Meny

Sebastian Andreu Bergström tar oss till Katalonien. Till klassiska familjekrogar, bodegas och vermut-barer. Och ger oss sin egen och regionens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sebastian Andreu Bergströms farmor och farfar kom från Katalonien, och med åren har han blivit allt mer intresserad av de rötterna.Sebastian är kompositör, musikproducent, musiker och gymnasielärare i musik.– Musik har mycket gemensamt med mat.Utforskandet av den katalanska maten har resulterat i en bok, Barcelonas mat & dryck. Med dels recept från hela Katalonien och dels skildringar av matlivet i huvudstaden Barcelona, där man tas till klassiska kvarterskrogar, hål i väggen och eftermiddagar på vermut-barer.Sebastian Andreu Bergström bjuder på klassiska rätter med bacallà, den saltade och torkade torsken, och massor med färska grönsaker — paprikor, lök, vitlök och tomater.Banderillas (godsaker på tandpetare), Bacallà i sås med tomat och oliver, klassiska munsbiten Pa amb tomàquet (grillat bröd med riven tomn

Matprofilen berättar hur och när han använder glutamat. Vi testar när det funkar och inte funkar. Och vi berättar MSG:s drygt hundraåriga historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. MSG. En engelsk förkortning för Monosodium glutamate. På svenska: mononatriumglutamat. Eller helt enkelt glutamat.Kryddan som hamnat i skamvrån. Som förknippats med det sämsta av livsmedelsindustrin. Omdiskuterat i decennier. Beskyllt för det mesta. Men det finns inga belägg för det i forskningen.Filip Poon, kokboksförfattare, tv-kock och stor på Youtube och TikTok, berättar om sin relation till MSG.– Lika självklart som salt och peppar, säger han. Salt 2.0.Det verksamma ämnet är glutaminsyra. Den viktigaste signalsubstansen i hjärnan.Dessutom viktig för immunförsvaret och mag- och tarmkanalens funktion, och för att hindra att mikroorganismer tar sig in i kroppen.Glutaminsyra är också den femte grundsmaken, umami.Vi testar hur det blir med och utan MSG. Passar det bättre till vissa rätter och smaker, eller funkar

Dags att se på ostron som ett alternativ till kycklingen och falukorven. Tillagade ostron. Och dessutom kan det lösa ett problem med en invasiv art. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från Strömstad till Varberg finns det 30 000 ton stillahavsostron. En invasiv art som kom till våra vatten för 20 år sen.Marinbiologerna och forskarna Åsa Strand och Ellen Schagerström har tillsammans med hållbarhetskonsulten Hans Liljeblad skrivit Ostron för alla, en faktabok och kokbok om de svenska stillahavsostronen. De vill att vi ska se de främmande ostronen som en möjlighet och inte som ett hot. De vill att tillagade ostron ska bli vår nya vardagsmat. Så som det är på många ställen i världen.De visar genom att laga tre enkla rätter.Och berättar massor om stillhavsostronen.

En vetenskapliga rapport 2022 visade pa problem med vego-köttet. Det var fettet, for mycket salt, och att vi har svart att ta upp jarnet. Vi kollar vad som hänt sen dess. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi pratar med Susanne Bryngelsson, forskare och projektledare på statliga forskningsinstitutet Rise. De jobbar ofta tillsammans med livsmedelsindustrin med att utveckla nya processer, tekniker och produkter – till exempel köttersättningsprodukter.Vi pratar också med Josefin Edwall Löfvenborg, som är nutritionist på Livsmedelsverket. Hon berättar vad de gjort och gör i biotillgänglighetsfrågan.Dessutom har vi kommentarer från två stora tillverkare av vegetariska proteinprodukter, Orkla och Lantmännen cerealia.Här hittar du vårt program från 2020 i samma fråga.

