Vetenskapsradion Historia

Följ med till Hjalmar Stolpes Birka, då vikingastaden återupptäcktes på 1870-talet och banbrytande arkeologiska metoder lade grunden till förståelsen av en av landets viktigaste historiska platser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 1871 satte Hjalmar Stolpe spaden i jorden på Björkö i Mälaren. 150 år efteråt är Birka världsberömt som en av vikingarnas sprudlande handelsstäder, där slavar, bärnsten och pälsar bytte ägare, där krigare vaktade den mäktiga borgen och långskeppen stävade in mot hamnen. Tobias Svanelid vandrar i Birka med arkeologerna Charlotte Hedenstierna Jonsson och Lena Holmquist för att diskutera Hjalmar Stolpes banbrytande utgrävningar och hur arkeologerna idag förstår vikingastaden.

Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes ”Vikingaserie”, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan. Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.

Följ med till Hunehals - Hallands egen Ivanhoe-borg som nu grävs ut av arkeologer. Och möt Panelen för första gången, som diskuterar ABBA-låtar och arier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hunehals borg tornade en gång majestätiskt över Kungsbackafjorden. Nu grävs resterna av borgen ut och Tobias Svanelid besöker utgrävningen som berättar om en mäktig stenborg, inte olik de från Ivanhoefilmen, som var hem åt Hallands forna herrar. Det var vid Hunehals som striderna mellan danska rövarbaroner, norska kungar och svenska hertigar fördes under 1300-talet. Dessutom drar Panelen igång sitt arbete. En gång i månaden sammanträder historikern Annika Sandén och arkeologerna Kristina Ekero Eriksson och Jonathan Lindström för att kommentera samtidsfenomen med historien som backspegel.

Hur berättar man om Östersjöns sjunkna kulturarv, omkring 100 000 vrak, utan att bärga dem till ytan? Vetenskapsradion Historia besöker nyöppnade museet Vrak för att djupdyka i marinarkeologin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Östersjöns botten ligger tiotusentals vrak och nu lyfts det här sjunkna kulturarvet för första gången upp till museibesökare. På Vrak-museet berättas historien om Östersjöns sjunkna skepp från stenåldern till Estonia och Tobias Svanelid samlar fyra marinarkeologer och museirepresentanter för att diskutera hur man kan visa historien utan att bärga skeppen. Dessutom tar vi pulsen på det kraftigt exploderande forskningsområdet marinarkeologi, där nya spännande vrak upptäcks varje år med hjälp av ny teknik. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vårt grannland Norges historia som inte kom att bli – ett Norge utanför unionen med Sverige!

Tobias Svanelid besöker ett sameviste och ett sockenlappboställe i norra Uppland för att bekanta sig med tiden då samer i södra Sverige inordnades av statsmakterna i ett hårt kontrollsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en tallskog vid Östervåla i norra Uppland gräver arkeologerna just ut den sydligaste samiska boplatsen i Sverige. Resterna efter ett tält och en eldstad som kan ha använts i början av 1700-talet. Vetenskapsradion Historia reser dit för att bekanta sig med en tid då svenska myndigheter började kontrollera den samiska befolkningen i södra Sverige och också inrättade systemet med sockenlappar. Någon mil ifrån Östervåla finns också resterna efter ett sådant sockenlappboställe, där samer förväntades överge sin nomadiska livsstil och hjälpa bondebefolkningen med sysslor de själva ratade. Hör arkeologen Jonas Monié Nordin berätta om den aktuella forskningen om mötet och samspelet mellan samer och andra svenskar i trakter långt ifrån fjällvärlden. Programledare är Tobias Svanelid.

