrätt haggis och ångmaskinsrevolutionen. - Mycket tyder på att hon faktiskt ligger sjunken mitt i centrala Stockholm, menar marinarkeologen Marcus Hjulhammar som intresserat sig för Experiment of Leith. Dessutom uppmärksammas den sista striden mellan svenskar och danskar för 200 år sedan. Slaget vid Bornhöft i december 1813 var slutpunkten för sekel av fiendskap länderna emellan, och markerade också slutpunkten för Sveriges stormaktsambitioner på kontinenten. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den var på sin tid världens största dynamitfabrik och lade grunden för Nobels förmögenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag är den ett stycke bortglömd och rostande industrihistoria på den skotska västkusten, där tunga minnen vilar.– 130 människor omkom under tillverkningen av dynamiten, berättar John Millar, lokalhistoriker i Ardeer, där Nobels fabrik en gång låg.Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 100-åringen ”Svenska folkets underbara öden” – Carl Grimbergs superpopulära historieverk som stod i var mans bokhylla.– Grimberg hade ett enormt inflytande över 1900-talets folkliga historieuppfattning, menar historieprofessorn Dick Harrison, som tycker att bokserien är väl värd att läsa igen, men nu som ett dokument över svunna tiders historiesyn.Programledare är Tobias Svanelid.

Syndiga ynglingar, jättelika penisar, groteska rumphål och grafittivulvor prydde medeltidens kyrkväggar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till Linderöds kyrka i Skåne för att se resterna av en medeltida bildkultur som lät sig inspireras av dåtidens mustiga ballader. - Några av medeltidens ballader är grovt vulgära och har inspirerat kyrkmålare med sexuella och groteska motiv, berättar Tommy Olofsson, som tillsammans med Sigurd Kvaernum är aktuella med boken Medeltiden i ord och bild. Dessutom uppmärksammas trenden att historien nu håller på att globaliseras. På Vasamuseet öppnar i helgen utställningen Samtidigt som berättar vad som hände runt om på jorden, samtidigt som Vasaskeppet sjönk. - Om våra besökare förstår att historien är komplex och att det hänt olika saker på olika håll i världen är vi nöjda, menar museichefen Marika Hedin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För hundra år sedan var Ryssland framtidslandet som lockade tusentals svenska emigranter och hundratals svenska företag att etablera sig på andra sidan Östersjön. Svenskar byggde framgångsrika liv i Ryssland, och lade grunden för Ryssland som oljenation. Men 1917 tog allt plötsligt slut. - Historien om svenskarna som bodde i Ryssland är ett oskrivet kapitel i Sveriges historia, menar forskarna Helene Carlbäck och Martin Kragh som båda engagerat sig i det nya arkivsamarbete som nu upprättas mellan Sverige och Ryssland. Dessutom uppmärksammas historien på Sveriges mest bortglömda platser. Genom den kraftigt expanderande vindkraftutbyggnaden i landet får arkeologerna nu möjlighet att undersöka områden som vi tidigare vetat mycket litet om, som i fallet med Alared i Halland, där forntidens svenskar levde, begravdes och bröt granater för smyckestillverkning. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges historia är inte enbart dess kungars. I en aktuell antologi riktas nu fokus på samhällets mest utsatta genom historien, vilket ger en ny bild av vårt lands senaste 700 år. - Historien handlar oftast om kungar, drottningar och fältherrar, men vi vill skildra människorna som levde på samhällets absoluta botten, historiens trasproletariat, säger Sofia Holmlund, en av redaktörerna till boken Usla, elända och arma. Dessutom uppmärksammas det 150-årsjubilerande talet vid Gettysburg, då Abraham Lincoln definierade vad inbördeskriget egentligen handlade om. Ett tal som definierat USA som nation, enligt historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon bojkottade Gustav III:s fester och anklagades för statskuppsförsök. Hedvig Elisabeth Charlotta var det svenska hovets flitigaste dagboksskrivare, men också en skicklig intrigmakare och politisk aktör i Sveriges stormiga revolutionstid. - Hon utövade sin makt på de informella arenorna, men gjorde det bästa av en ganska komplicerad situation, säger My Hellsing som studerat drottningens politiska ambitioner. Dessutom besöker Tobias Svanelid och historieprofessorn Martin Hårdstedt den svenska historiska kultplatsen vid Lützen för att ta reda på vad Gustav II Adolf egentligen spelar för roll i dagens historiska medvetande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För 300 år sedan styrdes stormakten Sverige ifrån en turkisk kiosk i Timurtasch. Här beslutade kungen bland annat om att införa justitiekanslersämbetet - en instans som lever kvar än idag. Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter spåren av Karl XII:s turkiska äventyr och söker efter spåren efter karolinerna i turkiska Edirne och grekiska Didymoticho, där kungens minne lever kvar i fotbollslaget som bär hans namn. I allhelgonatider har skräcken högkonjunktur - liksom den hade i slutet av 1800-talet. Konstvetaren Anna-Maria Hällgren menar att förrförra seklets fascination för brottslingar, änglamakerskor och likplundrare egentligen handlade om uppfostran. - Genom att besöka vaxkabinettens ruskiga avdelningar skulle 1800-talsmänniskan lära sig se skillnad på en giftmördare och en falskmyntare, menar hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ingen ribba i målet, frispark för lyrtagning och domarna på bänken. Mycket var annorlunda när fotbollen enades om sina första gemensamma regler för 150 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen där världens populäraste sport föddes. - Varenda privatskola hade sina egna regler för hur fotboll skulle spelas, och vid mötet i oktober 1863 handlade det om att enas om gemensamma regler, berättar fotbollshistorikern Åke Jönsson. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia verklighetens Downton Abbey, med anledning av en aktuell bok som skildrar livet på Highclere Castle som stått modell för tv-serien. I centrum för berättelsen står Lady Almina, som köpte sig såväl slott som titel av sin rike pappa, men historikerna är kritiska till skönmålningen av det tidiga 1900-talets klasskillnader. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I oktober 1813 drabbade 600 000 soldater samman vid Leipzig i ett av historiens största fältslag. Folkslaget vid Leipzig innebar slutet för Napoleon, och födelseplatsen för en tysk nationalkänsla. - Vi har ju lärt oss att Waterloo är avgörandet, med det var här vid Leipzig som Napoleon hade sin tyngsta förlust, berättar historieprofessorn Martin Hårdstedt. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slagfältet, och de museer som idag visar jubileumsutställningar, och undersöker hur man idag högtidlighåller minnet av fältslaget, som skördade mer än 50 000 dödsoffer. På platsen finns numera det 100-åriga Folkslagsmonumentet, en kolossal byggnad som skulle minna om segern mot Napoleon - men hur har minneskulturen förändrats från 1800-talets romantiska nationalism, via kalla kriget till idag? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att fingera otrohet verkar ha varit en vanlig strategi för högadeln att få skiljas i början av 1800-talet. Vetenskapsradion Historia berättar om adelns skilsmässoboom och om kvinnornas långa kamp för att bli myndiga. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.