Vetenskapsradion Historia

Skolgården har fungerat som exercisfält, grönsaksland, fängelse och rökruta. Vetenskapsradion Historia undersöker skolgårdens historia och granskar två danska experiment att lära ut källkritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia undersöker vad vi egentligen gjort på skolgårdarna genom historien. – Ända sedan 1600-talet har skolgården ansetts vara en central del av skolmiljön, men vad man använt den till har varierat – allt från skolfängelser, exercisplatser, rökrutor eller grönsaksland, berättar Anna Larsson, en av forskarna som är aktuell med en bok om de svenska skolgårdarnas historia. Dessutom om två danska projekt som undersöker hur historieundervisningen ska bli bättre på att lära ut de nya förmågorna källkritik och historiebruk. I Danmark testas nu hundratals grundskoleelever i att utforma sin egen historieundervisning och till och med utforma sina egna läroböcker – allt för att väcka elevernas nyfikenhet och få in ett experimentellt tänkande i historieämnet. Och kan

Tobias Svanelid pratar strålningskatter, radioaktiva sandlådor och kärnkraftens hotade kulturarv, men undrar också hur arkeologer kan hjälpa framtida generationer att inte drabbas av kärnavfallet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av världens 500 kärnreaktorer har omkring 100 redan pensionerats. Men vad händer med kärnkraftens kulturarv? Tobias Svanelid träffar historikern Anna Storm som leder ett projekt som vill lyfta debatten kring kärnkraftens kulturella framtid. – Frågan om vad som ska hända med våra uttjänta kraftverk behöver vi diskutera mer, säger hon. Och så vill arkeologer nu hjälpa ingenjörerna att tänka kring hur man ska förhindra att det radioaktiva avfallet kan drabba framtida generationer. Det kommer att ta 100 000 år innan radioaktiviteten försvinner i det slutförvarade avfallet, men hur kan man kommunicera ett varningsmeddelande som blir begripligt också om så lång tid? – Det gäller att inte stirra sig blind på oändlighetsperspektivet, utan att förstå att varje tid kommer att ha s

Tobias Svanelid besöker nyinvigda leksaksmuseet i bergrummet på Skeppsholmen i Stockholm, och så plumsar vi ner i havsbadens konfliktfyllda historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I bergrummet under Skeppsholmen i Stockholm invigs nu ett nytt leksaksmuseum. Med 40 000 föremål från 1200-talet och framåt vill man visa hur leksaker kan berätta hela mänsklighetens historia. – Leksaker har alltid speglat sin tid och tidens ideal, berättar Peter Pluntky, som är historisk rådgivare åt museet. Dessutom dyker Tobias Svanelid ner i havsbadens historia, en berättelse om konflikter mellan modernitet och romantik, mellan sedlighet och hälsohysteri. – Vid Rigabukten stod för drygt hundra år sedan striden om det könsuppdelade nakenbadandet, som egentligen handlade om en grupps minskade politiska roll, berättar Christina Douglas som studerat baltiska havsbad. Och så berättar Dick Harrison om vad som hände med de många tusentals soldater som stupade vid Slaget vid Lund 1676.

Tobias Svanelid går till botten med den nedtystade historien om Dieppe 1942 - ett blodigt allierat fiasko. Och så uppmärksammas Historiker utan gränser som ska förvandla historiker till fredsmäklare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en historia som tystats ner i generationer – den allierade räden mot Dieppe i augusti 1942. Vetenskapsradion Historia lyfter upp en skamfläck i de allierades krig i Europa, den misslyckade landstigningen vid Dieppe 1942 där 3 000 soldater dog eller tillfångatogs. – Det har talats om att de allierade lärde sig en dyrköpt läxa vid Dieppe inför invasionen i Normandie, men i verkligheten lärde man sig ingenting, menar historieförfattaren Christer Bergström. Dessutom om det nystartade initiativet Historiker utan gränser – en organisation där historiker ska hjälpa till att lösa konflikter och kriser där historia missbrukas i politiska syften. Nu samlar organisationen historiker ifrån Ukraina och Ryssland för att försöka lösa krisen på Krim. Dick Harrison svarar också

