Vetenskapsradion Historia

Hör grekiska aulos, vikingatida kohorn och bronslurar i Europas största musikarkeologiska projekt. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den unga vetenskapen som återskapar Europas forntida klanger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tror att en antik grek skulle känna igen musikstycket även om han eller hon skulle tycka att mitt uttal av sångtexten lät barbariskt, säger Stefan Hagel som ägnar sig åt att återskapa antik grekisk musik. Stefan Hagel är en av deltagarna i det stora europeiska musikarkeologiska forskningsprojektet EMAP, som syftar till att göra den unga vetenskapen musikarkeologi mer publik. – Jag tror att många kommer att tycka att det är spännande att höra hur en vattenorgel ifrån Pompeji egentligen lät, eller uppleva hur vikingatida trätrumpeter och kohorn klingar, säger Cajsa Lund, som är en av Sveriges deltagare i EU-projektet. 2016 inleds en musikarkeologisk vandringsutställning inom projektet och till dess arbetar forskare och musikmakare för fullt för att kartlägga och

Grisar stod för återvinningen när stockholmarnas sopproblem skulle ordnas upp i början av 1900-talet, visar en ny avhandling, och så granskas bioaktuella Dracula Untolds historiska kvalitéer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För hundra år sedan skulle grisar lösa Stockholms växande problem med sopor. Vetenskapsradion Historia besöker stadens första sopstation, Lövsta, för att gräva ner sig i historien om skräp och hushållsavfall. – Man hoppades att grisarna skulle sköta både sopsortering och återvinning, men de mådde dåligt av sopmaten och många grisar dog, berättar ekonomhistorikern Ylva Sjöstrand som kartlagt Stockholms sophistoria under 1900-talet. Dessutom bänkar sig Tobias Svanelid i biofåtöljen tillsammans med arkeologen Anders Kaliff för att granska bioaktuella Dracula Untold – filmen om Vlad Tepes väg från rumänsk furste till blodtörstig vampyr på 1400-talet.Programmet är en repris från den 9 oktober 2014.

Vetenskapsradion Historia besöker 200-årsjubilerande slagfältet vid Waterloo, där Napoleon mötte sitt öde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Till Waterloo flockas 200 000 turister under jubileumsdagarna för att se mäktiga ljusskådespel och reenactmentstrider. Dessutom har herrgården Hougoumont, där de häftigaste striderna rasade, restaurerats. Den brittiske historikern Tim Clayton berättar om kampen vid herrgården där, och reenacmentgeneralen Etienne Claude och Hougoumontkännaren Natalie du Parc guidar runt på platsen.Dessutom besöker Tobias Svanelid den nyöppnade utställningen på Skånelaholms slott utanför Stockholm, som berättar om minnet av Napoleon, 200 år efter slaget vid Waterloo, och historieprofessorn Martin Hårdstedt förklarar varför det gick som det gick med den franske kejsarens sista slag.

Årets bok- och speltips av Urban Björstadius, Tobias Svanelid och Spelpanelen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traditionsenligt samlas Tobias Svanelid och Urban Björstadius för att tipsa om sommarens mest läsvärda historieböcker. Bland årets boktravar hittas såväl farsoternas historia som mänskligheten, liksom det ursvenska båtlivets 300-åriga anor och en självömkande 1600-talsbiografi. Lika traditionsenligt hörs också spelpanelen testa tänderna i ett historiskt brädspel, som denna gång lockar alla saltstänkta soldyrkare med ett brett samvete. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Sapiens av Yuval Noah Harari En samtidig världshistoria av Maria Sjöberg (red) Agneta Horn av Karin Milles Farsoter och epidemier av Per-Erik Åbom Lust och Nöje av Erling Matz och Carina Lernhagen Matz Monstret i mig av Johan Tralau Al Coranus Sive Lex Islamatica Muhammedis tryckt av Abraham Hinckelmann Black Fleet av Asmodee Games

I Ceuta inleddes den europeiska expansionen över världen för 600 år sedan. Och i Storbritannien försöker nu historikerna påverka politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 600 år sedan erövrades staden Ceuta på Marockos kust av portugisiska soldater. Händelsen markerar startskottet för en europeisk världsdominans, och för Portugals makalösa expansion över världshaven. Vetenskapsradion Historia besöker Ceuta, idag en spansk enklav, och Henrik Sjöfararens mytomspunna sjöfararskola i portugisiska Sagres, som påståtts lagt grunden för Portugal som kolonialmakt. – Det är en helt påhittad historia, menar Malyn Newitt, expert på Portugals koloniala historia. Dessutom uppmärksammas det brittiska historikerinitiativet History and Policy som är tänkt att påverka landets politiska beslut. Tanken är att göra tjänstemän och politiker mer medvetna om den politiska historien, så att de inte behöver göra om samma misstag som äldre generationer. Programledare är Tobias Svanelid.

