Vetenskapsradion Historia

Följ med till vikingarnas, borgbyggarnas och pålspärrarnas Stockholm, tiden innan staden fanns. Och hör kulturkocken Richard Holmgren botanisera i ett historiskt vampyr-kit från 1800-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid ger sig ut på jakt efter vad som fanns i Stockholm innan staden grundades på 1200-talet. Tillsammans med arkeologerna Torun Zachrisson och Kerstin Söderlund letar man efter spåren av vikingarnas Stockholm, platsen där vikingaskepp samlades inför vidare färd österut. Bland annat har man hittat en vikingatida guldarmring i närheten av Rörstrands porslinsfabrik, som tycks härröra från tiden då vikingarna reste i dagens Ryssland. Dessutom undersöker man kopplingarna mellan 1000-talets pålspärr vid Norrström, namnet Stockholm och platsen för medeltidens äldsta borg i Gamla Stan.I sista delen i serien om kulturhistoriska myter diskuterar arkeologen Richard Holmgren det historiska fenomenet vampyr-kit – en sorts portabla vampyrbekämpningsväskor som ofta är moderna förf

Bonnie Clementsson har undersökt svenska incestfall under 300 år, för att förstå hur vår syn på sex i familjen förändrats. Och arkeologen Richard Holmgren provar dieten som förvandlar dig till mumie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har på 300 år förvandlats från ett land med världens striktaste incestlagstiftningar till ett med de mest liberala. I Vetenskapsradion Historia berättas om tiden då kärleken mellan en man och hans avlidna hustrus syster bestraffades med döden. En tid då Moseboken var svensk lag, och äkta kärlek inte var någon förmildrande omständighet.– Det som var logiskt för 1700-talets svenskar, att följa Bibelns ord om synen på sex inom familjen, framstår kanske som barbariskt för oss idag, säger Bonnie Clementsson, som forskar om incestens historia.Dessutom återvänder Tobias Svanelid till arkeologen Richard Holmgrens kulturhistoriska kök för att testa dieten som förvandlar en människa till en mumie. I Japan var fenomenet sokoshinbutsu, självmumifiering, en aktad verk

Det judiska gettot i Venedig grundades för 500 år sedan och Tobias Svanelid reser dit för att utforska platsens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det judiska gettot i Venedig, hemorten för Shakespeares Shylock, visar sig vara en levande kulturhistorisk tummelplats för Europas och Mellanösterns judiska befolkning, som oftast levde i harmoni med Venedigs kristna befolkning, trots diskrimineringen.– Venedigs styrande insåg att de hade stort behov av judarnas karaktäristiska kunnande inom pantlåning och bankväsende, och välkomnade därför judiska grupper från Europas alla hörn, berättar Lena Roos, föreståndare för Forum för judiska studier.I år, under 500-årsmarkeringen, skall gettots historia ställas ut i Dogepalatset, men man skall också sätta upp Shakespeares ”Köpmannen i Venedig” under bar himmel mitt på gettots stora torg. En händelse som syftar till att skapa debatt om dagens europeiska antisemitism.

Rekordstort forskningsanslag ska nu ge ny kunskap om våra mest kända historiska figurer: vikingarna. Och så tillagar Richard Holmgren ett livsfarligt zombiepulver enligt traditionellt haitiskt recept. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Med hjälp av ett rekordstort forskningsanslag ska arkeologerna Neil Price, John Ljungkvist och Charlotte Hedenstierna Jonson undersöka fenomenet vikingar. Under tio år planerar man nu att gå till botten med det världsberömda historiska fenomenet, för att förstå hur vikingar kom att uppstå just i vår del av världen.– Det handlar om att begripa hur det kom sig att de skandinaviska samhällena skapade ett så unikt kulturellt fenomen, menar forskningsledaren Neil Price.Dessutom fortsätter arkeologen Richard Holmgrens magstarka kulturhistoriska tillredningar i köket i Skänninge. I dagens avsnitt tillverkar han ett zombiepulver med hjälp av tusenfotingar, fågelspindlar, ödlor, paddor och en blåsfisk – allt för att förstå det mytomspunna zombiefenomenet på Haiti.– Viss

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.Richard Holmgrens "rece

Sidenvägen från Kina sträckte sig ända till Sverige, såväl under vikingatiden som en kort period under stormaktstiden. Tobias Svanelid berättar om vägens inflytande på såväl Sverige som Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har vi nordbor velat klä oss i siden och allt sedan vikingatiden hittade kinesiska och persiska sidentyger till Skandinavien. Vetenskapsradion Historia undersöker hur sidenvägarna till Sverige egentligen sett ut, allt från vikingatid till sent 1600-tal, och hur sidenet kom att påverka vår kultur.– Dagens flyktingar från Syrien känner lätt igen svenska hemslöjdsmönster, eftersom mönstren ursprungligen hämtats från importerade persiska sidentyger på 800-talet, berättar arkeologen Annika Larsson som forskar om vikingatida siden.Dessutom berättar Livrustkammarens Ann Grönhammar om den svenska stormaktens försök att direktimportera siden, och den korta period då staden Narva var centrum för en svensk-armenisk sidenhandel. Och forskaren Eva Myrdal berättar hur Sidenväg

