Health For Wealth

Ikigai är ett japanskt begrepp som står för det som ger livet mening. Ett avsnitt om att hitta sin kompass i livet.Japanska ord sägs vara svåra att översätta. I modern tid och i västerländska sammanhang har ”ikigai” förknippats med en matris där svaret på fyra frågor möts:det du älskar (passion)det du är bra på (mission)det du kan få betalt för (profession)det världen behöver (utbildning/kall)Låter det utopiskt att ha alla de här delarna på plats samtidigt? Kanske går det att få ihop dem åtminstone bitvis, under en dag eller en vecka.Vad behöver vi mer och mindre av?Frågorna kan hjälpa oss att ringa in vad vi behöver mer eller mindre av i livet. Självklart ser svaren på frågorna väldigt olika ut för var och en av oss.Även om det kan vara bortom räckhåll för de flesta av oss att uppleva full pott på alla delar samtidigt, hela tiden, tycker vi ändå att frågorna har ett värde. Gör du något du är bra på och som du älskar känns det bra i hjärtat. Men om ingen annan behöver det kanske det ändå inte är men

Alla vill inte dricka alkohol. Ändå känner många en press att göra det. Kan vi utmana alkoholnormen på våra jobbfester och konferenser?Ett glas vin, en drink, en god öl hör för många ihop med umgänge och avkoppling. Inte på jobbet kanske, men efter jobbet, på after work, julfester och sommarfester.Men självklart finns en baksida. Ungefär 16% av alla svenskar har alkoholvanor som kan vara skadliga både för dem själva och deras anhöriga.Vill ifrågasätta alkoholnormenDärför bjöd vi in Lucas Nilsson, förbundsordförande på IOGT-NTO. I hans organisation har medlemmarna tagit ställning för ett nyktert liv. Men Lucas säger att det även handlar om frihet: frihet att få välja själv hur man vill leva.Bara 16% är aktivt alkoholpositivaVarför är normen att vi alltid ska servera och dricka alkohol så fort det är fest? De allra flesta människor tycker att det är ok att man inte dricker och att det inte är så viktigt för ett socialt sammanhang. Enligt siffror som Lucas Nilsson refererar till är det bara 16% som är aktivt alk

I de flesta organisationer gömmer sig dold potential för utveckling. Så här gör du för att hitta den. Den dolda potentialen kommer i många skepnader. I en tech-organisation kan det handla om patent och teknologisk kunskap. I en tjänsteorganisation kan den finnas i kundinsikter man ännu inte riktigt förstått. Potentialen kan också finnas mellan organisationer, i olika möjliga samarbeten.Mattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning och har skrivit boken "Dold potential. Så skapas innovation utanför kärnaffären".Snubblade över ett caseFör Mattias började det här intresset för ungefär tio år sen när han snubblade över ett case på försvarsföretaget SAAB. En algoritm som utvecklats för militärt bruk fick en civil tillämpning och såldes vidare för 240 miljoner USD. Mattias tänkte att det borde finnas potential för liknande case i stora delar av

Det pratas och skrivs ofta om hur viktigt det är med medarbetarengagemang. Men hur gör man i praktiken?Johanna Lundqvist är gruppchef för barn- och familjeenheten inom socialtjänsten i Nacka kommun. Nyligen kunde hon stolt visa upp väldigt fina resultat från deras senaste medarbetarenkät.Den visade att gruppen hade ökat till 95 % i hållbart medarbetarengagemang, hade högt förtroende för ledningen och Nackas styrprinciper och till 100% var insatt i arbetsplatsens mål. Vi ville förstås veta hur det gick till.Visste vad hon ville göraJohanna har tagit fasta på att människor som mår bra presterar bra. När hon sökte till sitt nuvarande jobb var hon ganska kaxig. ”Ta mig” sa hon, ”jag vet vad jag vill göra och hur jag ska få det att funka.” Hon kände att hon ville vara en ledare och trivs verkligen i rollen.När hon tillträdde samlade hon medarbetarna och bad om deras förtroende. ”Jag förväntar mig att ni litar på de beslut jag tar” sa hon och det återkommer hon till ofta. Det är en av förutsättningarna hon behöver

