Vetenskapsradion Historia

IS terror riktas också mot kulturarvet, men i Aleppo pågår nu planerna på att återuppbygga världsarvsstaden efter kriget. Dessutom om historien om det som kunde ha hänt, men aldrig inträffade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medan inbördeskriget fortfarande rasar i Syrien planerar nu tyska arkeologer för återuppbyggnaden av det förstörda kulturarvet. I världsarvsstaden Aleppo har omkring 80 procent av de historiska byggnaderna förstörts av bränder, raketer och bomber, men den tysk-syriske arkeologen Mahmoun Fansa menar att det är viktigt att redan nu planera för en återuppbyggnad av Aleppo. När freden kommer är det viktigt att förekomma bulldozrarna som vill schakta bort det lilla som återstår av historien på platsen, menar han.Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”Vad hade hänt om…”, där svenska journalister och historiker spekulerar kring historier som inte hänt, men hade kunnat hända. Tobias Svanelid träffar författarna Monica Braw, Kristian Gerner och Klas Göran Karlsson för att ta reda

Om de första striderna mellan amerikanska och nordvietnamesiska soldater, och om 1700-talets svenska gråtande officerare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 14 november 1965 stod det första stora slaget mellan amerikanska och nordvietnamesiska styrkor vid Ia Drang. Vetenskapsradion Historia undersöker vad som egentligen hände där, och hur striderna vid Ia Drang kom att påverka resten av Vietnamkriget.– Båda sidor betraktade sig som vinnare av slaget, berättar militärhistorikern Gunnar Åselius och menar att det fick konsekvenser för amerikansk och vietnamesisk strategi under hela det följande kriget.Dessutom bekantar sig Tobias Svanelid med 1700-talets gråtmilda svenska officerskår, vars känsloregister var ett helt annat jämfört med dagens militärer. Historikern Hugo Nordland har undersökt hur känslorna styrde 1700-talets befäl och hjälpte dem att uthärda krigets fasor. 

Ludvig XIV av Frankrike har gått till eftervärlden som Solkungen, men hans långa liv präglades av svåra krämpor, och vid hans begravning för 300 år sedan rotades det runt bland hans kvarlevor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har rekordet bland de monarker som regerat längst, och hans regeringstid präglades av lyxigt hovliv och förfinad kultur. Ludvig XIV av Frankrike har gått till eftervärlden som Solkungen, men hans långa liv präglades av svåra krämpor, och vid hans begravning för 300 år sedan rotades det runt bland hans kvarlevor.– Man hade fått dispens av påven för att få begrava kroppen på tre olika ställen, berättar Béatrix Saule, kurator för den nyinvigda utställningen på slottet Versailles om Solkungens död och begravning.Frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach besöker utställningen för att höra detaljerna om slutet för världens kanske mest kände fransman, och Tobias Svanelid diskuterar hans liv och krämpor med historikern Jonas Nordin.– En av hans mest berömda krämpor

Vetenskapsradion Historia besöker Sveriges största och viktigaste järnåldersboplats, som nu kämpar för att hamna i rampljuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av Musse Pigg, trollkvinnor och mikrobryggt järnåldersöl vill skånska Uppåkra nu hamna på den arkeologiska besökskartan.– Det är en ständig balansgång mellan det fantastiska och det autentiska, menar historikern Stefan Nyzell, som tillsammans med Thomas Småberg undersöker hur Uppåkra kan göra för att bli mer publikt.Platsen har varit känd länge, och de arkeologiska utgrävningarna har lagt i dagen fullständigt fantastiska fynd: ett fornskandinaviskt hednatempel, mängder av praktföremål och nu senast en ugn som kan ha använts för lokal ölframställning. Men kanske på grund av att Uppåkra ligger nära Lund och Malmö är platsen fortfarande påfallande okänd, i jämförelse med vikingarnas Birka, som ju ligger nära Stockholm.Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker de fyndrika åkrarna och Historiska museet i Lund för att träffa a