Kungliga Musikaliska Akademiens historia innehåller både kungamord och krig i Afghanistan och uppmärksammas på 250-årsdagen. Och kvinnliga rösträttskämpar använde sin sångröst för att bli hörda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kungliga Musikaliska Akademien fyller 250 år och firar stort trots pandemin. Vetenskapsradion Historia undersöker akademiens historia som innehåller allt från kungamord till krig i Afghanistan, men som också gjorde svenskt musikliv till en riksangelägenhet. Vi uppmärksammar också sångerna som bar fram den kvinnliga rösträtten. Marita Rhedin undersöker den kvinnliga rösträttskämparnas kampsånger, varav många inte hörts sedan kvinnorna för hundra år sedan första gången röstade. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur våra fördomar mot våra grannfolk förändrats genom historien. Men också hur grannfolken sett på svenskarna. Programledare är Tobias Svanelid.

Hur kan forna fredsfördrag lära oss att lösa dagens konflikter? Fredsforskare och militärhistoriker möts i studion för att diskutera frågan med anledning av Sveriges ödesdigra fred för 300 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Freden i Nystad 1721 innebar slutet på den svenska stormaktstiden och förvandlade Sverige i grunden. Tobias Svanelid träffar freds- och konfliktforskaren Peter Wallensteen och militärhistorikern Thomas Roth för att undersöka hur fördraget för 300 år sedan gjorde Sveriges omvandling möjlig och vad forna freder kan lära oss om hur dagens konflikter kan biläggas. Dessutom träffar vi författaren Magnus Västerbro, aktuell med Tyrannens tid som beskriver perioden i början av 1700-talet som en naturkatastrof för svenskarna. Och så svarar historieprofessor Dick Harrison på en fråga om utmaningarna med att göra skåningarna svenska.

Följ med Tobias Svanelid till vikingagraven på Tryggö för att dyka ner i Bohusläns äldre historia, där romare handlat och de nordiska rikena mötts. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Tryggö utanför Smögen ligger vikingakungen Tryggve Olavsson begraven i ett mäktigt röse som blickar ut över Skagerrack. Tobias Svanelid träffar arkeologen Tomas Andersson vid röset för att diskutera bokaktuella Bohusläns historia, en berättelse om ett landskap som blomstrade under vikingatid och medeltid men sedan föll i glömska. Och allra mest spännande historiska spår har arkeologerna Kristina Bengtsson och Stig Svedberg hittat vid Grebbestad, där rester av smedjor och handel avslöjar en mäktig marknadsplats där Romarriket mött Bohuslän för nära 2000 år sedan!

Tobias Svanelid låter som en storlom, Kristina Ekero Eriksson utser drottningen bland vikingaböcker och Urban Björstadius hyllar Göteborgs jubileumsbok i vårt sommarboktipsprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi rider med skyter, pratar om bronsålderspenisar och om nazistfruar när vi traditionsenligt tipsar om böcker och brädspel på historiska teman. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Valkyria - vikingatidens kvinnor av Jóhanna Katrín Friðriksdóttir Nordiska gudasagor av Katarina Harrison Lindbergh Nazisternas fruar av James Wyllie Legenderna om förbundsarken av Jan Retsö U137 och ubåtskrisen av Wilhelm Agrell Ulla Winblad - liv och legend av Rebecka Lennartsson Alla tiders sex av Jonathan Lindström Nötkreatur i Sverige av Katharina Leibring och Ingvar Svanberg (red) Fågelröster av Ingvar Svanberg Var vid gott mod. En bok om konstnären fröken Märta Måås-Fjätterström av Annika Persson Göteborg genom tiderna av Jan Christensen, Perconell, Johannes Daun och Martin Linde (red)

Glöm allt du trodde att du visste om några av historiens kändisar! I årets lyssnarfrågemarathon reder Dick Harrison ut missförstånden kring Nero, Spartacus och Mozart bland andra! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur dog Spartacus? Hur fattig var Mozart? Varför kallades Magnus Ladulås just så och hur ond var Jöran Persson? Varje vecka inkommer massor av frågor till Vetenskapsradion Historias redaktion och nu ägnar vi ett helt program åt att låta vår lysnarfrågeguru historieprofessor Dick Harrison besvara dem. Häng med på en vindlande resa med några av historiens mest färgstarka karaktärer – kejsar Nero, kung Ludvig II av Bayern och prinsessan Estelles helgonförebild. Programledare är Tobias Svanelid.