Ibland behöver vi lite extra mod för att våga välja en mer utmanande - men också mer utvecklande - väg i livet. Vi intervjuar varandra om vad fallskärmshoppning och ultralöpning har lärt oss om mental träning.Att vara modig är att göra något som känns utmanande och läskigt. Vad som är modigt för en person är kanske enkelt för någon annan.Att våga uttala ett mål Sätt ett mål:Prata med dig själv och ta reda på varför du vill sätta målet. Har du en drivkraft som kommer inifrån dig själv och som kommer att bära även på sikt?Prata med någon förtrogen. Att uttala saker högt avdramatiserar dem. Med andras hjälp går det också att få syn på vad som är realistiskt.Nu är du redo att uttala ditt mål för världen.Ingen kan allt från början. Ett så kallat "growth mindset" innebär att istället för att säga till sig själv "jag kan inte" säger man "det här kan jag lära mig bättre".Sortera - vad är viktigast? Det kan vara värdefullt att sortera mål. Vissa är nödvändiga och andra mer en bonus. I fallskärmshopp krävs överlevnadsk

Vad händer egentligen inom, mellan och runt oss när allt mer av vår tid kretsar kring våra mobiler? Styr vi tekniken eller styr den oss?Larmen och spekulationerna duggar tätt och vi är många som pratar om att vi skulle vilja ha mindre tid vid våra smartphones.En bok om hjärnan och digitala distraktioner
Sissela Nutley är hjärnforskare och har skrivit boken Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Hon har disputerat i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling. Forskning visar att vårt IQ faktiskt blivit lägre sen 70-talet – efter att stadigt ha ökat generation för generation i mer än hundra år (den så kallade Flynn-effekten). En direkt koppling till vår användning av smartphones går inte att fastställa men det kommer alltmer forskning som visar att våra skärmvanor är allt annat än sunda.Ständiga pling gör oss dummare
Skärmarna distraherar oss med notiser, pling och blink och stjäl vårt fokus. Vi kanske känner oss smarta när vi multitaskar men i själva verket är det precis tvärtom.

Är företagskulturen något mjukt och mysigt medan strategin är hård och praktisk? Eller är de två olika delar av samma sak?Det är kulturen som skiljer människan från djuren brukar man säga. Kulturella historier som religioner och ideologier har gjort att vi kan samarbeta i väldigt stora grupper. Kulturen i ett företag kan liknas vid de glasögon vi använder för att se på verkligheten, något som styr vad vi tänker och hur vi beter oss.Veckans gäst Tommy Lindström är beteendedesigner som driver företaget BOOM och ämnet för vårt samtal är vilka misstag det leder till när företagsledningar har en flumsyn på kultur. Kulturen kan inte äta strategin - de hänger ihopTommy ifrågasätter uttrycket "kultur äter strategi till frukost". För att det ena ska kunna äta det andra måste det vara två olika saker, säger han. Men strategin föds ur den kultur den är skapad i.Vilka beteenden ska vi belöna?Ska vi lyckas förverkliga den idé som en verksamhet bygger på behöver vi belöna rätt beteenden, de beteenden som tillsammans utgör

Skam och skuld, är det känslor som tynger oss i onödan? Eller hjälper de oss att hålla ihop våra sociala sammanhang?Att uppleva skuld kan beskrivas som att känna sig skyldig för något man gjort. Att uppleva skam är att skämmas för vem man är.Hur ser vi på skam och skuld egentligen? När är det känslor som håller oss tillbaka och som förminskar oss och när är det känslor som hjälper oss att reglera våra relationer och våra sociala jag?En temperaturmätare för vad som är accepteratHistoriskt visar det sig att känslor av skam har hjälpt oss att hålla oss till beteenden som är socialt accepterade i "flocken". Känslorna kan hjälpa mig påminna mig om vem jag vill vara när jag gör något som inte känns rätt.Men om jag ständigt går omkring med känslor av skam kommer jag inte till min rätt och det vinner ingen på. Känslor av skuld kanske är lättare att hantera om det är tydligt vad jag känner mig skyldig till och om det går att hantera genom att be om ursäkt och återställa eller ersätta.Diskussioner hjälper ossEfter