Den kallas en hälsodiet för människan och för jorden. Två forskare har lite olika syn på vad det skulle innebära att äta så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi pratar med Mari Wollmar, forskare i livsmedelsvetenskap på Chalmers och även idrottsdietist på BK Häcken i Göteborg, och Anna Stubbendorff, som är dietist och forskare på Lunds universitet. De kommer till lite olika slutsatser om vad dieten skulle innebära för dem som följer den. Det handlar om biotillgänglighet och antinutrienter, om köttfaktorn och sojafaktorn, och om järn.EAT-Lancet-rapporten är en vetenskaplig rapport som två gånger (2019 och 2025) tagits fram av en internationell forskargrupp, EAT Lancet-kommissionen. I den sitter experter från sexton olika länder och flera olika områden, som jordbruk, hälsa, hållbar utveckling och statsvetenskap.Rapporten är ett ett förslag på hur vi kan äta hälsosamt för både oss människor och för planeten. En diet som ska hålla oss friskare, och där maten produceras på ett sätt som inte

Karin Fingal, Nina Frogneborn och Tomas Tengby har kollat in kokböcker för barn som vill laga mat själva eller tillsammans med vuxna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nina Frogneborn och hennes döttrar (6 och 8 år) kollade på Pippi Långstrumps kokbok och Pettson och Findus kokbok. Samt Bamse familjens kokbok och Den officiella Harry Potter-kokboken.Karin Fingal och hennes 7-åriga tvillingar kollade in de spiralbundna böckerna Fredagsmys och lördagsgott, Barnens bästa bakbok och Barnens bästa kokbok.Dessutom Barnens bästa kokbok - steg för steg av Clara Lidström och Annakarin Nyberg. Samt Lätt som en plätt av Annika Håkansson och Lars Nordgren, och två gamla böcker som redan fanns i hemmet: Min första kokbok (översatt från engelska) och spiralbundna Baka lätt & läckert som Karin själv hade som barn.Tomas Tengby fick själv (barnen är vuxna) kolla in Barnens kockskola - middag för hela familjen av Sara Begner.

Marcus Nordgren har en liten förädlingsverksamhet i norra Bohuslän. Djurfodret åkerböna visar sig vara en prima råvara för människor. Vi testar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marcus Nordgren lilla verkstad ligger i Bottna i norra Bohuslän. Där förädlar han råvaror och expermenterar. Han skalar, rostar, maler och fermenterar bönor och olika kulturspannmål.En favorit är lokalodlad åkerböna. Åkerböna förknippas så mycket som foderprodukt att det tog Marcus lång tid att konstatera att den också går att äta av människor. Marcus visar hur hans förädling går till och vad åkerbönan kan användas till. Han berättar också om andra råvaror och vad man kan göra med dem.Om du vill göra hans pannkakor utan ägg så har du recepten här:Mjölblandning:75% siktat fullkornsvetemjöl15% ärtmjöl10% bönmjölPannkakssmet:1,5 dl mjölmix1,25 dl vatten1 tsk olja0,5 tsk socker1 kryddmått saltLåt stå och vila minst 20 min. men gärna en timma eller mer innan du börjar steka med olja i het stekpanna.Smeten ska vara li

Vi äter minst fullkorn i Norden. Är det svårt att äta enligt rekommendationen? Vi testar. Och så får du barnen att äta fullkorn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Livsmedelsverket rekommenderar 90 gram fullkorn om dagen.Det motsvarar 6 knäckemackor.– Havregrynsgröt och två knäckemackor till frukost och du kommer upp till 60 gram, säger Maria Alexandersson, projektledare på Fullkornsfrämjandet.I Danmark lyckades en liknande organisation få folk att äta mer fullkorn. Danmark, Norge och Finland äter mer fullkorn än Sverige.I snitt får vi i Sverige i oss 40 gram per dag, knappt hälften av det vi borde. Bara 8 procent av den vuxna befolkningen klarar rekommendationen.– Om man äter tillräckligt med fullkorn så minskar risken för flera stora livsstilssjukdomar. Hjärt-kärlsjukdomar, tarmcancer och diabetes typ 2, säger Maria Alexandersson.– Även en liten ökning spelar roll.Vi tipsar om vägar till mer fullkorn i vardagen. Att förändra frukosten är smart, för den är ofta densamma.Under mars genomför flera s