Tobias Svanelid är tillbaka med historier om svenska kändissocialisten Kata Dalström, om en nytolkning av hur Luther omformade Sverige och givetvis Dick Harrison som besvarar veckans lyssnarfråga! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kata Dalström var sin tids megakändis och en karismatisk politiker som rörde upp känslorna varhelst hon kom för att hålla sina brandtal. I en aktuell biografi beskriver historikern Gunnela Björk borgarfrun, socialisten och folkbildaren Kata. – Det var många som upprördes över hennes vägval och betraktade hennes karriär ungefär som vi skulle se på en medelålders kvinna som gick med i IS idag, säger hon. Dessutom tar Vetenskapsradion Historia tempen på den nyligen avslutade historiekonferensen i Ålborg, där 500 historiker träffades för att bland annat dryfta nya synsätt på årets stora jubilar, Martin Luther. Och så träffar vi pristagaren av det nyinstiftade litteraturpriset för bästa nordiska historiebok. Dessutom är lyssnarfrågegurun Dick Harrison tillbaka för att besvara

Vilken historiebok ska du ta med dig till hängmattan i sommar och vilket historiskt spel dukar du fram när sommarregnet öser ner? Tobias Svanelid tipsar om årets bästa böcker och spel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det här är som när antiken får liv, när marmorstatyn spricker upp i ett leende och börjar dansa, säger Kristina Ekero Eriksson, om en av årets böcker. Dessutom reder historieprofessor Dick Harrison ut hur svensk den svenska midsommaren egentligen är i säsongens sista lyssnarfråga.   Årets böcker och spel: När allt gick under av Marcus Tullius Cicero Krigarna från Valsgärde av Kent Andersson Tempel och kultuhus i det forna Skandinavien av Anders Kaliff och Julia Mattes Vad hände med barnen? av Eva F Dahlgren Halshuggning och andra svenska straff av Lars-Erik Holländer Världens upptäckare av Huw Lewis-Jones och Kari Herbert Se på mig av Beata Arnborg Kvinna i avantgardet Sigrid Hjertén Liv och verk av Gören Cavalli-Björkman En annan historia av Lina Thomsgård (red) Fåglar i staden

Vem var krigarkvinnan Blenda? Har Hamlet funnits och hur sanningsenliga är Tintinalbumen? Hör Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågeguru Dick Harrison svara på lyssnarnas egna frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan programmets nystart i januari har historieprofessor Dick Harrison varje vecka svarat på lyssnarnas inskickade frågor och redaktionen har överösts av funderingar och klurigheter om allt från Per Albin Hanssons ärlighet till kvänernas historia. Nu inleder Tobias Svanelid en ny tradition, där ett helt program sätts av för att ge plats åt lyssnarnas egna frågor. – Jag har nått som kallas klisterminne, berättar Dick Harrison, vilket gör det lätt för mig att komma igång namn och årtal, men jag är värdelös på att känna till djur och växter i skogen!

Vetenskapsradion Historia tar tempen på förberedelserna inför årets medeltidssommar och kollar in gyckelövningar och svärdsträning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu ligger medeltidsentusiasterna i slutspurten inför årets medeltidsommar. Med femtiotalet evenemang är medeltidsintresset större än någonsin och Tobias Svanelid undersöker varför, och hur man bäst förbereder sig för en lyckad sommar i medeltiden. – Det blir inte lika mycket på riktigt om man har de där plastsandalerna på sig, utan att man har det lite mer på riktigt, säger Klara Rocking vid gycklargruppen TRiX. Då blir det lättare att känna att man är i den där bubblan, att man är i en annan tid. Dessutom träffar vi arrangörerna bakom Hassela medeltidsdagar, en av sommarens alla medeltidsträffar, för att höra hur de finslipar de sista detaljerna. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om Sveriges äldsta motorväg.

Tobias Svanelid reser till Seskarö i Bottenviken för att höra om hungerkravallerna 1917, då sågverksarbetarna krävde bröd men möttes av militärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För hundra år sedan krävde sågverksarbetarna på Seskarö i Bottenviken bröd mot svälten. Istället möttes de av kanonbåt och militärer. – Tänk att man sköt på svältande arbetare för hundra år sedan, det kan jag bara inte förstå, menar Maud Videhult vid Seskarö hembygdsförening. Tobias Svanelid reser till Seskarö för att höra om hungerkravallerna och dagarna 1917 då slaget stod om folkrepubliken i Bottenviken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vem som bar skulden till att Polen delades upp på 1700-talet.

Det var Sveriges pampigaste stad under medeltiden och landets skyltfönster mot omvärlden. Tobias Svanelid träffar Dick Harrison i Kalmar, staden vars historia nu skrivs om, och blivit hundra år äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Tänk dig ett Lübeck eller Brügge med trappstegsgavlade patricierhus, en riktig hansastad vid Kalmarsund, där dåtidens elit frotterade sig, berättar Dick Harrison, aktuell med boken Kalmars Historia – Den begravda staden. Dessutom besvaras lyssnarfrågan om de pirater som nu är aktuella på bioduken – hur kommer det sig att Pirates of the Caribbean och andra piratskrönor utspelar sig på 1700-talet, när piraternas egentliga storhetstid inträffade på 1600-talet?

