Vetenskapsradion Historia

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella ”Parthenonsyndromet” som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. – Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfö

Kanadasvenskarna är en av Sveriges okända utvandrargrupper som nu belyses i en kommande bok, och de finska krigsbarnen lever ännu med trauman, 75 år sedan ankomsten till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svenskamerikaner uppmärksammas i TV-program men vem bryr sig om kanadasvenskarna? Vetenskapsradion Historia riktar ljuset mot de öden som väntade de 100 000 svenskar som styrde kosan mot Kanada istället för USA. – Svenskamerikaner har egna universitet, museum och bibliotek, men vi kanadasvenskar har ingenting, berättar Elinor Berglund Barr som i år är aktuell med en av de första historiska undersökningarna av svenskarna som emigrerade till Kanada. Dessutom uppmärksammas de finska krigsbarnens öden. För exakt 75 år sedan kom de första finska barnen till Sverige under Vinterkriget. Över 70 000 skulle följa, och på Riksarkivet berättar 58 hyllmeter arkivmaterial om deras erfarenheter av ”chokladlandet” Sverige, om deras umbäranden och saknaden efter familjen i Fin

Tobias Svanelid och Nils Fabiansson fortsätter resan längs första världskrigets västfront. Från slagfältet vid Argonneskogen där Sven Hedin en gång stod och fascinerades av granatkrevader, till de tyska och amerikanska krigskyrkogårdarna, där en och annan svenskättling ligger begraven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett självklart stopp på resan är världskrigsmuseet i Romagne, där Jean-Paul de Vries under 30 år samlat skrot från frontavsnittet på platsen. – Det handlar om att visa att första världskrigets soldater var helt vanliga pojkar när de tog av sig uniformen, berättar Jean-Paul de Vries, som i år väntar rekordbesök. – Tills helt nyligen betraktades den här typen av krigsminnen, gamla skor, fältflaskor och taggtråd, som helt värdelösa, berättar Nils Fabiansson, men nu börjar folk förstå värdet av att bevara minnet från kriget.

Vetenskapsradion Historia reser längs det första världskrigets västfront på jakt efter 100-åriga minnen, spår och berättelser. Tillsammans med författaren Nils Fabiansson vandrar Tobias Svanelid längs Hartmannswillerkopfs stenmurade skyttegravar. Här stod bittra strider mellan franska och tyska soldater - strider som närmast glömts bort idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – För exakt hundra år sedan var det den här platsen, i Vogeserna, där Frankrike anföll in i Tyskland, som tidningarna rapporterade om, berättar Nils Fabiansson. Och till skillnad från andra platser längs västfronten finns skyttegravarna kvar på berget Hartmannswillerkopf, inhuggna i berget. Här hittar man också stilla ödekyrkogårdar för fallna tyska soldater, minnesmärken från franska krigshjältar och rostande granatskärvor och taggtråd.

Dags för Vetenskapsradion Historias traditionsenliga julklappstips, där Urban Björstadius och Tobias Svanelid botaniserar i årets historiska bokhögar bland östersjöpirater, kungliga lejon och renässansens hovastrologer. Dessutom samlas spelpanelen för att drabba samman under kolonialtidens kamp om världens resurser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De böcker och spel som tas upp i programmet är:   Furstinnan och stjärntydaren av Anna Carlstedt Medici av Göran Hägg Barrikaden valde mig av Kristina Lundgren Urkatastrofen av Klas-Göran Karlsson Svenska lejon av Ingvar Svanberg Ett stort lidande har kommit över oss av Dick Harrison Rule Britannia! av Johan Hakelius Det frivolas historia av Sabine Melchior-Bonnet Kapare och pirater av Lars Ericson Wolke Gustaf Tenggren – en biografi av Lars Emanuelsson och Oskar Ekman Colonial – Europe’s Empires Overseas av Christophe Pont/Stratagem Games