Kulturarvet förstörs i Syrien, Irak och Libyen, men forskarna tar nu krafttag för att få bukt med katastrofen. Vetenskapsradion Historia rapporterar om initiativen att rädda och återskapa kulturarvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi människor är ingenting utan våra kulturer och vår historia, menar UNESCO-chefen Irina Bokova som nyligen besökte Sverige för att diskutera hur förstörelsen av världens kulturarv kan stoppas.Vetenskapsradion Historia träffar henne och många andra internationella kulturarvsarbetare, som ibland annat Irak och Syrien arbetar med att kartlägga IS skövling och plundring, som katalogiserar Palmyras hotade konstskatter, och som fortbildar lokala arkeologer så att de kan återvända till ruinerna med kompetensen att återuppbygga den krigsdrabbade historien.Programledare är Tobias Svanelid.

Det har gått 100 år sedan slaget vid Verdun, första världskrigets mest fruktansvärda drabbning, ett helvete på jorden. Dessutom om slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan inleddes slaget vid Verdun. 300 dagar av blodigt bombardemang skulle resultera i 100 000-tals dödsfall och skapa bilden av Verdun som första världskrigets värsta slag. Nils Fabiansson, författare till boken Historien om Västfronten, berättar om slagets betydelse för kriget, och för vår förståelse av det idag.Dessutom uppmärksammas slavupproret på skeppet Meermin för 250 år sedan. Händelsen har uppmärksammats stort i dagens Sydafrika, där berättelsen om de madagaskiska slavarnas kamp mot det holländska ostindiska kompaniet gett resonans i Sydafrikas moderna historia av apartheid. Marinarkeologen Jaco Boshoff söker nu resterna av Meermin utanför Goda Hoppsudden.Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med historikern Bo Eriksson och Tobias Svanelid på en resa från sagornas Hugleik, historiens äldsta namngivna svensk, via Beowulf till Tolkiens Midgård - där historia och legend smälter samman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hugleik hette den äldsta kända namngivna personen som kanske hade rötterna i dagens Sverige. För jämnt 1 500 år sedan skrev frankiska krönikörer om hans härjningståg på kontinenten och Vetenskapsradion Historia nystar i trådarna som löper mellan Hugleik, Beowulf och Tolkien.– Visst är det sagor, men som innehåller många korn av sanning, menar historikern Bo Eriksson som intresserat sig för relationerna mellan fantasylitteraturen och den medeltida historien.Och berättelsen om Hugleik från år 516 kan kopplas direkt till dåtidens främsta hjältesaga, den om Beowulf, som påståtts ha varit Hugleiks systerson. Beowulf, som stått modell för mängder av fantasyhjältar och inspirerat Tolkien i hans berättelser om Midgård.Programledare är Tobias Svanelid.

Vi besöker svenskarna som arbetar i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea, och tar pulsen på 1700-talets Kanton, handelsmetropolen där Kina mötte Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mer är 60 år har Sverige suttit på första parkett, som fredsövervakare vid gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Och trots att fredskommissionen förlorat sin praktiska betydelse sedan tjugo år håller man fortfarande möten varje vecka – utan några deltagande nordkoreanska representanter. Vetenskapsradion Historia besöker spökkommissionen i Panmunjom.– Det är ju lite tråkigt att arbeta utan att få någon som helst feedback från sin motpart, men det är så det är, berättar Klas Gröndal som arbetat vid kommissionen i den demilitariserade zonen.Dessutom besöker vi 1700-talets Kanton, dåtidens handelsmetropol, dit bland annat Sverige lockades för att handla med kinesiskt porslin, té och siden. Historikern Lisa Hellman har undersökt hur den här tidiga globaliserade staden egentligen fungerade på markplanet,

Han är stor hjälte i både Danmark och Norge, medan Sverige helst har velat glömma honom. Nu är Tordenskiold aktuell på vita duken, och Vetenskapsradion Historia granskar mannen bakom legenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter Wessel Tordenskiold satte skräck i den svenska flottan för 300 år sedan, och är idag aktuell på bioduken. Vetenskapsradion Historia granskar hur det kan komma sig att en norsk borgarson kunde bli Danmarks största sjöhjälte, som än idag hedras i kungaceremonier, på tändsticksaskar och i folksånger.– I Danmark har fixeringen vid sådana här landmärken inte utmanats och rivits ner på samma sätt som de gjort i Sverige, menar historikern Harald Gustafsson.Dessutom träffar vi regissören Henrik Ruben Ganz som gjort bioaktuella Tordenskiold och Kold, träffar historieentusiaster i såväl Strömstad och Köpenhamn som vårdar Tordenskiolds minne och hör militärhistorikern Lars Ericson Wolke förklara sjökrigarens rockstjärnestatus.Programledare är Tobias Svanelid.