Tobias Svanelid och Urban Björstadius tar reda på hur forntidens hedniska tempel såg ut, och granskar historietrådarna i bioaktuella King Arthur - Legend of the Sword. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sekel har historiker bråkat om forntidens kulthus – om de har funnits och i så fall hur de har sett ut. Nu reder arkeologerna Julia Mattes och Anders Kaliff ut saken utifrån den senaste tidens forskning om stenålderstida dödshus och vikingarnas asatempel – Det mytomspunna templet i Gamla Uppsala bör ha varit en hög stavkyrkeliknande byggnad som synts vida i landskapet, berättar Anders Kaliff. Dessutom om bioaktuella King Arthur – Legend of the Sword. Historikern Ulf Zander menar att filmen plockat ifrån de medeltida Arthurlegenderna som från ett smörgåsbord och att resultatet inte blivit särskilt lyckat. – Man har nog tyckt att medeltidens budskap om ridderlighet och ädelmod inte passat i vår tid, menar han. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om den märkliga landskapsgränsen rätt igenom ön Hi

Tobias Svanelid bekantar sig med Kristina Gyllenstierna och Kristian Tyrann, som stod på var sin sida under Stockholms blodbad. Dessutom lyssnarfråga om varför många av oss har fler än ett namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stockholms blodbad 1520 är en av den svenska historiens mest ödesmättade händelser – den blodiga finalen på det svenska upproret mot Danmark. På var sin sida om konflikten som låg till grund för blodbadet stod tidens främsta maktmänniskor – riksföreståndarens änka Kristina Gyllenstierna och den danske kungen Kristian Tyrann. – Hon såg ingen annan utväg än att själv ta över befälet för motståndet mot Kristian Tyrann, berättar Marie-Louise Flemberg som är aktuell med en biografi om Kristina. – För Kristian handlade det om en personlig kamp för det han verkligen trodde på – ett enat Norden, menar Erik Peterson, aktuell med en biografi om Kristian Tyrann. Tobias Svanelid diskuterar blodbadets historia utifrån huvudmotståndarnas perspektiv. Dessutom svarar Dick Harrison på fråg

Vetenskapsradion Historia besöker utgrävningarna vid Slussen för att få en skymt av Stockholms historiska shoppingstråk. Dessutom om musiken som hetsade forna tiders soldater i krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Holländska tyghandlare, fisktokiga stockholmsshoppare och snobbiga kritpipsrökare träder fram när arkeologerna nu kommer allt djupare ner vid utgrävningarna i Slussen. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som en gång var huvudstadens myllrande shoppingdistrikt. – Häri gränden som kallades Gröna gången har vi hittat massor med mynt som shoppingsugna stockholmare drällt omkring sig, berättar arkeologen Kenneth Svensson. Dessutom om musiken som skulle egga historiens soldater i krig. Musikern och författaren Peter Bryngelsson är aktuell med boken Musik på blodigt allvar som för första gången tar ett helhetsgrepp kring vad musiken betytt för forna tiders arméer och vad musiken betyder i dagens konflikter. Och så svarar Dick Harrison på den infekterade frågan om huruvida samerna är Sv

Tobias Svanelid besöker nyöppnade Vikingaliv för att undersöka vilken bild stockholmsturisten kommer att få av våra mest kända förfäder. Dessutom om Karl XI:s älgkavalleri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen öppnar nya museet Vikingaliv på Djurgården i Stockholm som vill locka kryssningsturister och andra med en sagolik tågresa till vikingatiden. – Den vanligaste frågan som Stockholmsturisten frågar är var man kan hitta vikingarna, och det här museet är ett sätt att svara mot det behovet, berättar arkeologen Mats Vänehem som varit med och utarbetat utställningen. Vetenskapsradion Historia besöker Vikingaliv och diskuterar tillsammans med arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Gunnar Andersson kring vårt omättliga behov av vikingar och de myter vi fortfarande dras med när det gäller våra kändaste historiska förfäder. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om hur det egentligen stod till med Karl XI:s mytomspunna älgkavalleri.