Att vara chef handlar mycket om att ge: förutsättningar, tydlighet, feedback. Men man behöver få tillbaka också.Frida Lundh var när det här avsnittet spelades in Head of People & Culture på konsultbolaget Curamando. Idag är hon Chief People & Culture Officer på ARC Arise Consultants group. Hon är författare till boken Cirkulärt ledarskap – få förändring att hända och chefen att hålla.Gör inte av med mer än du harAllt fler talar om cirkulär ekonomi. Då syftar vi på att ta hand om vår planet och inte göra av med mer resurser än vi har. Som chef kan du se på dig själv och ditt ledarskap på samma sätt: ett ekosystem som inte bara kan göra av med resurser utan som behöver fyllas på med energi.Osäkerhet och kravMed boken ville Frida berätta om sina egna erfarenheter från mediebranschen. Det är en bransch som har varit i stark förändring i flera decennier. Att hantera osäkerhet samtidigt som man hanterar alla andra utmaningar som en chef kan ha, som att klämmas av krav från både från en ledningsgrupp och frå

Våra förväntningar påverkar hur vi upplever allt från smärtlindring till smak och mättnad.Vi kan påverka vår förväntan men viktigast av allt: vår förväntan och därmed vår upplevelse av olika saker styrs av hur andra påverkar oss.Placebo - positiv förväntanseffekt
En positiv förväntanseffekt kallas för placebo. När man ska utvärdera effekter av en ny medicin till exempel, har man ofta en kontrollgrupp som utan att veta om det får äta sockerpiller. Upplever den gruppen en effekt av medicinen är det då placebo som har påverkat dem: förväntningarna alltså.Den här förväntanseffekten är en mänsklig egenskap som vi har nytta av att förstå även utanför den medicinska forskningen. Det här avsnittet tar avstamp i en bok som placeboforskaren Karin Jensen skrivit - Hoppets anatomi. Den handlar om hur placebo och förväntanseffekt kan användas såväl inom sjukvård som i idrott och marknadsföring. Och hur det påverkar oss i arbetslivet.Effekten kan också vara negativ
Förväntanseffekt är precis som det låter, den effekt och d

Plötsligt exploderade begreppet “quiet quitting” i sociala medier. Missnöjda medarbetare har fått nog av övertid och dåliga chefer.Är en sån här rörelse i sociala medier 2000-talets motsvarighet till förra århundradets demonstrationståg? Eller är det ett sätt för den unga generationen att visa att de vägrar foga sig i föräldragenerationens ekorrhjul?Och vad är det egentligen man slutar med när man "quiet quit", alltså slutar i tysthet? Slutar man att göra det man ska eller att lägga i den där extra växeln?Om quiet quitting handlar om att få balans mellan jobb och arbetsliv och kunna säga nej till orimliga krav är det sunt och bra, tycker vi. Men om det handlar om att göra ett minimum är det förstås inget som vare sig medarbetaren eller organisationen vinner något på.50% är quiet quittersQuiet quitters utgör åtminstone 50% av arbetskraften i USA, enligt Gallup, som har gjort en undersökning i juni 2022 där 15.000 personer tillfrågades.Och enligt dem är det ett stort problem. De menar att de flesta jobb idag kr

När vi pratar om hälsa handlar det ofta om träning och mat. Kanske för att de delarna är lättast att sälja produkter kring. Men hälsa kan inte köpas för pengar och handlar lika mycket om mentalt och socialt välmående.Om inte hälsa går att köpa, borde då inte det som skapar hälsa vara gratis?Hälsa är, när vi tänker efter, sällan ett mål i sig. Snarare något man vill ha på plats, något som bär en genom livet så man kan just leva livet. Därför behöver hälsa vara enkelt istället för att ta tid och tankekraft.Vi vill dela med oss av förslag på områden som vi vet påverkar hälsan. Sånt som du kanske redan har koll på, eller kanske vill göra en förändring inom? Och eftersom hälsan är både fysisk, mental och social så rör vanorna just de tre områdena:3 fysiska vanor:Rör lite på dig varje timme. Att bryta stillasittandet har visat sig vara viktigt för hälsan och är ju i teorin lätt att få till. Det är kanske i praktiken det blir svårare. Kanske kan du ta hjälp av en digital påminnelse eller en post-it?Motionera för att

