Solcellskollens Podcast

I poddens 133:e poddavsnitt gästas vi av Arne Bergvik, elmarknadsexpert på Sigholm. I avsnittet får vi Arnes perspektiv på början av 2026, två månader som präglades av kallt väder, höga elpriser och en energifråga som var tillbaka på kvällstidningarnas löpsedlar. Medskicket? En avstannande utbyggnad av elproduktion kan komma att stå svenska hushåll och svensk industri dyrt.  Arnes analys av elpriserna under januari 2025 och januari 2026, som vi refererar till i avsnittet, kan du läsa här.

Enligt tradition avslutar vi poddåret med en sammanfattning av 2025. Med oss för att ta tempen på tidsandan har vi poddbekantingen Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers.  Vi tar avstamp i de omvärldsfaktorer som präglat både energiomställningen och samhället i stort under året. Med utgångspunkt i långvågsteori -- där ekonomisk och samhällelig utveckling delas upp i flera decennier långa cykler präglade av specifika teknologier -- målar Björn upp en bild där de motsättningar och oroligheter som präglat året skulle kunna härledas till att vi är på väg in i en ny era.  Vi går igenom krisåret i den svenska energisektorn, om Northvolts konkurs, Kinas dominans och den fortsatt kraftiga utbyggnaden av förnybar energi globalt. Vi går även igenom hinder mot den fortsatta utvecklingen såsom kannibalisering, långa tillståndsprocesser och kapacitetsbrist i elnäten. Som röd tråd igenom avsnittet har vi boken Abundance av de amerikanska journalisterna Ezra Klein och Derek Thompson, som både Erik o

I dagens avsnitt gästas vi av Jennie Sjöstedt från Göteborg Energi Nät, som bland annat ansvarar för företagets arbete med utformning av elnätavgifter och lokal flexibilitet. I avsnittet pratar vi om hur hon och hennes kollegors arbete kan bidra till att Göteborg inom tio år kan nå den nästan 50-procentiga ökning i elnätkapacitet som man förutspår. Med utgångspunkt i företaget nätutvecklingsplan berättar Jennie om hur elektrifieringen av industrin — inte minst på Hisingen — och en elektrifierad fordonsflotta skapar behov av ökad kapacitet i elnätet. Från minut 17 i avsnittet fokuserar vi på lösningarna, där en kombination av utformning av effektavgifter och marknadsbaserad lokal flexibilitet syftar till att få ner belastningen under de mest ansträngda timmarna i elnätet. Vi får även höra om den nyhet som Göteborg Energi gick ut med i förra veckan om att man blivit beviljade flera hundra megawatt i ytterligare kapacitet från regionnätet.

Det senaste året har svenska elanvändare och producenter fått lära sig nya ord såsom kvartspriser, obalanskostnader och flödesbaserad kapacitetsberäkning. I poddens 130:e avsnitt går vi igenom det turbulenta elmarknadsåret tillsammans med Morgan Andersson, produktspecialist på energiföretaget Alpiq — och med tidigare erfarenhet som chef för krafthandel på Bixia. Vi börjar med att prata om hur vardagen ser ut för en elhandlare 2025. Morgan berättar om övergången till kvartspriser som skedde den första oktober i stora delar av Europa och om hur prissättning går till på de olika elmarknadena. Vi pratar om de prognoser som ligger till grund för elhandeln, om hur pass flexibla och priskänsliga elanvändare är — och huruvida minuspriser på el är här för att stanna.  I poddens andra halva, från minut 37, pratar vi om en annan fråga som varit på löpsedlarna under året, nämligen obalanskostnader. Morgan berättar om de anledningar — inte minst införandet av så kallad flödesbaserad kapacitetsberäkning och Svenska kraftnä

I dagens avsnitt gästas vi av Thorsten Handler, analytiker på Jämtkraft Elnät. I avsnittet får vi bland annat höra om hur ett elnätföretag såsom Jämtkraft närmar sig införandet av en ny prissättningsmodell av elnätet som i större grad ska spegla användningen av elnätet. Vi vrider och vänder på frågor såsom enkelhet för kunden, rättviseaspekter och hur effektavgifter kan skapa incitament för att kunders flexibilitet ska komma till bäst nytta för elsystemet.  Vi pratar även om en av Thorstens hjärtefrågor: kraftvärmens förutsättningar. Thorsten beskriver en situation där ökade råvarupriser lett till högre kostnad för fjärrvärme och sämre konkurrenskraft i förhållande till eluppvärmning. Thorsten slår ett slag för att ta bort elskatten för kraftvärmen. På så sätt ges kraftvärmen bättre förutsättningar att växla mellan att använda el och bränslen, vilket har potential att både öka konkurrenskraften för fjärrvärme och frigöra en stor flexibilitetspotential i elsystemet, menar Thorsten. I avsnittet hänvisas till de