I Svenska Pommern uppstod en kulturell smältdegel som kan lära oss om vad begreppet "svensk" en gång var. Och vid Agincourt vann England sin blodigaste seger för 600 år sen, hyllad av Shakespeare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Svenska Pommern uppstod en svensk-tysk blandkultur som präglade den svenska historien under nära 200 år. Men när området förlorades 1815 dog också insikten om att svenskhet inte behöver handla om språk eller etnicitet, menar idéhistorikern Andreas Önnerfors.– Här uppstod en hybridkultur som krossades för 200 år sedan, när Sverige förlorade sin sista besittning i Tyskland.Vetenskapsradion Historia berättar Pommerns historia, men också hur det kommer sig att pomrare idag minns svensktiden med ett romantiskt skimmer, medan svenskarna inte bryr sig alls.Dessutom förklarar historieprofessorn Dick Harrison hur ett 600 år gammalt slag i Frankrike fortfarande kan slå an en sträng i engelska hjärtan. Slaget vid Agincourt var ett av medeltidens blodigaste, förevigat genom Shakes

Striden om estlandssvenskarnas ursprung har pågått i hundra år, men nu menar arkeologen Jonathan Lindström att han hittat nya bevis för när de första svenskarna kom till Estland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var öländska bönder som följde med på ett danskt korståg 1206 som var de första permanentboende svenskarna i Estland. Det menar arkeologen och författaren Jonathan Lindström, aktuell med boken "Biskopen och korståget 1206", som påstår sig kunna ge estlandssvenskarna en betydligt mer exakt ursprungshistoria.– Det handlade om 40 bondfamiljer från norra Öland som flyttades över som kristna kolonisatörer av den danske ärkebiskopen, i syfte att pacificera de hedniska esterna, säger han till programledaren Tobias Svanelid när de träffas i estniska Hapsal – centralorten för de gamla estlandssvenska bygderna.Men Jonathan Lindströms teorier står inte oemotsagda. Den senaste tidens arkeologiska undersökningar tyder på att det snarare rör sig om en betydligt äldre, och spontan, bondekolonisation

Om den världsberömda äldsta kartan över Amerika, som många forskare hävdar är en förfalskning, och om ekonomernas behov en historielektion i spåret av den senaste finanskrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För exakt femtio år sedan presenterades Vinlandskartan för en förbluffad allmänhet – kartan, som påstods vara världens äldsta avbildning av Amerika, men som allt sedan starten varit hett omdebatterad inom forskningen. Idag lutar de flesta åt att det är en förfalskning. Vetenskapsradion Historia berättar om kartans historia, men också om alla de andra, säkrare, vetenskapliga bevis som nu ställt det utom allt tvivel att vikingarna, snarare än Columbus, var första européer i Amerika.– Det finns egentligen ingen information på Vinlandskartan som tillför något om vår kunskap om nordbornas kolonisation av Vinland, menar historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist.Dessutom om ekonomernas historiesyn, som nu kritiseras av idéhistorikern Simon Larsson.– Det här tänket, att historien går i cykler, och

En ny tysk bok granskar för första gången Tredje rikets drogberoende, från Führerns knarkande till hans soldater på speed. Och kändisförfattaren Antony Beevor får nu kritik av en svensk kollega. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hitler var beroende av sin livläkare, som gav honom mängder av narkotiska preparat, och blitzkrigssoldaterna knaprade 35 miljoner speedtabletter under invasionen av Frankrike 1940. I den nyutkomna boken ”Der Totale Rausch”, Det totala ruset, ger författaren Norman Ohler för första gången en samlad bild av knarkandet i Tredje riket.– Mycket tyder på att Hitler var gravt drogpåverkad under flera avgörande beslut under kriget, säger han, och får medhåll av medicinhistorikern Peter Steinkamp som undersökt de tyska soldaternas intensiva användande av pervitin, en variant av crystal meth.Dessutom får nu den kände militärhistoriska författaren Antony Beevor kritik för att hans senaste bok om Ardenneroffensiven lutar sig alltför tungt mot amerikanska källor, och dessutom innehålle

Mellanölet lanserades i oktober 1965 och Tobias Svanelid diskuterar dryckens stormiga historia och provsmakar dagens mellanöl, arvtagare till en mytomspunnen epok i Sveriges alkoholhistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femtio år sedan lanserades mellanölet i Sverige, i syfte att stävja starkspritdrickandet i landet. Mellanölet blev en succé, inte minst hos en yngre generation, som under flera år kunde köpa mellanöl i livsmedelsbutikerna utan att behöva visa legitimation. Men mellanölet skulle snart väcka politikernas misstänksamhet, och 1977 avskaffades ölet i hopp om att få bukt med påstådd ungdomsfylla och en hotfull, radikal ungdomskultur.– Det här blev drycken som en yngre generation hade i handen när de sjöng runt lägereldar och diskuterade en äldre generations småborgerlighet, säger historikern Lennart Johansson som studerat svensk alkoholpolitik under 1900-talet.– När man pratar med folk som var med under mellanölets tid får de alltid en lyster i ögonen, menar Edward Blom, gastro

Nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld och författaren Anders Rydell spårar orsaken bakom. Dessutom om den svenska stormaktstidens bokplundringar i Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nazityskland plundrade 100 miljoner böcker ifrån Europas offentliga och privata bibliotek, böcker som alltjämt står kvar på tyska bibliotek. Författaren Anders Rydell är aktuell med Boktjuvarna, som undersöker varför nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld.– Bokplundringen var betydligt med omfattande än de mer kända bokbålen, vilket säger något om hur viktiga de här böckerna var för den nazistiska ideologin, berättar han.Men också svenskar stal böcker i stor omfattning. Under trettioåriga kriget var plundring av klosterbibliotek i Baltikum och Tyskland en integrerad del av Gustav II Adolfs kulturpolitik, berättar Emma Hagström Molin som forskat om de svenska krigsbytenas historia.Programledare är Tobias Svanelid.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar runt i veckans stenåldersnyheter, från stenåldersdieten i Italien, via grottmålningarna i Lascaux till DNA-analyserade baskiska stenåldersbönder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Baskerna intar en särställning i Europa med sitt unika språk, men aktuella dna-analyser av baskiska stenåldersbönder visar att baskerna, rent genetiskt, inte är så speciella som man tidigare trott. De, liksom alla andra européer, är en mix av tidigare jägare och samlare, och invandrande bönder från Mellanöstern.Och vid Stonehenge har arkeologer, med hjälp av markpenetrerande georadar hittat ett nytt ”Superhenge”, 15 gånger större än den världsberömda stencirkeln. Vetenskapsradion Historia reder ut fyndets betydelse. Dessutom uppmärksammas veckans fynd ifrån stenåldersgrottan i Italien, där istidsjägare tycks ha mortlat havre för att tillverka mjöl – ett fynd som sätter stenålderskosten i ett nytt perspektiv.Sist diskuterar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors betydelsen av

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Skarpnäckslägret söder om Stockholm, där romer kämpade för sin överlevnad på 1960-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det handlar om att kombinera arkeologi och romska berättelser och minnen från platsen för att belysa en okänd del av Sveriges historia, säger Lotta Fernstål och Anna Arnberg som är arkeologer på platsen.1950- och 60-talen markerar en brytningstid för de svenska romerna, i och med att myndigheterna bestämmer sig för att erkänna deras medborgarskap i Sverige. Ett påtvingat kringflackande liv byts mot ett kontrollerat lägerliv, där romerna väntar på att kommunerna skall erbjuda dem fasta bostäder. För de romska familjerna i Skarpnäck innebar det flera långa vintrar med svåra umbäranden och där också ett litet spädbarn miste livet på grund av de odrägliga bostadsförhållandena.– Diskussionen om romernas situation på 60-talet påminner om dagens debatt om EU-migranter, menar historikern Ida Ohlsson al Fakir som kartlagt myndighete

Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet – information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.

Följ med Tobias Svanelid till Nya Lapphyttan i Norberg, där världens kanske äldsta masugn lade grunden för det svenska exportundret - järnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Norberg tillverkas nu svenskt järn på medeltida vis, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Nya Lapphyttan för att ta reda på hur det går till. Aktuell forskning har nu slagit fast att masugnen är en unikt svensk uppfinning, som lade grunden till det moderna industrilandet Sverige, och de äldsta spåren av den industrin hittas i just Norberg.– Kanske är vi blinda för vår egen närmaste kulturhistoria, när vi inte tillräckligt mycket förstår att uppskatta järnets betydelse för den svenska historien och för den moderna välfärdsstaten, menar Eva Hjärthner-Holdar, arkeometallurg som ansvarar för järnexperimenten vid Nya Lapphyttan.