Positivt ledarskap är att jobba förebyggande. Att främja det som får oss att må bra gör att vi klarar motgångar bättre. Positivt ledarskap bygger på det forskningsområde som kallas positiv psykologi. Det handlar om att fokusera på det som främjar hälsa, det som gör att vi kan må bra och prestera, snarare än att ta hand om det som redan fungerar dåligt. Positivt ledarskap fokuserar på människors styrkor.Vår gäst den här veckan är Julia Karhu, psykologisk coach, föreläsare och projektledare på den ideella organisationen Wake Me Up som arbetar med att främja ungdomars psykiska hälsa.Den heliotropiska effektenJulia berättar om det som kallas för "den heliotropiska effekten", det som händer när du sätter en blomma i ett fönster och blomman gradvis sträcker sig mot solljuset. Samma slags effekt kan vi få i miljöer där vi skapar meningsfulla relationer och där vi ger energi till varandra.Utveckla människors styrkorNär vi lär känna varandra ser vi också varandras styrkor och kan bygga och utveckla dem. När

Perfekt handlar ofta om att prioritera rätt. För de flesta av oss innebär det faktiskt om att strunta i en del saker.Enligt OECD ligger Sverige bra till vad gäller work-life balance, men de tittar bara på antal registrerat jobbade timmar. Inte på sånt som hur mycket återhämtning människor får, hur mycket man tänker på jobbet och hur det ser ut med obetalt arbete, vilket förstås spelar roll.Vi ställde frågor till er i sociala medier: hur skulle den perfekta jobbveckan se ut för er? För de flesta handlade det både om vad ni såg framför er att ni skulle göra och hur det skulle kännas. Att kunna påverka sin tid, ha autonomi och frihet var viktigt för många. Även känslan av att bidra till något och skapa värde för andra.Här är några tips för att få en riktigt bra (kanske perfekt) jobbvecka:* Inventera din tid - vad lägger du den på?* Vad skulle du vilja lägga tiden på?* Hitta en struktur som ger dig den frihet du behöver.* Hur ser du på det du måste göra - kan du förändra det för att det ska kännas bättre?* Ge upp

Vad skulle hända om chefer fokuserade mindre på det kortsiktiga resultatet och mer på sina medarbetare?Ett företags resultat kommer från människor och människors arbete. Vilka skulle de långsiktiga vinsterna bli om vi uppmärksammade det snarare än att jaga kortsiktiga resultat?För att må bra och prestera på jobbet behöver vi så mycket mer än arbetsuppgifter och en lön. Vi vill känna att vi hör till. Att det finns ett tillsammans. Att vi är väntade, välkomna och värdefulla. Då kan vi nå den framgång som alla organisationer strävar efter.Forskare från University of Michigan med Kim Cameron i spetsen har konstaterat att ”ju högre medkänsla på arbetsplatsen, desto högre prestation i lönsamhet, produktivitet, kundnöjdhet och medarbetarengagemang”.Chefer måste intressera sig för människor
Vår gäst den här veckan Tommy Lundberg, menar att om människor ska intressera sig för jobbet måste chefen intressera sig för människor. Tommy är föreläsare och författare, bland annat till boken Motivationskoden.Systemfel att

