Vetenskapsradion Historia

Tobias Svanelid och Nils Fabiansson fortsätter resan längs första världskrigets västfront. Från slagfältet vid Argonneskogen där Sven Hedin en gång stod och fascinerades av granatkrevader, till de tyska och amerikanska krigskyrkogårdarna, där en och annan svenskättling ligger begraven. Ett självklart stopp är också världskrigsmuseet i Romagne, där Jean-Paul de Vries under 30 år samlat skrot från frontavsnittet på platsen. - Det handlar om att visa att första världskrigets soldater var helt vanliga pojkar när de tog av sig uniformen, berättar Jean-Paul de Vries, som i år väntar rekordbesök. - Tills helt nyligen betraktades den här typen av krigsminnen, gamla skor, fältflaskor och taggtråd, som helt värdelösa, berättar Nils Fabiansson, men nu börjar folk förstå värdet av att bevara minnet från kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia reser längs det första världskrigets västfront på jakt efter 100-åriga minnen, spår och berättelser. Tillsammans med författaren Nils Fabiansson vandrar Tobias Svanelid, i det första avsnittet av tre, längs Hartmannswillerkopfs stenmurade skyttegravar. Här stod bittra strider mellan franska och tyska soldater - strider som närmast glömts bort idag. - För exakt hundra år sedan var det den här platsen, i Vogeserna, där Frankrike anföll in i Tyskland, som tidningarna rapporterade om, berättar Nils Fabiansson. Och till skillnad från andra platser längs västfronten finns skyttegravarna kvar på berget Hartmannswillerkopf, inhuggna i berget. Här hittar man också stilla ödekyrkogårdar för fallna tyska soldater, minnesmärken från franska krigshjältar och rostande granatskärvor och taggtråd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ingen ribba i målet, frispark för lyrtagning och domarna på bänken. Mycket var annorlunda när fotbollen enades om sina första gemensamma regler för 150 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen där världens populäraste sport föddes. - Varenda privatskola hade sina egna regler för hur fotboll skulle spelas, och vid mötet i oktober 1863 handlade det om att enas om gemensamma regler, berättar fotbollshistorikern Åke Jönsson. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia verklighetens Downton Abbey, med anledning av en aktuell bok som skildrar livet på Highclere Castle som stått modell för tv-serien. I centrum för berättelsen står Lady Almina, som köpte sig såväl slott som titel av sin rike pappa, men historikerna är kritiska till skönmålningen av det tidiga 1900-talets klasskillnader. Programledare är Tobias Svanelid. Sändes första gången den 24 oktober 2013. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi svenskar har alltid varit köptokiga, det visar unik forskning om de svenska auktionernas historia. Vetenskapsradion Historia träffar forskarna som gått igenom månghundraåriga arkiv som vittnar om den svenska köpfesten sedan 1600-talet. - Vi har haft bilden av att äldre tiders människor bara ägt en ytterst liten mängd föremål, men vår forskning visar att genomsnittssvensken köpt dussintals föremål varje år på auktion, berättar ekonomhistorikerna Sofia Murhem och Göran Ulväng vid Uppsala universitet. Och Niklas Forsman, vd på 340-åriga Stockholms auktionsverk menar att dagens auktionsvanor faktiskt liknar tiden då verket drog igång 1674. Dessutom granskas bioaktuella 300 - Rise of an Empire, där muskulösa perser kämpar mot svettiga greker i serietidningsversionen av antikens stora fält- och sjöslag. Antikvetaren Johannes Siapkas menar att filmen säger mycket om vår egen bild av den antika världen. Programledare är Tobias Svanelid. Sändes första gången 6 mars 2014. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play