Våren 1917 stod Sverige inför en socialistisk revolution. Hungern drev folk ut på gatorna i jakt på potatis och med krav om rösträtt. Följ med Tobias Svanelid till revolutionens Södermalm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren 1917 ställde sig hundratusentals svenskar och krävde fred, demokrati – och potatis. Tobias Svanelid vandrar längs Södermalms gator tillsammans med historikern Håkan Blomqvist för att berätta om potatisrevolutionärerna på Södermalm som orsakade upplopp och förde landet nära revolutionens brant. – Folk var trötta på kriget, på hungern och upplevde att myndigheterna inte gjorde något för att förbättra situationen, berättar Gunnela Björk som undersökt händelserna 1917. Dessutom veckans lyssnarfråga om hur det kom sig att Finland inte blev svenskt när landet fick sin självständighet 1917.

Fågelskådning har blivit trendig tv-underhållning, och Tobias Svanelid undersöker varför vi egentligen tittar på fåglar och hur länge vi sysslat med detta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren är här och med den – fåglarna! Tobias Svanelid ger sig ut till en fågelsjö tillsammans med etnobiologen Ingvar Svanberg för att undersöka fågelskådningens historia, från de gamla grekernas till våra dagar. – Det här har blivit en sysselsättning som passar oss, det är rimligt lätt att se fåglar, och det finns moment av samlande och tävling som lockar många, säger han. Hör också om vad Iliadens fåglar berättar om antikens Grekland, varför vi idag skådar fågel inne i städerna, och varför Malmöpolisen fick bukt med dåtidens skottlossning när de försökte rädda stadens duvor. Dessutom om Theresa Mays alternativa fakta kring det engelska parlamentet, som reds ut av Dick Harrison i veckans lyssnarfråga.

Följ Tobias Svanelid i Sturemordens fotspår i Uppsala, på jakt efter Sveriges en gång mäktigaste familj - Sturarna, en blandning av Kennedyklanen och familjen Stark i Game of Thrones! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stureätten var 1500-talets Kennedyklan i Sverige – familjen som levde och andades politisk makt, men som också plågades av ond bråd död. Tobias Svanelid träffar historikern Bo Eriksson i Uppsala, platsen för de uppmärksammade Sturemorden, för att berätta historien om en av Sveriges mäktigaste familjer och hur de så våldsamt föll från toppen. – Det här är Game of Thrones fast i verkligheten, med riktiga människor av kött och blod, menar Bo Eriksson aktuell med boken Sturarna. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om varför det grekiska språket inte kom att påverka dagens moderna språk på samma sätt som latinet.

Tobias Svanelid undersöker hur allsvenskan format Sverige genom lagens lokalpatriotiska förankring. Dessutom om fotbollshjältarna som vi älskat mest, och om vad som hände med trälarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allsvenskan drar igång och med den återföds också lokalpatriotismen runt om i landet. Tobias Svanelid träffar fotbollshistorikern Torbjörn Andersson som granskat hur den allsvenska fotbollen format lokalkänslan i det moderna Sverige. – Via fotbollen kan vi komma åt alla olika lokala identiteter som annars är svåra att komma åt, menar han. Dessutom om fotbollshjältarna, som Zlatan, Marta och Nacka Skoglund, och hur de under det senaste århundradet speglat våra skiftande ideal. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vad som hände med alla trälar när träldomen avskaffades.

Upplev den eviga staden med hjälp av världens äldsta guidebok. I ett aktuellt forskningsprojekt undersöks guidebokens historia och Tobias Svanelid låter 1000-åriga tips leda honom runt i Rom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid vandrar runt i Rom tillsammans med Anna Blennow som lett ett forskningsprojekt om guidebokens historia. Det var i Rom som guideboken föddes, och med hjälp av tre guideböcker riktade till 800-talets pilgrimer, 1600-talets bildningsresenärer och till 20-talets flanörer återupplevs svunna tiders turistande. – Det som är spännande är att guideböckerna berättar om vilka som genom historien kommit för att besöka staden Rom, menar Anna Blennow. Dessutom svarar Dick Harrison på frågan om vilka herulerna egentligen var och om det är sant att de invandrat till Blekinge.

Tobias Svanelid undersöker vallonernas historia, och vad det innebär att vara vallonättling idag. Dessutom om våra landskap, hur gamla är de egentligen, undrar en lyssnare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bortåt en miljon svenskar kan ha en vallon i sitt släktträd och Vetenskapsradion Historia nystar i rottrådarna för att ta reda på vilka vallonerna var, varför de kom till Sverige och hur det kommer sig att så många är stolta över sitt vallonska arv. Historikern Adam Hjortén och vallonättingen Anders Herou diskuterar vallonsk släktforskning och så besöker vi aktuella vallonutställningen i Norrköping. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur gamla våra landskap egentligen är.