Spelkosmos

I Sverige finns det eldsjälar som, då och då, tar en paus från att rädda världen eller fly från zombies. De släpper handkontrollen, borstar tänderna och cyklar till jobbet för att skapa nya spelupplevelser som vi andra kan njuta av.

Färggranna (eller svartvita) pixlar och polygoner i all ära, men vad händer när vi plockar bort grafiken helt? Vad händer när vi spelar genom att lyssna? Vi har grottat ner oss i ljudspelens lilla land. Något som har inneburit många trasiga länkar, återvändsgränder och en del tystnad. Men också ett sug efter mer och en tro på framtiden!

I det tjugofemte avsnittet tar vi på oss våra tänkarmössor och leker filosofer. Vi försöker bena ut vad ett spel egentligen är. Måste ett spel vara underhållande? Är en vandringssimulator ett spel? Varför heter det datorspel och inte datorlek? Ja, precis som Filosofiska rummet i P1 lovar vi inga svar men öppnar för många nya frågor.

Det är dags att gå loss på spelvanor. Grejer vi gör när vi spelar. Eller innan vi spelar. Eller varför inte efter att vi har spelat.

Grönt är skönt och mossa är grejen. Vilka är spelen med snygg, knasig och säregen natur som du bara måste spela? Spelen som får dig att vilja kräla runt i myllan eller som tar tar andan ur dig med sina vida vyer.

Snipp snapp snut, så var spelet slut. Eller? Hur viktigt är egentligen slutet i ett spel? Måste man hålla ut till sista sekunden eller kan det vara okej att sluta när man är på topp?

Ibland märker du det inte ens, andra gånger sitter du otåligt och väntar på att det ska bli klart och vissa gånger är du nästan gråtfärdig över att det inte går att göra förrän du har klubbat ner minst sju köttätande zombies till! Idag pratar vi om att spara. Från inga sparfunktioner alls till göttiga autosaves.

Få saker slår att ha ett långt jullov framför sig som man kan fylla med massor av spel och riktigt grotta ner sig i episka äventyr.

Det släpps en massa nya spel varje dag. Har du blivit förlamad av det enorma utbudet nån gång? Så pass att det kanske inte blir något spelat alls? Det har vi!

Får retrovågen med pixel art tummen upp eller tummen ner? Vad tycker vi om remastrade spel? Och den aldrig sinande strömmen av zombier: hur kul är det egentligen? I det här avsnittet hissar och dissar vi tre spel-fenomen.

I det här avsnittet omfamnar vi spelen som får oss att skrika högt, gömma oss under täcket och skita knäck. Vi funderar över vad som gör oss rädda och bjussar så klart på några läskiga favoritspel.

Vi snicksnackar om saker vi grämer oss över eller till och med skäms lite över att vi har gjort eller inte gjort. Allt ifrån att aldrig ha sippat på en Jolt Cola, till att inte ha en susning om Pokémon GO eller Minecraft.

Långa spel i all ära, men ibland vill man åt korta små godbitar. Spelupplevelser som tar några få timmar och lämnar utrymme till allt annat fint i livet. Vi tipsar om 5 riktigt bra spel under 5 timmar. Perfekta att köra igenom under en helg (eller en kväll om du ligger i).

Ordet fuska har en ganska negativ klang. Det är fult och syndigt. Något du kanske inte direkt stoltserar med att du gör. Men är det verkligen bara av ondo? Idag ska vi vrida och vända på fusk och att fuska i spel!

Tidsresor är rackarns nervkittlande för fantasin, och vi frågar oss varför det inte finns fler spel på temat? Det snackas snurriga farfars-paradoxer och andra svårigheter, som ställer till det för både spelutvecklare och oss som spelar. Sen varvar vi självklart med några tidsrese-spel som verkligen har lyckats!

När Sven var liten hade han en häftig leksak som kallades för View-Master. Han kunde titta i den som en kikare och se bilder i 3D. Det var nästan som att kliva in i en annan värld.

Det är inte alltid vi kan (eller vill) sitta framför en stor skärm. När vi är på språng kan vi istället ta till bärbara spel. Men hur är det egentligen nu för tiden, finns det plats för dedikerade bärbara spelmaskiner bland dagens smarta telefoner och surfplattor? Vi funderar och passar i samma veva på att lyfta våra egna favoriter när det gäller bärbart.

Sanna tycker att det är lite jobbigt att mingla och önskar att man alltid kunde ställa frågan "Vad spelar du just nu?". Men då behöver vi så klart värva fler människor till spelens underbara värld.

Även en ensamvarg, som trivs bäst under korkeken, kan må bra av att spela tillsammans med vänner (eller fiender) i lagom dos.

Spelen med berättelser som engagerar, karaktärer som du sent ska glömma och pussel som får dig att slita ditt hår. Spelen som väcker din upptäckarlusta och kräver din närvaro. Spelen som vissa hävdar är utdöda?! Spelen som för många är en enda nostalgi-fest, för andra obevandrade marker. Vi pratar givetvis om de underbara äventyrsspelen!