Ett te som inte är ett te. Vi provsmakar. Hur är det att jobba som privatkock, i Sverige och i USA? Och en japansk roman med väldigt mycket mat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Leo Rehnfeldt åker till Argentina för att utforska den beska nationaldrycken yerba mate. Drycken är populär i flera Latinamerikanska länder, och i delar av östra Medelhavet. Leo berättar om yerba mates historia och om dess sociala roll. Tess Medina blev Sveriges mästerkock 2024. Nu jobbar hon som privatkock, både i Sverige och i USA. I Sverige lagar hon mat på ett företag och för en familj. I USA jobbade hon nyligen för en familj i Florida, några hus bort från Trumps Mar-A-Lago.Dessutom berättar vi om en japansk roman med mycket mat. På engelska heter den Butter. När den snart kommer ut på svenska kallas den Smör. Författare är Asako Yuzuki. 

Michele Antonino lagar lunch på en espressobar. En italiensk rätt om dan. I ett pyttelitet kök. Vi gör studiebesök. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Michele Antonino vill inte kalla sig kock, men han har lagat mat i restaurangkök hela yrkeslivet.Han lagar lunch på en liten italiensk kaffebar i Göteborg, Bar Centro. Ett hål i väggen som känns som att det alltid funnits. En rätt om dan. Med tydlig italiensk, eller snarare romersk, prägel.Idag är det linguine alle vongole, pasta med venusmusslor, vitt vin, chili och vitlök.Micheles pappa kommer från Rom. Michele har tillbringat mycket tid hos farmor, farfar, fastrar, farbröder och kusiner i Rom.Han sammanfattar matfilosofin med orden enkelhet och råvaror.– Våga att låta bli att lägga i en massa skit, säger Michele. Det är väldigt svårt att trolla ihop många ingredienser.Linguine alle vongole är en bra exempel.

Den klassiska ljusa semlan har fått konkurrens. Av semlorna med mörkare mandelmassa. Och maximering av smakerna. Vi undrar varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Håkan Jönsson, etnolog och mathistoriker på Lunds universitet, diskuterar förändringen tillsammans med Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby.Det vita har länge varit det finaste och dyraste inom matlagning och bageri. Raffinerat mjöl, raffinerat socker och ljus mandelmassa i semlorna. Milda smaker var målet.– Det vita stod också för renhet, säger Håkan Jönsson, i en tid när renhet inte alltid var så lätt att uppnå.Idag signalerar det raffinerade, vita och milda massproducerat och billigt.Det milda har ersatts av det som kallas höga smaker.Vi pratar också semlor med bagaren Fanny Ivarsson som försvarar den traditionella semlan. Och Oscar Persson, kock som blev bagare, och som har en mörkare mandelmassa och i övrigt inspireras av asiatisk matlagning.

Vi smakar vi på exklusivt mathantverk från alla hörn av Sverige. Och imponeras av mångfalden. Dags att känna stolthet för de svenska smakerna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mattias Dernelid bjuder på en del av allt det som produceras runt om i Sverige. Charkuterier från Värmland, Västerbotten och Gotland. Ostar av världsklass, en del kända från Nobelmiddagar. Sojor på svensk ärta. Svensk fisksås på Kalix siklöja. Boquerones på siklöja. Flera olika miso. Granskottsolja, tallskottsolja, rosenkvittenvinäger, äppelbalsamico.Mattias Dernelid har jobbat som kock och drivit restauranger. Det var när han hade ett gästgiveri i Småland som han upptäckte småskaliga producenter.– Vi hittade en fantastisk potatisodlare. Och en utegrisbonde med ett helt annat kött!Mattias specialitet är just småskaliga producenter runt landet. Idag jobbar han på Martin & Servera, som är Sveriges största restauranggrossist. Det största problemet för mathantverkare och andra små producenter är logistiken, att ku