Syndiga ynglingar, jättelika penisar, groteska rumphål och grafittivulvor prydde medeltidens kyrkväggar. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid reser till Linderöds kyrka i Skåne för att se resterna av en medeltida bildkultur som lät sig inspireras av dåtidens mustiga ballader. - Några av medeltidens ballader är grovt vulgära och har inspirerat kyrkmålare med sexuella och groteska motiv, berättar Tommy Olofsson, som tillsammans med Sigurd Kvaernum är aktuella med boken Medeltiden i ord och bild. Dessutom uppmärksammas trenden att historien nu håller på att globaliseras. På Vasamuseet öppnar i helgen utställningen Samtidigt som berättar vad som hände runt om på jorden, samtidigt som Vasaskeppet sjönk. - Om våra besökare förstår att historien är komplex och att det hänt olika saker på olika håll i världen är vi nöjda, menar museichefen Marika Hedin. Sändes första gången 28 november 2013. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och Urban Björstadius guidar traditionsenligt bland läsvärda böcker och spelvärda spel för alla historieälskare. Hör om domedagsprofeter och bibelkommunister, om allmogemåleri och kremlska lökkupoler, och missa inte chansen att återuppleva paniken i Pompeji vid Vesuvius utbrott! Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Djur i krigets öga. Om djur och soldater i första världskriget. Hedvig Rudling, med förord av Peter Englund. Historien om Västfronten. Nils Fabiansson. Första Världskriget. Marco Smedberg. Kreml. Symbolen för makt och rikedom. Catherine Merridale. Arvet från Bagdad. Ingmar Karlsson. Vid tidens ände. Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand. Håkan Håkansson. Den nya världen. Lennart Pehrson. Hur är det med Macbeth, Blot-Sven och Gandalf? Dick Harrison. Lumpen - från mönstring till muck. Anna Maria Forssberg och Klas Kronberg (red) När färgen kom till byn. Målade allmogemöbler från norr till söder 1750-1850. Jo

För 100 år sedan tuffade det första fartyget igenom den nybyggda Panamakanalen. Vetenskapsradion Historia reser till den 100-årsjubilerande kanalen för att leta efter minnena av svenskarna som hjälpte till att bygga den, och höra om kampen att bygga en sjöväg mellan Atlanten och Stilla Havet. - Ända sedan Columbus dagar har man velat bygga en kanal i Panama, berättar Matthew Parker, författare till boken Hells Gorge som beskriver Panamakanalens historia. Och på Panamas kanalmuseum visar man än idag upp den första kartan som projekterade var kanalen skulle byggas, nära 100 år innan den blev verklighet. En karta som ritades av en svensk! Dessutom riktas strålkastarljuset mot Gavrilo Princip, mannen som mördade det österrikiska ärkehertigparet i Sarajevo för 100 år sedan och som påståtts ha startat det första världskriget. Men i dagens Sarajevo har man helt olika syn på Princip, där några reser stolta minnesmärken över honom, medan andra kallar honom för Bosniens Usama bin Ladin. Programledare är Tobias Svanelid