Ni-reformen 1865 var allt annat än populär, och kol 14-metoden har skapat möjligheter och nya utmaningar för arkeologer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 150 år sedan bestämde dåvarande finansministern Johan August Gripenstedt att titlarna skulle läggas bort på hans departement. Gripenstedts tilltag var ett av flera i dåtidens försök att få till stånd en ni-reform, som skulle lindra svenskarnas titelsjuka, men niandet blev aldrig särskilt populärt i bredare kretsar. – Det handlade ju om ett niande från överheten till underklasserna, ett auktoritärt ”ni”, menar språkhistorikern Viveka Adelswärd. Men idag är niandet åter på frammarsch, påhejad av en ökande okunskap kring ”niets” auktoritära historia. Dessutom i Vetenskapsradion Historia om arkeologernas älsklingsverktyg, kol 14-dateringar – en teknik som såg dags ljus för 75 år sedan. Idag är möjligheten att datera arkeologiska fynd med hjälp av den radioaktiva isotopen kol 14 en självklarhet, men bland många arkeologer finns en bristande först

Kontaktannonsen avslöjar hur vår syn på den ideala kvinnan och mannen förändrats, och historiska äktenskap var mer kärleksfyllda än vad man tidigare trott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I hundra år var kontaktannonsen ett viktigt verktyg för att hitta den rätta, men hur annonsen utformades och vem man sökte har förändrats genom decennierna. – Framåt 1960-talet så handlar det mer om att hitta någon att dela intressen och livsstil med, medan det tidigare främst handlat om att hitta någon att dela försörjningsbördan med, säger Josefin Englund som studerat kontaktannonsens historia. Dessutom kartläggs historien om hur synen på kärleken och äktenskapet förändrats från 1700-talet till 1800-talet. Historikern Brita Planck har studerat adliga memoarer och kärleksbrev och menar att kärleken alltid ansetts viktig för att ett äktenskap skulle bli lyckligt, men att kärleken förändrats från stormande känslosvall till ett vi-fokus. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 12 februar

Andra delen i Peter Englunds första världskrigsserie berättar om begynnande krigströtthet, och krigets musik ville få massorna att glömma eländet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1915 förbyttes entusiasmen mot en begynnande krigströtthet, och i sin aktuella bok ”Stridens skörhet och sorg – 1915” låter Peter Englund människorna som upplevde detta krigsår komma till tals. Andra delen av hans planerade fembandsverk om första världskriget är en berättelse om hur soldater och civila nu börjar ifrågasätta krigets meningsfullhet. – Det mörka 1900-talets DNA finns i det första världskriget, och ska vi förstå det så måste vi börja där, säger han. Dessutom kartläggs musikens betydelse under samma krig. Historikern John Mullen har gått igenom 1200 populära brittiska slagdängor från tiden, som ömsom tröstade sin publik, ömsom fick den att skratta. Han visar också hur tyskfientliga sånger eller sånger som uppmanade unga pojkar att dö för kung och fosterland aldrig fick något större genomslag. Programledare ä

Om hur människor blir mordmaskiner och varför en 100-årig grovt rasistisk film är en av USA:s populäraste. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har världens civilisationer brottats med problemet att skapa krigare av vanliga människor, och att återinföra dem till ett civilt liv efter att fred har slutits. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas ett aktuellt forskningsprojekt som söker krigarens väsen och kartlägger hur krigaren förvandlats genom årtusendena. – Vi tror att vår egen tid är rationell och förnuftig, men vi behöver också ritualer och symboler för att få människor att förvandlas från fredliga civilister till moderna soldater, menar Peter Haldén vid Försvarshögskolan. Hans kollega Dan Öberg undersöker till exempel hur japanska soldater fostrades till en dödslängtan, och religionshistorikern Fredrik Wallenstein undersöker hur vikingatidens bärsärkar lyckades med sina förvandlingar från människa till djur. Dessutom uppmärksammas den 100-årsjubilerande och fortfarande omdebattera

August Theodor var sex år när han förlorade sina föräldrar. Historikern Anna Götlind har intresserat sig för hans fall, och hur en föräldralös pojke klarade sig i Sverige på 1860-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Inom August Theodors släkt har det alltid hetat att han var ett hittebarn från Drottningholm, och det väckte förstås mitt intresse, säger historieprofessorn Anna Götlind. Och att sanningen var en helt annan spelar mindre roll, eftersom August Theodors historia, berättad från torp och smedjor på Mälaröarna, också är berättelsen om Sveriges och Stockholms förvandling från bondesamhälle till modern industrination. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”365 dagar” som för första gången tar ett helhetsgrepp om dagboksskrivandets historia. – Ingen annanstans kommer man historien så nära som när man läser dagböcker från äldre tider, säger Anders Bergman, en av författarna till boken. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 22 januari 2015.

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella ”Parthenonsyndromet” som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. – Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfördes från Sverige