Arktis mest gäckande mysterium får nu sin lösning efter 170 år, när marinarkeologer hittat Franklins skepp Erebus. Dessutom om antikrigsdebatten i USA - för 75 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I nära 170 år var det ett av Arktis stora mysterium, den försvunna Franklinexpeditionen, som på 1840-talet försvann under sitt sökande efter Nordvästpassagen. Nyligen hittades ett av Franklins sjunkna skepp i kanadensiska vatten, vilket för första gången kan ge ledtrådar kring vad som egentligen drabbade expeditionen.– Det känns som ett privilegium att få dyka på ett så mytomspunnet vrak, menar marinarkeologen Ryan Harris som hittade skeppet Erebus.Dessutom granskar vi antikrigsdebatten i USA – för 75 år sedan. Då var det flygarhjälten och svenskättlingen Charles Lindbergh som gick i spetsen för kampanjen att hålla USA utanför andra världskriget. En politisk hållning som gjort att han anklagats för både antisemitism och Hitlervurm, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svaneli

Stormaktsarkitekten Erik Dahlberghs bilder har beskyllts för att vara orealistiska, men tas nu i försvar i en aktuell bok. Dessutom granskas bioaktuella Suffragette. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Dahlbergh var arkitekten som bildsatte den svenska stormakten, men har beskyllts för att blåsa upp pompan och ståten i de avbildade 1600-talspalatsen. Nu vill historikern Jonas Nordin och konsthistorikern Börje Magnusson i boken Drömmen om stormakten ge Erik Dahlberghs verk upprättelse.– Visst finns det överdrifter, men sammantaget är Dahlberghs Suecia Antiqua et Hodierna en fantastisk källa till hur den svenska stormaktstiden såg ut, menar Jonas Nordin.Dessutom granskas bioaktuella Suffragette, filmen om de brittiska kvinnornas rösträttskamp. Genushistorikerna Christina Florin och Kjell Östberg är positivt överraskade av den mångfacetterade bild av historien som filmen lyckas skildra. Programledare är Tobias Svanelid.

Hitlers öppenhjärtiga bordssamtal är en tveksam källtext, menar svensk historiker, och dessutom uppmärksammas den tyska typsnittsstriden som nazisterna satte punkt för för exakt 75 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hitlers monologer i arméhögkvarteren åren 1941-1944 har påståtts vara en av mycket få källor till den private Hitlers innersta tankar och åsikter. De så kallade bordssamtalen har använts som ett centralt källmaterial i snart sagt varje biografi över Hitler, men nu menar historikern Mikael Nilsson att vi måste omvärdera källan och börja betrakta den som tvivelaktig.– Skapelsemyten kring bordssamtalen berättar om att Hitlers monologer stenograferades i all hemlighet, varför Hitler också skulle ha tillåt sig att vara ärligare och mer öppen. Men detta stämmer inte, och dessutom har materialet redigerats i efterhand, varför vi inte kan påstå att bordssamtalen verkligen motsvarar vad Hitler verkligen har sagt och menat.Dessutom handlar det om den tyska typsnittsstriden som avgjordes

Europas väg mot världsherravälde inleddes i Ceuta för 600 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen, men uppmärksammar också initativet som ska få politiker att bry sig om historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 600 år sedan erövrades staden Ceuta på Marockos kust av portugisiska soldater. Händelsen markerar startskottet för en europeisk världsdominans, och för Portugals makalösa expansion över världshaven. Vetenskapsradion Historia besöker Ceuta, idag en spansk enklav, och Henrik Sjöfararens mytomspunna sjöfararskola i portugisiska Sagres, som påståtts lagt grunden för Portugal som kolonialmakt.– Det är en helt påhittad historia, menar Malyn Newitt, expert på Portugals koloniala historia.Dessutom uppmärksammas det brittiska historikerinitiativet History and Policy som är tänkt att påverka landets politiska beslut. Tanken är att göra tjänstemän och politiker mer medvetna om den politiska historien, så att de inte behöver göra om samma misstag som äldre generationer.Programledare