Tobias Svanelid besöker två aktuella utgrävningar som undersöker hur det egentligen gick till när de svenska vikingarna blev kristna. Vid Broby i Täby och i Sigtuna skvallrar tidiga kristna begravningar om hur vikingarna fick lära sig dyrka den nya guden. - På många andra tidiga gravgårdar kan skeletten ligga hur som helst, men här ligger de helt korrekt med huvudet åt väster, berättar arkeologen Lars Andersson som leder utgrävningarna vid Broby. Och sannolikt är det från staden Sigtuna som brobyborna lärt sig de kristna sederna och bruken. Utgrävningen i Sigtuna visar hur vikingastadens första invånare var kristna, och mycket tyder på att de haft nära kontakter med det ortodoxa Ukraina och Ryssland. Arkeologen Anna Hed Jacobsson och osteologen Anna Kjellström berättar om de senaste rönen ifrån Mälardalens Jerusalem, dit stormän flockades för att festa med kungen och för att lära sig den rätta tron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nästa vecka träffas nordister och historieintresserade i Kungälv för att bland annat fira att Norden haft fred i 200 år. Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta pulsen på Nordens kanske mest nordiska plats - där Sveriges, Norges och Danmarks gränser en gång möttes, och dit medeltidens skandinaver vallfärdade till Kongahällas stolta stavkyrka. - Här förvarandes en flisa ifrån Kristi kors, berättar arkeologen Kristina Bengtsson, som också varit drivande i jakten på den mytomspunna norska kungsgården i Kongahälla. Verna Rydén, vid Kungälvs musei vänner, menar också att Kungälvs speciella position, som en gränsbygd mellan Norge, Sverige och Danmark, fortfarande gör avtryck i stadens befolkning. Här känner man lika stor samhörighet med Norge som med Sverige, menar hon. Dessutom förklarar historikern Gunnar Wetterberg varför det nu är dags att på allvar damma av de 700-åriga tankarna på en nordisk förbundsstat. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De är betydligt mindre än frimärken, men berättar massor om det forntida Sverige. Vetenskapsradion Historia riktar luppen mot Vendeltidens guldgubbar, med anledning av det senaste fyndet i Västra Vång i Blekinge. - Det finns omkring 600 olika sorters bilder på de guldbleck som kallas för guldgubbar, och kanske lika många tolkningar kring vad de avbildar och betyder, menar arkeologen Jan Peder Lamm. Själv lutar han åt att guldgubbarna var forntidens tempelpengar, som offrades till gudarna i hednahallar. Andra menar att guldgubbarna är porträtt av dåtidens härskare, en sorts vendeltida selfies, och åter andra letar symboliska betydelser i guldgubbarnas stavar, gester och dryckesbägare. - Kanske hade de också flera betydelser i sin samtid, menar Kent Andersson på Historiska museet, men att det gemensamma draget handlar om just guldet, som sågs som ett närmast magiskt material. Programledare är Tobias Svanelid. Observera att detta är en repris från den 23 januari 2014. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play

Norge firar 200-årsdagen av grundlagssignaturerna på Eidsvoll 1814, och nationaldagsfirandet har föregåtts av ett massivt historieintresse. Vetenskapsradion Historia tar tempen på hur norrmännen minns sitt eget mirakelår, och hur det kommer sig att Sverige yrvaket tittar på under jubileumsåret. - 1814 är ju det stora året i norsk historia, menar Ruth Hemstad vid Nationalbiblioteket i Oslo, men både på svensk och norsk sida har man problem med att få in alla de turer som ledde fram till Eidsvoll och senare till unionen med Sverige. Historikerna Morten Ottosen och Monica Mørch guidar Tobias Svanelid genom grundlagsfäder, sommarkrig och en stortingssal som vittnar om de politiska strider som födde det moderna Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vetenskapsradion Historia tar tempen på debatten om de senaste rönen hur stenåldersjägarna blev bönder. Jordbruket spreds med invandrare, säger genetikerna, medan arkeologerna är skeptiska. - Det är känsligt att dra stora slutsatser om hela kulturer utifrån ett litet antal DNA-analyser, menar arkeologen Åsa Larsson. Hon tycker också att det är problematiskt att såväl DNA-forskare som journalister utan problem går ut med uppgifter om eventuella skillnader i jägarnas och böndernas hudfärg, och frågar sig om genetikerna är säkra på att det över huvud taget är de första jordbrukarna som de har analyserat. Dessutom avslutas serien om den svenska historiens många kvinnliga entreprenörer. 1900-talet såg en stark nedgång i kvinnligt företagande, på grund av könsdiskriminerande regler och nya ideal kring hemmafruar och nationalekonomen Anita du Rietz berättar om utvecklingen som till slut ledde fram till Svenskt Näringslivs Jens Spendrups ohistoriska uttalande om kvinnors bristande erfarenheter som företagare. Program