Svensken som skapade Disneys Snövit är märkligt bortglömd och 75-årsjubilerande musikklasserna som ger full hals under denna luciahelg har en stormig historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustaf Tenggren var svensken som formgav världens första tecknade långfilm Snövit och flera andra av Disneys första mästerverk. Vetenskapsradion Historia stiftar bekantskap med konstnären som är superkändis i USA med märkligt bortglömd i Sverige. – Det är svårt att bli profet i sitt eget hemland, säger Disneykännaren Lasse Åberg och får medhåll av Lars Emanuelsson som skrivit en aktuell biografi om Tenggren. Dessutom uppmärksammas de 75-årsjubilerande musikklassernas stormiga historia. Det var 1939 som Hugo Hammarström drog igång Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm och sedan dess har musikklasserna dels fått utstå kritik för att vara elitskolor, dels lagt grunden för det svenska musikundret. – Debattens vågor gick höga ända in på 80-talet, innan Alva Myrdal satte ett streck för debatten, ber

Hör grekiska aulos och lyror, vikingatida kohorn och bronslurar i Europas största musikarkeologiska projekt, som snart öppnar en utställning i Sverige. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den unga vetenskapen som återskapar Europas forntida klanger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tror att en antik grek skulle känna igen musikstycket även om han eller hon skulle tycka att mitt uttal av sångtexten lät barbariskt, säger Stefan Hagel som ägnar sig åt att återskapa antik grekisk musik. Stefan Hagel är en av deltagarna i det stora europeiska musikarkeologiska forskningsprojektet EMAP, som syftar till att göra den unga vetenskapen musikarkeologi mer publik. – Jag tror att många kommer att tycka att det är spännande att höra hur en vattenorgel ifrån Pompeji egentligen lät, eller uppleva hur vikingatida trätrumpeter och kohorn klingar, säger Cajsa Lund, som är en av Sveriges deltagare i EU-projektet. 2016 inleds en musikarkeologisk vandringsutställning inom projektet och till dess

Sverige stödde Finland under landets svåraste stund, när Sovjetunionen anföll i november 1939. Men kanske kunde Sverige ha gjort mer för grannlandet, eller helt försökt motverka att kriget bröt ut. Tobias Svanelid debatterar frågan med Försvarshögskolans militärhistoriker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 75 år sedan anföll Sovjetunionen Finland och ett tre månader långt iskallt krig skulle komma att skörda tiotusentals liv. I Sverige hette det att Finlands sak var vår, och Vetenskapsradion Historia kartlägger hur viktig den svenska hjälpen till Finland egentligen var, och om vi kunde, eller borde, ha gjort mer för vårt grannland. – Sverige skänkte enorma resurser till Finland i form av militär utrustning och krediter, förutom de 8 000 frivilliga svenska soldater som stred i Finland, men konsekvensen blev att vårt eget land stod mer eller mindre försvarslöst, menar militärhistorikerna Lars Ericson Wolke och Gunnar Åselius vid Försvarshögskolan. Störst inverkan på krigsutgången hade

Det finska vinterkriget startade för 75 år sedan och Vetenskapsradion Historia reser till dess mest legendomsusade plats, Raatevägen i Soumussalmi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var Finlands hjältebragd men en stor tragedi för Sovjetunionen. Vetenskapsradion Historia reser till Suomussalmi och den ikoniska Raatevägen där en hel division ur Röda Armén förintades av de finska skidåkande soldaterna. – Det som skulle bli en stor triumf för Stalin blev istället ett frostigt helvete, säger Mika Kulju som skrivit boken Soumussalmi 1940. – Och det här var en historia som snabbt förtegs i Sovjetunionen, berättar Lassi With, som är guide längs Raatevägens historiska platser. Först de senaste åren har ryssar och ukrainare kommit hit för att för första gången se platsen där deras fäder eller farfäder stupade. Vetenskapsradion Historia berättar om miraklet i Suomussalmi, som gått till krigshistorien som en av världens mest framgångsrika gerillastrider, och hur det kunde komma sig att

Under medeltiden var Kungahälla, dagens Kungälv, Nordens medelpunkt. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som var sin tids viktigaste vallfartsmål för skandinaverna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia reser till Kungälv för att ta pulsen på Nordens kanske mest nordiska plats – där Sveriges, Norges och Danmarks gränser en gång möttes, och dit medeltidens skandinaver vallfärdade till Kongahällas stolta stavkyrka. – Här förvarandes en flisa ifrån Kristi kors, berättar arkeologen Kristina Bengtsson, som också varit drivande i jakten på den mytomspunna norska kungsgården i Kongahälla. Verna Rydén, vid Kungälvs musei vänner, menar också att Kungälvs speciella position, som en gränsbygd mellan Norge, Sverige och Danmark, fortfarande gör avtryck i stadens befolkning. Här känner man lika stor samhörighet med Norge som med Sverige, menar hon. Dessutom förklarar historikern Gunnar Wetterberg varför det nu är dags att på allvar damma av de 700-åriga tankarna på