Svenskamerikanerna har blivit populära i Sverige, men kanske handlar det mer om ett intresse för oss själva, än för just svenskamerikaner, menar forskarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vårt intresse för svenskamerikaner har exploderat med tv-serien Allt för Sverige, musikalen Kristina från Duvemåla och aktuella historieböcker. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid går till botten med orsakerna bakom år vurm för släktingarna på andra sidan Atlanten, och vad intresset säger oss om oss själva och dagens Sverige.– Allt för Sverige handlar verkligen i första hand om Sverige och om vad svenskhet är, menar historikern Adam Hjorthén, som i tv-serien ser rätt obehagliga försök att ringa in vad som är ett ”typiskt svenskt utseende”.Men han menar också att det uppenbarligen finns ett stort behov hos många att veta mer om sina rötter och sin plats i historien, och att berättelserna om svenskarna som åkte över Atlanten återspeglas i dagens nyhetsrapportering om flyktingar på Medelhavet.I programmet f

Spela rollen som Roosevelt eller Stalin, eller läs om stormaktstidens propagandakonstnär eller Gamla Stans råttjakt! Tobias Svanelid tipsar om årets bästa historiska julklappar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dra dig tillbaka med en historiebok under julhelgen, eller samla släkten och återupplev stormaktskonferenserna under andra världskriget. Tobias Svanelid tipsar om årets bästa historiska julklappar med hjälp av Urban Björstadius och spelpanelen. Hör om böcker, spel och en julskiva som låter dig återuppleva julmusiken såsom den lät på Gustav III:s tid!Böckerna som du hör om i programmet är:Svenskar i krig 1945-2015 av Lars Gyllenhaal och Lennart WestbergBiskopen och korståget 1206 av Jonathan LindströmDe bortglömda av Folke SchimanskiInvandrarna som byggde Sverige av Anders JohnsonDrömmen om stormakten av Börje Magnusson och Jonas NordinGamla Stan - stad i förvandling, Samfundet S:t Eriks årsbok 2015Julskivan heter Gustaviansk Juletid av Berndt MalmrosSpelen som testats heter:Triumph & T

Vetenskapsradion Historia granskar bioaktuella The Girl King om drottning Kristina. Dessutom uppmärksammas vikingafenomenet Holmgång, som förbjöds för 1 000 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är svårt att sugas in i berättelsen när man sitter och stör sig på så många saker, menar hon.I Kaurismäkis version har Kristina blivit en känslostormande Ronja Rövardotter som hånglar upp hovdamer och vill dra igång ett stort folkbildningsprojekt i den bonniga stormakten Sverige. Historikern Ann Grönhammars bild av Kristina ser ut på ett helt annat sätt.Dessutom uppmärksammas vikingaduellerna som förbjöds för 1 000 år sedan, holmgången. Religionshistorikern Frederik Wallenstein berättar om holmgångens betydelse för att lösa tvister i den hederskultur som Norden präglades av.Programledare är Tobias Svanelid.

Om dagen då de medeltida stånden avskaffades i Sverige, och om 100-årsjubilerande Svenska Amerikalinjen som blev symbolen för kontakterna mellan Sverige och USA. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december 1865 röstade riksdagens fyra stånd om att avskaffa sig själva. Händelsen markerar startpunkten för det moderna och demokratiska Sverige, och det definitiva slutet av medeltiden.Historikern Mikael Alm och Tobias Svanelid besöker den gamla tvåkammarriksdagen som såg sitt ljus efter beslutet, huset där Stockholms kammarrätt nu är inhyst. Här pågick ivriga förhandlingar inför omvandlingen, och revolutionära stämningar låg i luften. Men egentligen var ståndsordningen död sedan länge, menar Mikael Alm, som undersöker hur dåtidens samhälle egentligen såg på sin mångsekelgamla uppdelning med adel, präster, borgare och bönder.Dessutom uppmärksammas Svenska Amerikalinjens 100-årsdag och reportern Mats Carlsson Lénart besöker både Kalmar, Göteborg och Varberg i jakt efter

Filmen Gladiator återfödde Hollywoods vurm för antiken, och Tobias Svanelid tar reda på varför. Dessutom granskas bioaktuella Spionernas bro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan vid sekelskiftet 1900 gjordes filmer om Cleopatra och Spartacus. 100 år senare väcktes den insomnade svärd- och sandalgenren till liv igen via filmen Gladiator och sedan dess lever vi i en antik filmrenässans. Historikerna Isak Hammar och Ulf Zander har kartlagt varför vi fascineras av antiken, och hur dagens filmskapare använder gladiatorer, spartaner och kung Artur för att berätta något om vår egen tid.Dessutom granskas bioaktuella Spionernas bro. Militärhistorikern Gunnar Åselius tycker att Steven Spielbergs spiondrama under brinnande kallt krig fungerar mycket bra.Programledare är Tobias Svanelid.