Avgörande Ögonblick

Saklighet och opartiskhet har varit Sveriges radios ledstjärnor ända sen starten för 90 år sen, 1925. Lika länge har begreppen diskuterats. Hur ser dagens politiska journalister på begreppen saklighet och opartiskhet? I Sveriges radios barndom fick politiskt intresserade radiolyssnare nöja sig med en knastertorr riksdagskrönika. Politik i övrigt var inget Radiotjänst skulle syssla med. Det ansågs inte förenligt med Radiotjänsts ledstjärnor saklighet och opartiskhet. Under följande decennier förändrades dock synen på politik i radion. Steg för steg har utvecklingen gått mot den i dag så självklara politiska bevakningen i Sveriges radio. Den hovsamma attityden gentemot politikerna har bytts mot en mer granskande journalistik. Några av milstolparna har varit den första politiska debatten 1932, utfrågningen av partiledare i mitten på fyrtiotalet,  skjutjärnsjournalistiken och telefonväkterierna på sextiotalet.  I programmet medverkar Monica Saarinen programledare för Lördagsintervjun,  Tomas Ramberg, inrikespol

Så lekande lätt och tjusigt som den unga Barbro Schelin på 1930-talet föreställde sig livet i storstan var det inte. Men trots bostadsbrist, konkurrens om jobben och en ständigt brist på pengar övervägde fördelarna. Det var inte heller alltid så lätt att bryta upp. Man lämnade inte sin hembygd helt opåtalat. Vilket också Barbro Schelin fick erfara.    – Mina närmaste målade hin på väggen, så gott dom förmådde, innan jag brände mina skepp och startade ett nytt liv i kungliga huvudstaden.

Barnens brevlåda var Sven Jerrings skötebarn. I nästan 50 år tog han emot brev och samtal från barn i hela Sverige. Programmet var omåttligt populärt och för de barn som fick vara med var lyckan total. Nöjet var ömsesidigt. Bland Jerrings roligaste minnen fanns mötet med lilla Kerstin som gömde sig under mikrofonbordet i direkt sändning och gjorde sitt bästa för att störa programledaren. Men alla glada skratt till trots, det minne från tiden med Barnens brevlåda som Jerring bevarade närmast sitt hjärta, det var breven från den obotligt sjuka lilla flickan, Elsa 10 år. Under våren 1943 brevväxlade de. De breven sparade Jerring resten av sitt liv.

Var går gränsen för vad lagen ska tillåta när det gäller att driva med en religion. Den frågan ställer högermannen herr Fridolfsson 1965 i riksdagens andra kammare. Debatten om tryckfrihetens gränser har aktualiserats av att i grannlandet Finland har författaren Hannu Salama åtalats för hädelse i sin bok Midsommardansen. Producent Rigmor Ohlsson.

I Storbritannien ägnar hemmafrun 1965 större delen av sin vakna tid till kampen mot smutsen. Åtminstone om man ska tro engelsk reklam-TV. Det upptäcker en något förundrad Sveriges radiokorrespondent, Bo Järborg.

Boxning är bara slagsmål och platsar inte i public serviceradio. Så resonerade Sveriges Radios ledning i slutet av 1950-talet och sände inte Ingemar Johanssons match 1959 mot Floyd Patterson om VM-titeln i tungviktsboxning. Beslutet att inte sända Ingemar Johanssons match mot Floyd Patterson fick inte bara radiolyssnare att ta sig för pannan och ratta över till radio Luxemburg där matchen sändes. I riksdagen hölls en lång debatt om radioledningens omdöme och självpåtagna roll som smakdomare. – Jag kan inte förstå och respektera att radioledningen försöker formulera sederegler som inte har täckning i vare sig statsmakternas beslut eller svenska folkets rättsmedvetande, sa Hilding Hagberg, kommunist och en av debattörerna. Boxning betraktas numera som en ganska perifer sport ( (intresset för andra kampsporter som MMA växer däremot) men det är en sport som från Sveriges radios start 1925 speglar en svår balansgång för radion och den alltid lika aktuella frågeställningen: Ska public service ge folk vad folk vil

En vacker snövit vinterdag 1936 tar Radiotjänsts reportrar på sig varma kläder och lämnar radiohusets sköna värme. Uppdraget är att ta pulsen på stockholmarnas vintersportande. Inför all vinteraktivitet man finner konstateras entusiastiskt att svenskarna blivit betydligt sportigare än bara ett par decennier tidigare: "Då var det lagom med en stillsam promenad före lunchen. Och många gick kanske inte längre väg till fots än mellan sängen och matbordet, och mellan matbordet och schäslongen". 