Markisen de Sade, världens mest kände sexualfilosof, uppmärksammas stort i Paris på sin 200-årsdag, och Hitlerattentaten avslöjar vårt behov av en alternativ historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tvåhundra år efter sin död fortsätter markisen de Sade att fascinera. Världens mest kände sexualfilosof uppmärksammas stort i Paris i höst och Vetenskapsradion Historia träffar människorna som förförts av den historiska våldsporren. Dessutom uppmärksammas det halvt bortglömda attentatet mot Hitler för 75 år sedan, och hur det kommer sig att vi är så intresserade av Hitlers eventuella förtida bortgång. Historieprofessor Dick Harrison menar att vi har ett omättligt behov av tankar kring hur historien kunde ha tett sig om ödet velat annorlunda. – Allt fler i vår egen tid upplever en känsla av maktlöshet, men kontrafaktisk historia ger oss en upplevelse av att vi har kontroll över våra liv och kan påverka historien. Programledare är Tobias Svanelid.

Enköping är betydligt äldre än man tidigare trott, det visar en aktuell utgrävning. Och hundraårsjubilerande första världskriget var inget annat än vår tids urkatastrof, menar historieprofessorn i en kommande bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia i P1 den 30 oktober 13.35, repris 1 november 01.02 samt 2 november 18.35 En tusen år gammal och kullerstensgata har markerat gränsen för vikingastaden Enköping. Det menar arkeologen Kenneth Svensson som är med att gräva ut Enköpings allra äldsta historia. – En sån här stenlagd väg som är så här gammal är något helt unikt i Sverige och skriver om Enköpings historia rejält, säger han. Staden, som numer kallas för Sveriges närmaste, håller alltså också på att bli av landets äldsta. Dessutom uppmärksammas kommande boken Urkatastrofen, där historieprofessorn Klas-Göran Karlsson tar ett helhetsgrepp om första världskrigets betydelse för vår egen tid. – Första världskriget var verkligen vår världs urkatastrof, där revs det

Kvinnor har alltid deltagit i krig, trots att historieböckerna inte berättar om dem. Vetenskapsradion Historia stiftar bekantskap med medeltidens och den ryska revolutionens kvinnokrigare, men granskar också totalt mansdominerade krigsfilmen Fury. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mytomspunna Le Bourget-flygplatsen i Paris berättar en 100-årig historia om påhittade flygaräss och hyllade atlantflygare. Dessutom granskas de senaste rönen om Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Långt innan flygplatsen Charles de Gaulle byggdes var det Le Bourget som var parisarnas luftlänk till omvärlden. Här startade de franska krigsflygarna sina uppdrag mot Röde Baronen, och här landade Charles Lindbergh efter sin historiska atlantflygning. Vetenskapsradion Historia besöker 100-årsjubilerande Le Bourget. – Bland parisare har det alltid hetat att det var flygvapnet som räddade staden under första världskriget, men inget kunde vara mer felaktigt, säger historikern André Bourachot. Dessutom uppmärksammas den aktuella bok som skildrar Tysklands folkmord i Namibia i början av förra seklet. Författarna menar att folkmordet på herero- och namafolken 1904-1907 lade grunden för senare tyska folkmord, medan historieprofessorn Klas-Göran

Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia i P1 den 9 oktober 13.35, repris 11 oktober 01.02 samt 12 oktober 18.35 För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. – Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold – filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.