Kvinnor har deltagit i historiens alla krig, ändå har de glömts bort av historieskrivarna. Två forskare riktar nu ljuset mot historiens kvinnokrigare. Dessutom nagelfars senaste andra världskrigsfilmen "Fury" av historisk expertis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jeanne d’Arc, Johanna av Flandern och Maria Botjkarjova. Listan över kvinnor som tagit upp vapen för att delta i krig kan göras lång, men historieskrivarna har tenderat att glömma bort dem, eller aktivt sudda ut deras livsöden. – De utmanar vårt invanda sätt att se på vad en kvinna skall vara och vad en soldat skall vara säger Per Enerud som är aktuell med boken ”Låt oss dö som hjältar” som skildrar två ryska kvinnokrigare. Arkivarien Stefan Högberg undersöker samma fenomen under medeltiden, och berättar att det sannolikt fanns mängder av kvinnor i medeltidens många krig och konflikter, och vi känner till inte mindre än 89 kvinnliga korsfarare. Tobias Svanelid och armémuseets Thomas Roth granskar också bio

Tobias Svanelid besöker Krapperups trädgårdar vid Helsingborg för att uppmärksamma trenden med att återskapa historiska trädgårdar. Och veckans Eurovision Song Contest har en lång historia av att skildra och påverka Europas historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blir allt mer populärt att återskapa historiska trädgårdar efter medeltida eller senare snitt. Tobias Svanelid träffar trädgårdsarkeologen Anna Andreasson för att ta reda på hur det går till och hur man kan tänka om själv vill anlägga en historiskt korrekt täppa på sin tomt. Dessutom uppmärksammas veckans stora musikspektakel i Wien, Eurovision Song Contest, som under nära 60 år format Europas historia – det menar Dean Vuletic, världens ende schlagerhistoriker.

På Blasieholmen i Stockholm låg tidigare Stockholms strömmingscentral, sida vid sida vid det kungliga skeppsvarvet, som arkeologerna nu utforskar. Och schlagerstaden Wien bär spår av såväl svenska hjälpinsatser som 200-åriga brakfester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Nationalmuseet på Blasieholmen gräver nu arkeologerna efter resterna efter Sillhofvet – stömmingscentralen som fortfarande luktar av rutten fisk. Dessutom hoppas man hitta resterna efter det kungliga skeppsvarvet på platsen, en gång Sveriges största arbetsplats. – För femhundra år sedan var det här en liten skärgård mitt i Stockholm, med flera öar där det nu är en halvö, berättar arkeologen Mathias Bäck som guidar runt Tobias Svanelid i utgrävningsgropen där man hittat kritpipor, krossade grytor och rester efter de enorma tunnor där strömmingen förvarats. Dessutom görs ett besök i Wien, dit nu schlagerfantasterna flockas. Men redan för 200 år sedan festades det stort i Wien, då staden var värld för fredskongressen s

Den 7 maj 1945 kapitulerade Tyskland och freden firades Europa. Men striderna upphörde inte omedelbart på alla håll, och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar platserna där kriget efter kapitulationen stod som hårdast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var först den 20 maj som de tyska styrkorna på den holländska ön Texel lade ner vapnen, efter att i flera veckor kämpat mot georgiska rebeller, berättar armémuseets Thomas Roth. Hör också militärhistorikern Lars Ericson Wolke berätta om de hårda striderna i Böhmen, Kurland och Slovenien som orsakade tiotusentals dödsoffer långt efter att freden i Europa hade utropats. Och om de allra sista tyskarna som lade ner sina vapen – på Svalbard! Programledare är Tobias Svanelid.