En damm har brustit. Skogsbranden sprider sig. Bron har rasat. Läckande svavelsyra strömmar ut. Statsministern är död. 220 000 hushåll är utan ström. Det här är budskap ingen vill höra, men som måste nå ut. – Vår beredskap är god, sa Sveriges statsminister Per Albin Hansson när andra världskriget bröt ut. Och radions beredskap vid kriser är god säger radions vd Cilla Benkö. 15-20 gånger per år bryts radions sändningar för ett Viktigt meddelande till allmänheten. Att i krissituationer bryta program och informera  om vad som händer och gäller är ända sen 1930-talet en viktig del av Sveriges radios uppdrag. Försvinner strömmen och mobilnätet lägger ner så fungerar ändå den marksända radion.  Men hur ska man nå ut om radiolyssnandet går ner och allt fler hushåll saknar en batteriladdad radioapparat? Hur nådde P4 Västmanland ut vid den stora skogsbranden 2014?  Vad händer om det blir krig eller ett terroristattentat? Programledare: Rigmor Ohlsson. Medverkande:  Cilla Benkö, Sveriges Radios vd Kent Nilsson, kan

Avgörande ögonblick blir samlingsplatsen för Sveriges Radios 90-årsjubileum. Här i podden kommer du även i fortsättningen att varje vecka kunna höra ett nytt Radiofynd av Rigmor Ohlsson. Och dessutom, specialpodden "Avgörande ögonblick" Även "Avgörande ögonblick" är gjord av Rigmor Ohlson och innehåller spännande och lite längre nedslag i Sveriges Radios arkiv – poddas första måndagen i varje måna. Och dessutom kommer det under 2015 att dyka upp ett antal specialprogram kring radiojubileet.

Året är 1948, det är lördagskväll och dans i Roslagen. Radions Maud Reuterswärd är där för att med egna ögon se det så kallade dansbaneeländet, dvs det moraliska förfallet bland ungdomar med fylla, slagsmål och sex i buskarna som dansbanorna anses föra med sig.

Året är 1906 och fru Maria Stangenberg är en av de allra första kvinnorna i Sverige som sätter sig bakom ratten. Hon är tidigt ute, fordon som inte dras av hästar, väcker sensation och ger upphov till många tidningsnotiser typ: En bil har setts på Malmös gator. Producent Rigmor Ohlsson.

1 augusti 1936 inviger Adolf Hitler de olympiska spelen i Berlin. Det är en imponerande invigningsceremoni de 100 000 åskådarna på läktarna får se. Men det är också en gigantisk propagandashow för det brunskjortade och revanschsugna Tyskland. Senare skulle Sven Jerring, som var där, kalla OS 1936 för det första attentatet mot idrottens grundidé, fred och försoning. Producent Rigmor Ohlsson.

1967 träffar radions utrikeskorrespondent Bo Järborg 1967 filosofen, matematikern, nobelpristagaren, kärnvapenmotståndaren, vietnamkrigskritikern, fritänkaren och adelsmannen - allt i en person - den då 95-årige Bertrand Russell. Han är en person som världens mäktige har svårt att förbigå med tystnad, trots hans ibland obekväma ställningstaganden. Producent Rigmor Ohlsson.

Kvinnor i rymden - är det verkligen lämpligt? Det var en av många frågor som dök upp när den ryska rymdfarkosten, Vostok 6 16 juni 1963 skickades ut i rymden. Ombord fanns för första gången en kvinnlig astronaut, den 26-åriga Valentina Teresjkova. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1947 och författaren Dagmar Edqvist, mest känd för boken "Fallet Ingegerd Bremssen" om en kvinna som blivit våldtagen, har fått uppdraget att i radioprogrammet Hemmets magasin uppmuntra landets hemmafruar att ta sig tiden att läsa böcker. Producent Rigmor Ohlsson.

Det är julaftonskväll på Mårbacka år 1868 och julklappskorgarna är överfulla av paket. Men den blivande nobelpristagaren i litteratur, den tioåriga lilla flickan Selma Lagerlöf, har bara en enda önskan, att ett av julklappspaketen ska innehålla en bok. Producent Rigmor Ohlsson.

I november 1941 vädjade Folke Bernadotte till svenska folket att skänka julklappar till de tusentals beredskapsinkallade soldater som måste fira jul långt från sina familjer. Producent Rigmor Ohlsson.

Numera är det en självklarhet i valtider att partiledare ska ställa upp och svara på lyssnarfrågor i olika ringinprogram i radion. Men 1968 var det nåt nytt och revolutionerande. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1947 och radions medarbetare har gett sig ut på jakt efter den svenska ärligheten? Hur står det till med den svenska nationaldygden? En som har kvar sin tro på mänskligheten är droskchaufförn som kört passagerare i nästan 40 år. Producent Rigmor Ohlsson.

Året är 1949 och utanför sceningången till en av Stockholms teatrar trängs ett gäng unga autografjägare. Producent Rigmor Ohlsson.