I dagens avsnitt gästas vi av Lisa Göransson, elsystemforskare på Chalmers. I avsnittet pratar vi främst om en rapport från Lisa och hennes kollegor om tre olika potentiella vägval för Sveriges elsystem — och som syftar till att komplettera den konsekvensanalys som gjordes i förra årets kärnkraftsutredning.  I avsnittet djupdyker vi även i Lisas favoritforskningsfråga: variationshantering i elsystem, inte minst i elsystem med stora mängder förnybar el. Helt enkelt: vad gör vi när vinden inte blåser och solen inte skiner? Rapporten “Tre elsystem som kan möta omställningen av industri- och transportsektorerna” hittar du här. I avsnittet pratar vi om illustrationer om variationshantering från en liknande studie från 2023. De hittar du på sida 21 här.

Therése Hindman Persson är chefsekonom och ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen, som har den grannlaga uppgiften att reglera elnätverksamhet i Sverige. I avsnittet fokuserar vi på incitament för att skapa ett mer effektivt nyttjande av elnäten. Fördelen med ett högre utnyttjande är att mer förbrukning och produktion kan anslutas snabbare, samtidigt som behovet och kostnaden för att bygga ut elnäten hålls nere. Vi pratar om redskap för att uppnå detta, såsom rätt utformade effekttariffer, lokala flexibilitetsmarknader där elnätföretag kan köpa flexibilitet under särskilt ansträngda timmar — och flera andra lösningar som elnätägare kan använda i driften av sina elnät. Och vi frågar helt enkelt Therése hur Energimarknadsinspektionen jobbar för att skapa incitament för detta. I avsnittet refereras till följande rapporter och artiklar: Elnätstariffer för ett effektivt utnyttjande av elnäten — Energimarknadsinspektionen, 2020 Reformerad intäktsram — Lars Bergman med flera, Energiforsk,

Trots att det känns som länge sedan det var en president i Vita huset som satsade tusentals miljarder kronor på investeringar i grön teknik — och en Greta Thunberg som inspirerade till en av de allra största demonstrationerna någonsin — så fortsätter jordens medeltemperatur att ticka upp. Här gästas vi av Chalmersforskaren Daniel Johansson, som ägnat nästan tjugo år åt att forska på klimatomställningen. Vi tar avstamp i en nulägesrapport om den globala uppvärmningen. Daniel berättar om de senaste mätningarna kring global medeltemperatur, han går igenom koldbudgetar som återstår för att vi ska hålla oss inom 1,5 eller 2-gradersmålet — och berättar om osäkerheten kring klimatkänsligheten, alltså till vilken grad ökade koncentrationer påverkar den globala uppvärmningen. Men framförallt pratar vi om vägen mot att kunna klara klimatmålen. Vi pratar om en rad olika utmaningar och lösningar. Daniel går igenom hur de bredare tekniska trenderna har utvecklats de senaste åren, om olika tekniker för att kunna suga på ko

De senaste åren har nyheter från Hitachi Energy om nya miljardordrar stått som spön i backen, och häromåret aviserade man Sveriges största exportorder genom tiderna — en affär på 147 miljarder kronor med den nederländska stamnätsoperatören TenneT. Vad som driver utvecklingen? En nästan omättbar efterfrågan på företagets lösningar inom högspänd likström, eller HVDC.  I dagens avsnitt gästas vi av Magnus Callavik, global chef för HVDC Engineering på Hitachi Energy. I avsnittet får vi dels reda på vad HVDC är och på vilket sätt energiomställningen och olika länders klimatambitioner driver efterfrågan. Magnus berättar om sina erfarenheter av att ha varit inblandad i några av de största kraftledningarna i världen, bland annat världens största HVDC-länk från nordvästra till östra Kina. Vi dyker även ner i de olika nyttor som HVDC-tekniken kan erbjuda för elsystem som blir allt mer beroende på förnybar energi. Om du gillar avsnittet med Magnus kan vi även rekommendera följande avsnitt: Sonja Berlijn, Om förutsätt