Livsmedelsverket avråder från opastöriserad mjölk, pga risk för skadliga bakterier. Förespråkarna säger att den är nyttigare och motverkar allergier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker Anna Hane som driver Resta gård norr om Uppsala. Hon säljer både pastöriserad och opastöriserad mjölk.Pastöriserad hettas upp under kortare eller längre tid för att döda skadliga bakterier som kan finnas i mjölken.Opastöriserad mjölk har inte hettats upp, utan bara kylts direkt efter mjölkningen.Försäljning av opastöriserad mjölk är hårt reglerat. Den får bara säljas på gården och bonden får max sälja 70 liter i veckan.Reglerna ser annorlunda ut i Finland, England, Wales, Frankrike, Tyskland och USA.Förespråkare för opastöriserad mjölk tycker att det fokuseras för mycket på riskerna och för lite på fördelarna. Som att opastöriserad mjölk kan förhindra allergier och eksem.Eldrimner - nationellt center för mathantverk – har länge drivit på för att lantbrukare ska få sälja mer opastöriserad mjölk på ett enkla

Viktor Vesterberg, kocken som blev forskare, tror på lokalt fiske och lokala fiskar. Och undrar om ålens överlevnad kan säkras om vi äter den igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vi importerar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi äter, säger Viktor Vesterberg. Och vi exporterar ungefär tre fjärdedelar av den fisk vi fiskar.Siffrorna illustrerar hur det svenska fisket övergett småskaligt kustfiske för storskalighet.Det syns också i svenska fiskdiskar. Utbudet är i stort detsamma var man än befinner sig i landet. Samma lax och torsk, som sällan fiskats här.Viktor Vesterberg är kocken som bytte bana och blev forskare. Med intresse för hur livsmedelssystemet ser ut och fungerar.Viktors forskning handlar om svenskt småskaligt kustfiske — som ständigt krymper — och lokala fiskarter — som vi glömt bort.Dels kartlade han vad det är för policy och förvaltning som skapat det storskaliga fiske vi har i Sverige idag.Dels lät han lokala fiskare och kockar mötas. Fiskarna fick i uppdrag att fiska upp all

Religionsvetaren Lena Roos berättar om religionen i maten, då och nu. Myter, matregler, kristna hemmafruar i USA, och en egen burk med torkad soppa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lena Roos är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Hon förklarar hur mat, odling och religion hänger ihop. Det handlar om urmyter om världens grödor, matregler och matsymboler, men också om kristna odlande hemmafruar i USA.De kristna hemmafruarnas pantry challenge, skafferi-utmaning, är att försöka leva på det som finns i skafferi och frys under januari och februari. Det är inte bara praktiskt under årets fattigaste månader, utan kan också ses som en religiös handling.– Det här kallas i religionsvetenskaplig forskning för ”levd religion”, säger Lena Roos. Det vill säga sätt som folk i sitt liv uttrycker sin religiositet på, t ex i förhållande till odling och mat.– De ser det som en sorts närkontakt med skapelsen.I många religioner finns reglar om vad man får och inte får äta. De blir en sor

Isaac West gillar lyxiga konserver. Gärna fisk och skaldjur. Som en bra restaurang på burk. Vi provsmakar. Möt också engelske tinfluencern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Isaac West är 23 år och läser sociologi vid Lunds universitet. Han gillar lyxiga konservburkar.– Sånt man kan servera direkt ur burken och som står för sig själv, säger Isaac som definition på vad en lyxkonserv är.Intresset började när han hälsade på sina föräldrar i Spanien. De bor i en liten by uppe i bergen.I den pyttelilla affären finns ett stort utbud av konserver av hög kvalitet. Och i Malaga hittade han en specialbutik med fiskkonserver för flera hundra kronor styck. Konserverade för hand.I Sverige kan lyxkonserver hittas i välsorterade livsmedelsbutiker och delikatessbutiker. Men utbudet i Spanien är betydligt större.– I Spanien, Portugal, Frankrike och Italien har exklusiva konserver samma status som ost och chark, säger Isaac.I programmet öppnas och testas musslor i escabechesås, ventresca-tonfisk, små bläckfiskar, v