Vi gallrar i djungeln av hälsotrender och dieter med faktagranskaren Jacob Gudiol. Alla vill må bra. De flesta av oss vet egentligen vad vi behöver göra för att motverka ohälsa. Ändå svämmar sociala medier över av braskande hälsotips som ofta både skrämmer och ger oss dåligt samvete. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänk vad skönt det är när vi känner att livet håller ihop. Meningsfullhet, tydlighet och resurser är några nyckelord.KASAM, “känsla av sammanhang”, är en modell som kommer från sociologin och ett favorittema som vi ofta återkommer till. Modellen hjälper oss att få tag i våra friskfaktorer, det som skyddar oss från att må dåligt när verklighetens alla törnar obevekligen kommer.Känslan av sammanhang på jobbetVeckans avsnitt handlar om hur vi kan uppleva den där känslan av sammanhang på jobbet. Det handlar om att känna till exempel:det jag gör är viktigtvi gör det tillsammansjag får återkoppling på mina ansträngningarFör att vi ska komma dit behöver vi skapa tydlighet kring vad vi ska göra som individer, arbetsgrupper och organisationer. Vi behöver också ha en bild av vad det leder till och ha tillgång till både inre och yttre resurser för att klara av våra uppgifter.När KASAM är på plats mår vi inte bara bättre, det blir dessutom lättare att nå framgång och lönsamhet. I det här avsnittet tar vi en tit

Vill vi bli starka måste vi både träna musklerna och låta dem vila, annars växer de inte. Samma sak gäller för att lösa problem och samarbeta på jobbet. Utan återhämtning kan vi inte prestera.Vi är ofta bra på att lägga till saker att göra. Och saker som vi behöver hantera har en förmåga att hända. Många lider av en brist på återhämtning. Sömn förstås, men även effektiva pauser under dagen. I ett samhälle som inte bjuder in till återhämtning behöver vi skapa vår egen rutin, våra egna tricks och hålla i dem hårt. Och vad vi behöver är olika för olika personer.Skapa rutiner för din återhämtningDagens samhälle bjuder inte in till återhämtning. När hjärnan skickar signaler om att det är dags att vila, som att det blir svårare att koncentrera sig eller att vi gäspar, är det lätt att köra över dem och tuffa på ändå. Ganska få av oss har inbyggda pauser i arbetsdagen. Alltså måste vi skapa rutiner för dem på egen hand.Det här behöver vi återhämta oss ifrån:Kognitiv ansträngning (tänka, planera, lösa problem)Oro och

På det nya internet som kallas webb 3.0 sysslar självstyrande organisationer, DAOs, med allt från kryptovalutor till odling. Är det framtiden, undrar vi? DAO, decentraliserade autonoma organisationer, har växt fram med hjälp av framkantsteknologi som blockkedjeteknik. Det är organisationer utan chefer där ägandet, inflytandet och ansvaret är delat. Vi har inte hittat någon exakt och tillförlitlig uppgift på hur många DAO-organisationer som finns idag men de lär vara tusentals. Här är en massa människor verksamma dagligen, varav en hel del försörjer sig, helt eller delvis, på jobb de får den vägen. Det här ville vi veta mer om, så vi vände oss till Gustaf Josefsson Tadaa, entreprenör, coach och uppskattad talare om allt som har med det digitala samhället att göra. DAO - hur funkar det? Bakom DAO-organisationer finns begrepp som webb 3.0 - nästa generations internet som bygger på delaktighet - och blockkedjeteknik - tekniken som används för bland annat kryptovalutor. Det handlar om att samverka och samarbeta p

Hur kan vi lämna ekorrhjulet där vi bara gör mer av samma saker och istället bygga något bättre? Att tänka fritt låter härligt. Men det är lättare sagt än gjort. Vi styrs av tysta överenskommelser om vad som är rätt och fel. Därför fastnar vi lätt i att bara repetera den senaste mode-business-klyschan istället för att verkligen tänka fritt. Och nytt. Ida Hult är etnolog, strateg och föreläsare som har haft ledande roller och uppdrag för bolag som Ikea, If, Ericsson och Arla Foods. Ida har också skrivit boken Ärvda svar. Där drar hon ner brallorna på stora delar av arbetslivet som det ser ut idag. Vi jagar runt med fulla kalendrar och gör en massa saker, som att sätta ihop snygga presentationer fulla med buzzwords. Men många gånger leder det ingenvart. Tvättade budskap Ett av många hinder för nytänkande är att nya idéer och insikter poleras och anpassas i sin väg uppåt i hierarkin. Då blir det svårt att få igenom budskap som sticker ut, som kanske utmanar och innebär risker. Bara det faktum att vi kallar probl