För en vecka sedan, torsdagen den 24 april, stod energiminister Ebba Busch och regeringens särskilda utredare, Bo Diczfalusy, och presenterade den färska elmarknadsutredningen – en rejäl lunta på över 800 sidor med ambition att “framtidssäkra elmarknaden”. I dagens avsnitt dyker vi huvudstupa ner i utredningen tillsammans med nationalekonomen Elon Axberg, som har lett det seketariat som arbetat med utredningen. Sverige står inför en omfattande elektrifiering där det råder ovisshet huruvida marknadsaktörerna själva har förutsättningar att säkerställa att elproduktion byggs ut i den takt som behövs – både för att möta förbrukningen och för att undvika situationer kring effektbrist under kommande år.  I avsnittets första del, från minut 4, pratar vi om två åtgärder som utredningen fokuserat på. Elon berättar om för- och nackdelar med så kallade Contracts for Difference – eller dubbelriktade differenskontrakt – där staten minskar aktörers risk bland annat genom att garantera en minimumersättning. Vi pratar även

Det finns det en resurs som såväl utvecklare av förnybar energi, industrier med stora elekrifieringsplaner och International Energy Agency lyfter fram som den stora flaskhalsen i energiomställningen: en anslutning till elnätet. I avsnittet gästas vi av Sonja Berlijn, direktör på DNV, professor i säkra kraftsystem på Universitetet i Oslo och även ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. Tillsammans med Statnett, Norges motsvarighet till Svenska kraftnät, och en rad elnätföretag, forskningsinstitut och tjänsteleverantörer deltar DNV och Sonja i MaksGrid, ett projekt med det ambitiösa målet att öka kapaciteten i det befintliga elnätet med 25%. I avsnittet berättar Sonja om hypotesen som ligger till grund för projektet: om hur åtgärder såsom villkorade avtal, nya metoder för att beräkna ledningars överföringskapacitet dynamiskt och en så kallad sannolikhetsbaserad riskbedömning tillsammans kan samverka för att accelerera nyanslutningar av både produktion och konsumtion till elnätet. Om du gillade avsnitt

I poddens 122:a avsnitt gästas vi av Anders Runevad, styrelseordförande för danska Vestas, en av världens största vindkrafttillverkare. Mellan 2013 och 2019 var han även vd på företaget, och i avsnittet får vi höra om de senaste tolv åren i den globala vindkraftsindustrin sett ur Anders perspektiv. Om du gillade samtalet med Anders kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden: Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Sedan 2015 har Kina stått för hela 90% av den globala ökningen av växthusgasutsläpp — och man är idag världens största utsläppare med råge. Samtidigt installerar man mer förnybar energi än något annat land och kontrollerar stora delar av värdekedjan för tekniker såsom solceller, batterier och elbilar. Ska världen nå sina klimatmål är alltså utvecklingen i Kina helt central.  För att bena ut energiutvecklingen i Kina gästas vi i detta avsnitt av Lauri Myllyvirta, en av Europas ledande experter på just Kina. Lauri är medgrundare av forskningsinstitutet Center for Research on Energy and Clean Air, samt verksam vid Asia Society Policy Institute. Avsnittet är på engelska och spelas in via länk från Helsingfors. Om du gillade avsnittet med Lauri kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden:  Per Klevnäs, Om Europas materialomställning PM Nilsson, Om spänningar i energipolitiken, städernas framid och Kina Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bätt

I poddens 120:e podden gästas vi åter av Johan Paradis, teknikchef på solcellsparkutvecklaren Sunna. Johan gästade även avsnitt 37.  I avsnittet pratar vi dels om 40 årsjubileumet för Sveriges första elnätanslutna solcellsanläggning som vi var och besiktigade precis innan vi spelade in avsnittet.  Vi dyker även ner i solcellsparkernas värld där Johan ger en bild av hur en snabb teknikutveckling kring solceller och batterier, läget på elmarknaden och flaskhalsar såsom åtråvärda elnätanslutningar påverkar arbetet hos en utvecklare såsom Sunna. Om du gillade avsnittet med Johan kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden:  Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2024 Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Enligt tradition avslutar vi året med en tillbakablick på de händelser och trender som präglat energi- och klimatåret 2024. Som följeslagare har vi med oss poddbekantingen och tillika vindkraftsmannen Daniel Kulin (som även gästade avsnitt 3, avsnitt 48 och avsnitt 84 av podden). Vi tar avstamp på hemmaplan där Daniel går igenom det turbulenta vindkraftsåret 2024, som bland annat präglats av tillståndstorka, regeringsbeslut såsom nekade tillstånd för havsbaserad vindkraft, och ett stort nationellt överskott av el. Daniel ger även sitt perspektiv på den nyligen presenterade utredningen Vindkraft i havet - En övergång till ett auktionssystem. Daniel ingjuter framtidstro i den svenska energiomställningen trots nyheter om Northvolts rekonstruktion och flertalet inställda eller uppskjutna industriinvesteringar. Vi pratar även om kärnkraftsutredningen, batteriutveckling i Sverige och i Kina, IEA:s senaste World Energy Outlook — och den globala kapplöpningen kring ny teknik. Vill du föreslå en gäst till ett fram