Innan han gav sig av mot Nordpolen testade Andrée ballongflygningar i Sverige. Med tanke på hur fel han flög borde han kanske hoppat över polarexpeditionen. Vi berättar den spännande historien! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När blivande polarlegendaren Samuel August Andrée damp ner på Eskören i finska skärgården trodde fiskarbönderna att deras sista tid var kommen. Och ballongflygaren själv trodde att han var över Vänern när han egentligen var på väg till Gotland. Tobias Svanelid träffar historikern Carl-Johan Svensson, aktuell med boken Provflygningarna som målar den ibland dråpliga men också spännande historien om Andrées testflygningar i Sverige på 1890-talet – innan han satte sin ödesdigra kurs mot Nordpolen. Dessutom får vi en förhandstitt på världens största vikingautställning – Vikingarnas värld öppnar på Historiska Museet i sommar och vill berätta en ny historia om vår mest älskade historiska epok.

Följ med Tobias Svanelid under ytan på jakt efter Sveriges bortglömda krigsskepp. Vid Myttingviken på Värmdö gömmer sig två av dem, två danska tillfångatagna skepp som bär på spännande historier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Längs Sveriges kuster ligger bortemot 800 krigsfartyg begravda på botten. Vittnen från en tid då det svenska riket byggdes och expanderade med hjälp av flytande fästningar. Nu letar marinarkeologer inom projektet Den glömda flottan efter skeppen och Tobias Svanelid följer med på ett dyk vid Myttingeviken på Värmdö där två danska 1600-talsskepp ligger tre meter under ytan. Frågan är bara vad de gör där? Dessutom reder Dick Harrison ut huruvida Drottning Kristina ångrade sig, och ville ha tillbaka den svenska kronan efter att hon abdikerat!

Följ med till Selånger där det sista slaget stod mellan karoliner och ryssar i Det stora nordiska kriget för exakt 300 år sedan. En historia som uppmärksammas av människorna som idag bor på platsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Selånger stod i maj 1721 den sista striden mellan svenskar och ryssar under det Stora nordiska kriget. En liten trupp svenska karoliner drevs på flykt av en mångdubbelt större rysk här och den svenska förlusten banade väg för den förödmjukande freden några månader senare. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slaget där familjen Wallmark som idag bor på det gamla slagfältet nu planerar att uppmärksamma historien.

Uroxar, kulande fäbodjäntor och hajpade kosläpp. Kornas historia har format oss människor och landskapet vi lever i och i en ny antologi berättas hur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kornas historia har format oss och våra landskap. Det visar en aktuell antologi av redaktörerna Katharina Leibring och Ingvar Svanberg som guidar runt Vetenskapsradion Historia i kohagen bland tjurpiskor, kulning, uroxar och trendiga kosläpp. Dessutom om svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vikingakändisen Harald Blåtand!

Vi bär på ett tungt arv ifrån rasbiologiska institutets dagar. Allt sedan Carl von Linnés dagar har tanken på att dela in människan i raser präglat oss och i Uppsala är rasforskningens spår tydliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 13 maj 1921 fattades det avgörande beslutet av en bred politisk majoritet att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut i Sverige. Det var dåtidens spjutspetsforskning som många hoppades skulle skapa ett friskt och sunt svenskt folk, men vars idétraditioner och praktiska arbete är ett mörkt arv i svensk historia. Tobias Svanelid vandrar runt i rasbiologins Uppsala med hjälp av den nyutvecklade digitala stadsvandringen om rasismens historia i staden och träffar också författaren Maja Hagerman för att ta reda på vilka rester som fortfarande finns kvar från rasbiologins dagar.