I veckans program om buffelköttet som förändrade världshistorien, om sumeriska gudinnor och doldisdrottningen Filippa som föräras en ny biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pemmikan, torkat buffelkött och fett, var maten som lät polarfararna upptäcka världens isvidder, som lät Stanley hitta Livingstone och som förändrade världshistorien. Det hävdar Kjell Lundin som skrivit boken om den mytomspunna pemmikanen. Tobias Svanelid provsmakar den historiska maten. Dessutom uppmärksammas mänsklighetens äldsta civilisation, den sumeriska, där tidigare mäktiga kvinnogudar förlorade mark till sina manliga kollegor. Religionshistorikern Therese Rodin har undersökt hur det kom sig att sumeriska gudinnor degraderades eller försvann i samband med att den sumeriska kulturen grävde sina kanaler i Tvåflodslandet. Medeltidsdrottningen Filippa, Sveriges kanske mesta doldisdrottning, uppmärksammas också i en ny biografi av Eivor Martinus. – Under de korta år hon hann agera som regerande drottning lyckades

I Vetenskapsradion Historia om Sven Hedin-institutets brott mot mänskligheten, om arkeologernas nya superverktyg - laser, och hur Wienkongressen formade Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mitt under brinnande världskrig lånar den svenske upptäcktsresanden Sven Hedin ut sitt namn åt ett SS-kontrollerat forskningsinstitut med täta kopplingar till flera koncentrationsläger. Författaren Tommy Lundmark har kartlagt Sven Hedin-institutets mörka historia. – Här mördas judar på Sven Hedin-institutets uppdrag enbart i syfte att hitta påstått rastypiska kranier, säger han. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas också arkeologernas nya superverktyg, laserskanningen som avslöjar hemligheter i våra berg och skogar. Arkeologen Benedict Alexander testar nu ut systemet som med flygplan och laser hittar tidigare okända fångstgropar och fornborgar. Dessutom uppmärksammas att det nu gått 200 år sedan Europas stormakter möttes i Wien, under en av historiens största fredskonferenser. När Napoleon hade

Vetenskapsradion Historia uppmärksammar jakten på stenåldersmänniskornas gener och frågar antikvetaren hur det kom sig att de romerska kejsarna blev gudar. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens européer bär spår av stenåldern i sitt DNA, och den senaste studien som undersöker hur européernas släktträd ser ut föreslår att åtminstone tre olika folkgrupper blandats här under stenåldern. – Förutom spåren från de tidiga jordbrukarna från Mellanöstern och de ursprungliga europeiska jägar-samlarna finns spår av en tredje grupp som kopplar ihop européerna med Sibirien och Nordamerikas indianer, berättar Fredrik Hallgren, en av forskarna bakom studien som presenteras i Nature. Dessutom uppmärksammas den nu 2000-åriga händelse då den nyss avlidne kejsaren Augustus förklarades vara gudomlig. Den romerska kejsarvärdighetens koppling till gudarna kom att påverka Romarrikets vidare utveckling, och präglade världen långt in i vår egen tid. – P

För 350 år sedan, i september 1664, lämnade holländarna över juvelen i sin amerikanska koloni, Nya Amsterdam. Snart skulle staden bli känd som New York, och Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter stadens holländska rötter. - Den holländska kulturen har gjort ett unikt avtryck på New York, och på hela USA, menar historikern Brian G Anderson. Han menar att 1600-talets liberala holländska lagstiftning kring yttrandefrihet, näringsfrihet och religionsfrihet lade grunden till 1700-talets amerikanska självständighetsförklaring, och till dagens USA. Dessutom uppmärksammas svenskamerikanske fotografen John Anderson, som vigde sitt liv åt att föreviga siouxindianer på bild. Fjäderprydda indianhövdingar och vardagligt familjeliv är några av motiven, som skildrar siouxindianerna mitt under deras svåraste stunder efter massakern vid Wounded Knee. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Längs ofantliga 20 mil stod västfrontens första stora slag vid Marne. Två miljoner soldater drabbade samman i ett gammaldags fältslag som skulle rädda Paris och skapa den mytomspunna skyttegravsfronten. Tobias Svanelid och Nils Fabiansson reser längs slagfältets monument och kyrkogårdar för att diskutera krigets mening och meningslöshet, men riktar också blicken mot hur det aktuella hundraårsjubileet nu kan komma att skriva en ny historia över världskriget. - Direkt efter kriget skrevs pampiga officiella historieverk, därefter kom generalernas memoarer och för femtio år sedan inleddes vår fokusering på världskrigets mikrohistoria, hur vanliga soldater och civila upplevde kriget, berättar Nils Fabiansson. Men frågan är hur representativa de här mikrohistorierna egentligen skall anses vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.