I poddens 118:e avsnitt besöks vi åter av PM Nilsson, vd på Timbro. PM gästade även podden i avsnitt 12 i sin tidigare roll som chef för Dagens industris ledarredaktion. I avsnittet ger han sina perspektiv på spänningar i energipolitiken idag, om kärnkraft och havsbaserad vindkraft, om städernas framtid, klimatpolitik i tider av lågkonjunktur — och Kina. Om du gillade samtalet med PM kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden: Pär Holmberg, Om kärnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrågor) Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

I poddens 117:e avsnitt tittar vi under huven… förlåt, in i batterisystemet på en elbil. Som gäst har vi med oss Björn Fridholm, teknisk expert för BMS-system — alltså batterstyrsystem eller battery management system — på Volvo Cars. Björn skrev även sin avhandling på ämnet på Chalmers. Vi ställer bland annat frågan: hur fungerar egentligen kalkylerna som går in i räckviddsmätaren - och vad är det som gör att den fladdrar längs vägen på en resa? Vi får en överblick av batteriets roll i en elbil, hur det fungerar, och de olika avväganden som går in i designprocessen. Extra djupt dyker vi i det, faktiskt, relativt svåra problemet att avgöra till vilken grad ett batteri är laddat och hur Björn och hans kollegor jobbar med att hantera degraderingen av batteriet. Avslutningsvis jämför vi även med hur utmaningarna skiljer sig för stationära batterier på elnätet och pratar om Volvo Cars satsningar inom vehicle to grid. Om du gillade samtalet med Björn kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden: P

I höst har det varit högsäsong för nätutvecklingsplaner hos elnätföretagen runt omkring i landet. En nätutvecklingsplan ska enligt ellagen tas fram vartannat år av respektive företag och beskriva hur nätet väntas utvecklas under kommande tioårsperiod.  I avsnittet sitter vi ner med Christian Roos, ansvarig för nyanslutningar på E.ON. Christian, med utgångspunkt i just E.ON:s nätutvecklingsplan, berättar om ett nuläge med mer nyanslutningsärenden än någonsin. Vi får höra om hur E.ON arbetar för att bereda och analysera och ge besked om dessa ärenden.  Vi blickar även framåt och resonerar kring hur olika redskap såsom flexibilitetsmarknader, villkorade avtal, nya kraftledningar, nättariffer och energigemenskaper kan bidra till en lyckad elektrifiering av samhället. Om du gillar avsnittet med Christian kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnäten Niklas Bäcker, Om boomen kring storskaliga batterier elnätet Vill du föreslå en gäst till ett framtida

Den 12 augusti presenterades resultaten från utredningen Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft. Bland förslagen som presenterades av huvudutredaren Mats Dillén återfanns en prisgaranti på 80 öre per kWh för kärnkrafts-elen, subventionerade statliga lån samt en riskdelningsmekanism ifall projekten blir dyrare eller billigare än förutsatt.  I avsnittet pratar vi om slutsatserna från utredningen med Pär Holmberg, docent inom nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning. (Pär är även disputerad inom elkraftteknik vid Uppsala universitet.) Pär var inblandad i kärnkraftsutredningen dels som representant i utredningens referensgrupp och dels skrev han en underlagsrapport om elmarknadens funktion, där han bl.a analyserade i vilken grad dagens elmarknad är teknikneutral. Avslutningsvis berättar Pär om en rapport han jobbat med i närtid om det så kallade öka-minska-spelet, en arbitragestrategi som aktörer på elmarknaden kan använda för att öka intäkter från sin kraftproduktion men s

Lyssnar man på Johanna Lakso, vd på intresseorganisationen Power Circle, kan värmepumpar, batterier, elbilsladdare och andra flexibla resurser mycket väl erbjuda tiotals gigawatt flexibilitet till det svenska elsystemet, redan till 2030. (Det kan jämföras med en elförbrukning på cirka 25 gigawatt under topplasttimmen.) I det här avsnittet berättar Johanna framförallt om vilka nyttor dessa resurser kan skapa i de lokala elnäten. Vi pratar även om på vilket sätt lokala elnätföretag kan nyttja den här flexibiliteten redan idag, vilka lärdomar det finns från piloter med lokala flexibilitetsmarknader, och vad vi kan vänta oss från lagstiftningen framöver.  Om du gillar avsnittet med Johanna kan vi även rekommendera följande avsnitt: David Steen, Om praktiska utmaningar och potentialen med Vehicle-to-Grid Lars Olsson, Om hur vi ökar kapaciteten i de lokala elnäten Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.