Med 16000 DNA-släktingar är det svårt att ordna familjemiddag tänker Tobias och frågar DNA-släktforskaren om råd för vad han skall använda släktingarna till och om hur vår syn på släktskap förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid har DNA-testat sig och fått 16000 nya potentiella släktingar. Men hur relaterar man till en avlägsen DNA-släkting och hur kan DNA-tester hjälpa släktforskare att rita sina släktträd? Peter Sjölund, DNA-släktforskare, berättar hur den nya teknologin revolutionerat släktforskningen, och historikern Adam Hjortén väcker frågan om vad DNA-tester gör med synen på oss själva och vår familj.

Tobias Svanelid analyserar sin "etnicitetskarta" utifrån DNA-testet som gjordes i samband med program nr 900. Men vad kan DNA:t egentligen berätta om vårt ursprung och hur påverkar det vår identitet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DNA-tester blir alltmer populära i syfte att få reda på mer om sin egen släkt och sitt ursprung. De flesta DNA-företag erbjuder också etnicitetskartor, men vad kan de egentligen berätta om en människas ursprung? Tobias Svanelid testar sig själv och frågar arkeologen Anna Källén vad hans etnicitetskarta betyder. Dessutom undersöker vi hur DNA-tester kan aktivera drömmar om vikingatiden och hur DNA-studier av arkeologiska människolämningar tenderar att dela in mänskligheten i olika grupper. Och så får vi bekanta oss med Den svarte vikingen, Geirmund Heljarskinn, som med sitt DNA kan berätta en ny historia om hur Island koloniserades.

Hur hade en 1600-talsmänniska förklarat coronapandemin? Vad kan 400-åriga tankar om fosterutveckling säga oss idag? Vi tar pulsen på 1600-talskroppen och hur man tänkte sig att den fungerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1600-talets kroppar skulle vara funktionsdugliga men var också utsatta för en ständig strid mellan gud och djävulen. Historikern Anton Runesson har undersökt hur vi för 400 år sedan såg på våra kroppar: på vad som gjorde ett foster till en människa, på hur sjukdomar smög sig in och hur man kunde botas, och hur onda och goda makter påverkade våra fysiska förmågor. Tobias Svanelid träffar honom i Härkeberga kyrka bland Albertus Pictors medeltidsmålningar för att prata näsblod och aborter, avsomnande och tidelag. Dessutom om äldre tiders fördomar om folk i andra länder och hur bilden av Sverige och svenskarna varierat genom historien.

Hon fick leva med att vara hela 1700-talets sexsymbol. Verklighetens Ulla Winblad var en fattig flicka med kraftfullt temperament som tappade kontrollen över bilden av sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Christina Kiellström hette hon – kvinnan som inspirerade Carl Michael Bellman att sjunga om Ulla Winblad. Vetenskapsradion Historia beger sig till gränderna i Gamla Stan för att tillsammans med författaren Rebecka Lennartsson söka efter spåren av verklighetens Ulla Winblad, den fattiga flickan som växte upp i ett litet Stockholm, som från början älskade uppmärksamheten från Bellmans visor, men snart kom att tappa kontrollen över bilden av sig själv som 1700-talets sexsymbol. Dessutom sammanfattar vi avgående riksantikvarien Lars Amréus nio år på posten och besvarar en lyssnarfråga om hur Digerdödens Europa handskades med social distansering. Programledare är Tobias Svanelid.

Socialister, anarkister och många andra ställde sig på barrikaderna i Paris 1871. Några veckor senare var många av dem dödade och ännu fler deporterades. Men vad var det egentligen som hände? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våren 1871 reste sig Paris befolkning i revolution. Under dryga två månader blev staden en socialistisk ö där de valda ledarna drog upp planer på ett nytt lyckorike. Men experimentet slogs ner med en blodig invasion av den franska republikens trupper. Tobias Svanelid Pariskommunens korta historia med Håkan Blomqvist för att förstå vad som egentligen hände i Paris för 150 år sedan, hur händelserna påverkade de socialistiska rörelserna och än idag påverkar oss. Dessutom om hur Karl den Stores rike kommit att forma Europas historia fram till våra dagar.