Nyligen öppnades Erik den Heliges relikskrin i Uppsala domkyrka, i syfte att göra analyser på helgonkungens 850-åriga benknotor. Vetenskapsradion Historia var på plats för att bevittna vår egen tids hysteriskt stora intresse för medeltida ben och kungagravöppningar - ett spektakel som har sina rötter långt tillbaka i tiden. - Jag är lite förvånad över spektaklet, menar osteologen Anna Kjellström som ska kartlägga huggskadorna på skelettresterna. - Kanske beror det stora medieintresset på vårt behov av mer historia i en allt mer globaliserad omvärld, tror domprosten Annica Anderbrandt. - Och analyser av skelettet är det enda sättet vi kan få mer kunskap om en person som är i stort sett frånvarande i det historiska källmaterialet, menar arkeologen Maria Vretemark, som också är på jakt efter Magnus Ladulås gamla ben. Dessutom fortsätter serien om kvinnliga entreprenörer genom historien. I den andra delen i denna serie berättar nationalekonomen Anita du Rietz om 1800-talets klädmånglerskor och korvkioskförestånda

1864 infördes näringsfrihet i Sverige, och de gamla skråna fick konkurrens av nya svenska snilleindustrier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Några få decennier senare hade företag som Ericsson, Alfa Laval och Atlas Copco etablerat sig på global skala. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Sverige så blixtsnabbt kunde förvandlas från en medeltida till en modern ekonomi.– Inte minst historien om Ericsson är remarkabel, menar Alexander Husebye, föreståndare på Centrum för Näringslivshistoria som nu förbereder firandet av 150-årsminnet av näringsfrihetens införande.Medverkar gör också Mats Larsson, professor i ekonomisk historia och huvudredaktör för det första försöket att sammanfatta de senaste 150 årens svenska företagshistoria.I historieskrivningen kring företagen som byggde Sverige brukar kvinnorna lysa med sin frånvaro, fastän de i verkligheten var en drivande kraft i såväl småföretagande som storindustrier allt sedan medeltiden. Anita du Rietz guidar i en serie samtal med Tobias Svanelid bl

För 150 år sedan stormade den preussiska armén de danska ställningarna vid Dybböl. Striden markerade slutet för det multietniska Danmark och starten för den lilla danska nationalstaten, och satte djupa sår i den danska självkänslan. Vetenskapsradion Historia berättar om Danmarks ödesstund, och hur man idag markerar 150-årsminnet av händelsen. - Danskar är självpiskare och älskar att minnas sina förluster, berättar historikern Rasmus Glenthöj, aktuell med en ny bok om händelserna 1864 där han vill förskjuta en del av skulden till katastrofen 1864 från de danska politikerna till en passiv omvärld. För svenske kungen hade i princip lovat att komma till Danmarks hjälp i händelse av krig, men eftersom regeringen i Stockholm tyckte annorlunda blev det inget av en dansk-svensk allians mot Preussen. Danmarks sak lockade däremot över 400 frivilliga svenskar till krigsskådeplatserna på Jylland och historikern Ditte Koch berättar om svenskarna som föll vid de avgörande striderna vid Dybböl den 18 april 1864. Programleda

För drygt 700 år sedan var Södermalm Sveriges första förort. Det är ett av resultaten ifrån de pågående arkeologiska utgrävningarna vid Slussen i Stockholm och som nu skriver om huvudstadens historia. - Stenskodda gator och tydliga tomtstrukturer redan i sent 1200-tal ger en helt ny bild av Södermalm, som helt bryter mot den tidigare föreställningen om stadsdelen som en fattig och betydelselös del av staden, säger Kenneth Svensson som leder utgrävningarna vid Slussen. Dessutom uppmärksammas den svenska stormaktens storstilade silvergåvor till Ryssland. I en ny bok presenteras den unika silverskatten, som sedan 1600-talet förvaras i Kreml och som ger en ny bild av Sveriges relation med grannen i öster. - De svenska stormaktsregenterna blidkade de ryska tsarerna med magnifika silvergåvor i hopp om fredliga relationer och bättre handelsvillkor, berättar silverexperten Susann Silfverstolpe. Men alla gåvor fick inte avsedd effekt - Karl XII:s rekordpresent till Peter den Store glömdes snabbt bort - några veckor ef