Tyska arkeologer planerar för återuppbyggnaden av världsarvsstaden Aleppo och svenska historiker spekulerar i historier som aldrig hänt, men som kunde ha inträffat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturavet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”Vad hade hänt om…”, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda på vad d

Varför mördades 1,5 miljoner kristna i Osmanska riket vid tiden för första världskriget, och hur lyckas Turkiet ännu hundra år senare förneka folkmordet på armenier och andra kristna grupper? Vetenskapsradion Historia uppmärksammar 100-årsmarkeringen av folkmordet på armenierna 1915. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan dödades omkring 1,5 miljoner armenier och andra kristna grupper i dåvarande Osmanska riket. Vetenskapsradion Historia träffar armeniska och svenska historiker för att reda ut vad som hände och varför, och hur det kan komma sig att Turkiet 100 år senare förnekar att ett folkmord ägde rum. Dessutom berättas historien om Alma Johansson, svenskan som blev vittne till de fruktansvärda grymheter som drabbade armenierna. Ljuset riktas också mot folkmordet på syrianer/assyrier vid samma tid, det mörka år som de drabbade själva kallar för Seyfo – svärdets år. Medverkande är Kevork Hintlian, Maria Småberg, Vahagn Avedian, Göran Gunner och David Gaunt. Programledare ä

150 år efter mordet på president Abraham Lincoln reser Tobias Svanelid till brottsplatsen för att höra om den förskräckliga händelsen och dess konsekvenser för amerikansk historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 14 april 1865 sköts amerikanske presidenten Abraham Lincoln för att avlida dagen efteråt. Skottet ekar ännu 150 år efteråt som en av de viktigaste och mest mytomspunna händelserna i USA:s historia, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid åker till platsen för brottet, Ford’s Theatre i Washington DC för att ta reda på vad som egentligen hände och vilka konsekvenser mordet haft. Historieprofessorn Richard Wightman Fox, författare till aktuella ”Lincoln’s Body” menar att presidenten kommit att bli en kraftfull symbol för den amerikanska drömmen, och för tanken på alla människors lika rättigheter, och att det inte minst var Lincolns groteska kroppshydda som skapat den långlivade Lincolnmyten. Martha Hodes, historieprofessor vid New York-universitetet och f

Den norska regeringen tog inte hoten om invasion på allvar och borde ställts inför rätta efter kriget. Det menar författaren Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om invasionen den 9 april 1940. Dessutom berättas historien om fiskebyn Telavåg, som jämnades med marken för sitt motstånd mot nazismen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 40 000 norrmän dömdes för landsförräderi efter kriget, men de ytterst ansvariga för den tyska ockupationen, den norska regeringen, kom undan. Nu menar historikern Aage Sivertsen, aktuell med en ny bok om Tysklands invasion av Norge, att både norske utrikesministern och försvarsministern var kriminellt inkompetenta i att hantera situationen kring ödesdagen den 9 april 1940. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia norska fiskebyn Telavåg, som fick betala ett oerhört pris för invånarnas motstånd mot de nazistiska ockupanterna. Efter en strid med Gestapo deporterades byns samtliga manliga invånare, och husen jämnades med marken. Programledare är Tobias Svaneli

Möt Anna Lihammer, aktuell med historiedeckaren Än skyddar natten, och hör om hur kronprinsessan Margareta revolutionerade kungabegravningarna i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anna Lihammer utsågs till 2014 års bästa deckardebutant och nu är hon aktuell med andra delen i sin serie om det mörka svenska 1930-talet. Historier som kretsar kring decenniets totalitära ideologier och klassmotsättningar. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om naziarkeologer, hällristningar, polissystrar och historiedeckarvurm. Dessutom avslutar Lena Rangström serien om de svenska kungabegravningarnas historia genom att berätta om kronprinsessan Margareta, som med sin död och begravning 1920 kom att revolutionera de svenska begravningstraditionerna. Programledare är Tobias Svanelid.

I Vetenskapsradion Historia varför Sverige blivit ett båttokigt land, och varför så många bryr sig om gamla veteranbåtar. Dessutom berättas om kungabegravningen som Aftonbladet ansåg gick för långt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nostalgi och kärleken till den svenska kulturhistorien får tusentals svenskar att putsa på sina träbåtar varje år. Det menar etnologen Mattias Frihammar som studerar den svenska fritidsbåtens kulturhistoria och försöker förstå vad som motiverar folk att älska sina veteranbåtar. Tobias Svanelid träffar honom och träbåtsägaren Dick Olsson på Heleneborgs båtklubb i Stockholm. Dessutom berättar Lena Rangström, författare till boken Dödens teater som skildrar svenska kungabegravningar under 500 år, om 1800-talets nygamla begravningsceremonier. Kvällspressen, med Aftonbladet i spetsen, tyckte att Karl XIV Johans begravningsprocession var lite väl antik, inte minst då folk trampades ner i jakten på så kallade kastpenningar.