Tim Fiskaare ville jobba med mat. Han hittade en hantverksutbildning till styckare. Två år som lärling bland annat i Paris. Vi besöker hans jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tim Fiskaare jobbade nio år som barnskötare på förskola. Men kände att han ville jobba med mat. Fast inte på restaurang, för de sena kvällarna. Då såg han en annons för en hantverksutbildning.– Till styckare. Jag visste knappt vad en sån gjorde, säger Tim.Han sökte utbildningen och kom in. Två års lärlingsutbildning, där den mesta tiden var på ett företag som levererar kött till restauranger och butiker. Samma företag som han nu arbetar på.Tim visar runt och berättar vad som görs på arbetsplatsen.Dessutom visar han praktiskt vad jobbet går ut på genom att stycka en lammstek med ben.Ett halvår av utbildningen praktiserade Tim i en slaktarbutik i Paris.– I framtiden skulle jag gärna ha en liknande butik här, säger han.

Inga fönster. Bara LED-ljus. Erik Lundgren förklarar hur han kan styra plantornas näringsinnehåll, smak, färg och storlek. Och varför det är hållbart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det började med den stora salladskrisen 2017, säger Erik Lundgren.Salladsodlingen i södra Europa slog snett och Sverige fick ingen sallad. Då väcktes tanken hos Erik och hans kompisar att odla sallad inomhus och bara med konstljus.Nu ligger salladsfabriken i en gammal industrilokal i Tibro, väster om Vättern. Och salladen kan konkurrera med det som importeras från Spanien och Italien.Dessutom är det mer hållbart än att köra sallad på lastbil från södra Europa till Sverige.Det är en odling med mycket teknik och automatik. Ett slutet system där allt styrs av olika sensorer. Det som påverkar plantorna kan kontrolleras — klimat, ljusets våglängder och näring. På så sätt kan man styra plantornas storlek, smak, näringsvärde och utseende.– Genom att ändra ljuset kan vi till exempel få rucola att innehålla fem gånger mer

Svensk kommersiell nötodling försvann för 50 år sen. Men nu är den tillbaka. Hasselnötter, valnötter, mandel, kastanj och pinjenötter kan odlas här. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker en trädgård norr om Hallandsåsen med en massa olika nötträd. Här har Marc Wester valnöt, hasselnöt, mandel och matkastanj. Marc har ingen kommersiell odling, utan  gillar bara nötter.Men inte långt härifrån, vid Båstad, låg för hundra år sen Sveriges största hasselnötsodling.– Med export till Tyskland och Danmark, berättar Göran Christiansson, som också gillar nötter och har en plantskola i närheten där han driver upp olika sorter av hassel, valnöt och matkastanj.– Det odlades hassel i hela södra Sverige upp till Sundsvall, säger Göran. Och historiskt har hasselnötter varit så viktigt att det exkluderats från allemansrätten.På 1970-talet dog den kommersiella odlingen av nötter i Sverige ut. Men nu har den börjat igen, om än i liten skala. Möjligheterna att odla nötter här är goda.För tre år sen ko

Sverige har genomgått en gastronomisk revolution från 80-talet till idag. Etnologen Håkan Jönsson berättar om utvecklingen som förändrat landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – På 1980-talet har vi fortfarande ett stort statligt restaurangbolag, som också äger många av de bättre restaurangerna, säger Håkan Jönsson.Sen förändras allt. Antalet restauranger ökar flerfaldigt. Synen på restaurangbesök ändras.På 80-talet jobbade Håkan Jönsson som kock. Sen blev han etnolog med fokus på gastronomi.Håkan Jönsson beskriver utvecklingen i boken Kändiskockens uppgång och fall – Den gastronomiska revolutionen går vidare. En vidareutveckling av boken Den gastronomiska revolutionen, som kom ut 2011. Då var kändiskockarna ett begrepp. Nu menar Håkan att de fallit.Den gastronomiska revolutionen i Sverige har inte bara förändrat restauranger, maträtter och utevanor. Utan också våra hemmakök och könsroller.Vad kommer härnäst?