Noa med arken är aktuell i Darren Aronofskys hollywoodskildring av hans liv, och Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter ursprunget till Bibelns berättelse. Arkeologen Richard Holmgren berättar om teorierna kring översvämningar och solbåtar, och att det faktiskt tycks finnas ett korn av sanning i bibeltexten: - Jag har själv varit med att gräva ut några av världens äldsta fynd av vinframställning i närheten av Ararat, vilket ju har en spännande parallell till Bibelns uppgifter om att Noa lät anlägga en vingård sedan arken strandat. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också två böcker som kommit ut i veckan, och träffar dels USA-korrespondenten Lennart Pehrson som tagit sig för att skriva ett nytt standardverk om svenskamerikanernas historia - den första delen Den nya världen berättar om hur Amerika och Sverige påverkat och inspirerat varandra i nära 400 år. Dessutom berättar Hedvig Rudling om sin bok Djuren i krigets öga - om alla de hästar, hundar och brevduvor, men också kaniner, koalor och e

Den allmänna värnplikten är ett minne blott, men hur detta minne egentligen ser ut intresserar nu historikerna. Anna-Maria Forssberg på Armémuseet i Stockholm har drivit projektet som kartlägger svenskarnas lumparminnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är märkligt att en institution som präglat Sverige under mer än hundra års tid så snabbt kan falla i glömska hos en yngre generation, menar hon. Men de som var med minns desto mer – allt ifrån snuskburkar och muckarkammar, till Status Quo och stridskukar. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu gått hundra år sedan det första arkeologiska spadtaget på den mytomspunna Påskön. Katherine Routlegde tillbringade ett drygt år på ön och hennes teorier gäller delvis än idag, menar Helene Martinsson-Wallin vid Uppsala universitet. Programledare är Tobias Svanelid.

Fotbollsmatcherna mellan Real Madrid och Barcelona har präglat Spaniens 1900-talshistoria, och till och med påverkat hur landet utvecklats. I helgen är det dags igen, och Vetenskapsradion Historia kartlägger de nära sekelgamla rötterna till fiendskapen mellan fotbollslagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Beslut om spelarköp i Barcelona och Real Madrid togs upp till och med på ministernivå under Franco-tiden, berättar Sid Lowe, aktuell med en bok om El Clásicos historia. Dessutom botaniserar programledaren Tobias Svanelid bland svärd, skelett och rustningar ifrån slaget vid Visby ringmur 1361, som nu ställs ut på Historiska museet i Stockholm. Slaget, som var ett av medeltidens brokigaste, kom att påverka Gotland under hundratals år, och den stora förloraren efter Valdemar Atterdags härjningar var inte det påstått brandskattade Visby, utan landsbygdens bondefamiljer.

16 procent av Sveriges elever blev underkända på det första nationella provet i historia. Jämfört med andra ämnen som testats i nationella prov låg historieresultaten i absoluta botten. Vetenskapsradion Historia träffar provkonstruktören Per Eliasson för att förstå varför eleverna har så svårt för just historieämnet. - Provet är utformat enligt den nya kursplanen som bara funnits under ett par år. Både lärare och elever håller fortfarande på att anpassa sig till de nya kunskapskraven, menar han. Men redan nu har det nationella provet visat sig vara mycket nyttigt för att stimulera en ämnesdiskussion bland historielärarna. Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisningen i Sverige och menar att det nu behövs andra metoder i undervisningen för att elever bättre skall lära sig historia. I hennes forskning har hon sett hur diskussioner kring historiska aktörer och strukturer kan hjälpa såväl lärare och elever att tänka nytt kring historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sver