1900-talets "tattarfråga" och 60-talets "Zigenarundersökning" gransas nu av historikerna. Och 1700-talets begravningsceremonier iscensattes som en dödens teater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1895 föreslog en halländsk präst att alla ”tattare” skulle sättas i reservat. Ett par decennier senare var registreringar och steriliseringar av resande och romer i full gång, och så sent som på 1960-talet gjordes genetiska undersökningar av romer i den så kallade ”Zigenarundersökningen”. Historikerna Martin Ericsson och Ida Ohlsson Al Fakir är aktuella med sina avhandlingar som tillsammans tecknar bilden av Sveriges sekellånga övergrepp på resande och romer. Dessutom uppmärksammas 1700-talets kungliga begravningar – tiden då de pampiga processionerna ersattes mot högstämda ceremonier i Riddarholmskyrkan, och då Gustav III såg sin egen begravning som en operaföreställning. Programledare är Tobias Svanelid.

Om rummen som format Sveriges politiska historia, och hur kungabegravningar blev den viktigaste statliga ceremonin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensk politisk historia har skapats av arkitektur och geografi lika mycket som av människor. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöker dagens historiker hur historien har formats av ståndsriksdagarnas möteslokaler, Oxenstiernas kanslikontor och avstånden till landets kyrkor. - Historiker har ofta menat att historien äger rum på en scen, men vi vill undersöka hur själva scenen påverkat historien, säger Magnus Linnarsson, som tillsammans med Joakim Scherp guidar runt Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid i maktens centrum i Gamla Stan. Dessutom berättar Lena Rangström om kungliga begravningsceremonier. Utifrån hennes kommande bok Dödens teater, och Livrustkammarens aktuella utställning tecknas bilden av Sveriges första pampiga kungabegravning – Gustav Vasas, där processioner, kyritzhästar och landskapsfanor markerade startpunkten för stat

Om arkeologernas roll för att sprida en känsla av gemenskap inom EU, och om 75-årsmarkeringen av massakern i Katyn, där 21 000 polska officerare avrättades av Sovjet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När EU finansierar arkeologisk forskning handlar det om projekt som söker ett gemensamt europeiskt kulturarv. Tanken är att antika monument, romerska ruiner och stenålderns musikinstrument ska få medborgarna att känna en europeisk samhörighet. Men Elisabeth Niklasson som studerar EU:s arkeologipolitik menar att EU-politikerna misslyckats med sina målsättningar och att arkeologerna som alltför villigt ställer sin forskning till politikens förfogande borde bli mer medvetna om farorna med en politiskt styrd forskning. Dessutom om massakern i Katyn i mars 1940, då sovjetiska säkerhetsstyrkor avrättade drygt 20 000 polska officerare i skogarna runt Smolensk. Händelsen var nedtystad under femtio år och skulden lagd på nazisterna, innan Gorbatjov erkände Sovjetunionens ansvar. Historieprofessorn Kristi

När konstnären Anders Zorn drog igång sina skidtävlingar i Dalarna 1907 drog han igång en tradition som är högst levande än idag, om än inte lika utskälld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anders Zorns kyrklopp kallades de för, skidtävlingarna med målgång i Mora, som under några år strax efter sekelskiftet 1900 rörde upp känslorna i skid-Sverige. För inte skulle man väl få tjäna pengar på skidåkning? Och inte skulle tävlingsskidåkare behöva staka sig nio mil, när de internationella tävlingarna fokuserade på kortare distanser? Historikern Isak Lidström berättar i Vetenskapsradion Historia om Zorns skidtävlingar, och om kampen mellan skidromantiker och skidförbundet. Vi hör också Daniel Svensson och Sverker Sörlin, historiker vid Kungliga Tekniska Högskolan, som berättar om hur den svenska skidsporten kom att ta täten inom modern elitträning, och varför just skidåkningen kommit att bli nationalsporten där inte minst norsk och och svensk nationalism får sitt våldsamma utlopp. Programledare är Tobias

August Theodor, statarson i Ulvsunda, förlorade som sexåring sin mamma och pappa inom loppet av några månader. Historikern Anna Götlind har intresserat sig för hans fall, och hur en föräldralös pojke klarade sig i Sverige på 1860-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Inom August Theodors släkt har det alltid hetat att han var ett hittebarn från Drottningholm, och det väckte förstås mitt intresse, säger historieprofessorn Anna Götlind. Och att sanningen var en helt annan spelar mindre roll, eftersom August Theodors historia, berättad från torp och smedjor på Mälaröarna, också är berättelsen om Sveriges och Stockholms förvandling från bondesamhälle till modern industrination. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”365 dagar” som för första gången tar ett helhetsgrepp om dagboksskrivandets historia. – Ingen annanstans kommer man historien så nära som när man läser dagböcker från äldre tider, säger Anders Bergman, en av författarna till boken. Programledare är Tobias S