Avgörande Ögonblick

Året är 1946 när radions Manne Berggren klättrar upp i ett högt kyrktorn för att träffa en självlärd stjärnforskare. Tillsammans ska de försöka få kontakt med andra planeter.

I 21 år, 1955-1976, var Gunnar Sträng Sveriges finansminister. Han föddes 1906 och växte upp i en arbetarbarack vid Lövsta soptipp norr om Stockholm. Bostadsvillkoren var förfärliga, men menade Sträng, det fanns också fördelar med att växa upp vid en soptipp.

Rena farmarkalsonger varje söndag är den enda lyx i klädväg som den unge knutten, som Lennart Hyland träffar 1951, unnar sig. Det är motorcykeln han lägger ner sin tid och sina pengar på.

Utrikesbevakningen är en av Sveriges radios paradgrenar. Numera finns radions utrikeskorrespondenter på plats runt om i hela världen och dessutom kompletteras de med erfarna medarbetare, stationerade i Sverige som snabbt kan rycka ut oavsett när det händer och var det händer. Men radion har inte alltid haft en egen utrikesbevakning. Saklig och opartiskhetskraven tolkades av Radiotjänst i början som så att politik det var alldeles för kontroversiellt och inget radion skulle befatta sig med. Det gällde såväl inrikespolitik som utrikes.politik. Först i slutet av 1950-talet  började Sveriges radio bygga upp ett eget korrespondentnät. Visst hade det hänt att radions reportrar fått göra reportageresor utanför Sveriges gränser men det var mer undantag än regel. För den fasta utrikesbevakningen användes av tidningarnas korrespondenter, en modell med tydliga begränsningar. Ett villkor var till exempel att tidningarnas nyhetsbehov skulle prioriteras, radions kom i andra hand. Blir det fler historier berättade idag nä

Radions utrikesreporter Kurt Andersson glömde aldrig kvinnan han träffade i Londons tunnelbana under andra världskriget. 1958 berättade han om mötet, en historia som tidigare fått stryka på foten för all annan krigsrapportering.

Dagen M kallades den, premiärdagen för mellanölsförsäljning i Sverige. Det var den första oktober 1965 det blev möjligt för ölsugna medborgare att gå in i vilken mataffär som helst och köpa öl med alkoholhalten 3,6. Men många oroade sig för ungdomsfylleriet och mellanölsepoken varade bara i 11 år.

1948 gav fru Rut Johansson från Nossebro några råd i radion om hur man skulle undvika att ens söner blev en belastning för sina framtida fruar.

Året är 1945 och en bistroägare i Paris har fått nog av kverulanter. Sen ett par månader är andra världskriget över. Men på Paris caféer är det inte glädjen över freden som dominerar samtalen. I stället är det gnället om den nya tidens besvärligheter som dominerar.

På 1920-talet var de flesta svenskar kristna. Sen dess har andra religioner som islam och judendomen växt i betydelse. Dessutom ser sig många som icketroende. Hur påverkar detta det religiösa utbudet i radion? Ska radion verkligen sända gudstjänster? Med jämna mellanrum dimper det ner upprörda mail eller brev hos Sveriges radios livsåskådningsredaktion som ifrågasätter gudstjänstprogrammen i radion. "Många människor lever instängda i religionens bojor utan att kunna ta sig ut. Hur kan SR stödja detta genom att sända ett program som så tydligt bryter mot många av era regler? Prästen får oemotsagd sälja kyrkans lögner i statlig radio." När Radiotjänst startade 1925 var gudstjänster i radion en självklarhet. I början ställde radion tid och teknik till förfogande men befattade sig inte med innehåll och utformning av gudstjänsterna. Men så småningom uppstod det en spänning mellan de som tyckte att så ska det vara, radion ska inte peta i gudstjänsterna överhuvudtaget, och de som tyckte att gudstjänsterna precis s

1959 sändes ett program i radion som satte en lavin i rullning när det gäller synen på hur vi ska ta hand om barn med funktionshinder. Det var Lis Asklunds reportage om förhållandena på Eugeniahemmet, en institution för handikappade barn.

Kvinnorna bolmar och klär sig som män, tar plats i riksdagen och föder alldeles för få barn. 1941 föranledde författaren Albert Vikstens oro för en farmtid där kvinnorna tagit över makten , Barbro Alving, alias Bang att ge svar på tal.

Sibiriens ängel kallades hon, Elsa Brändström, krigssjuksköterskan som under första världskriget gjorde stora insatser för att mildra lidandet för de tyska krigsfångarna i Ryssland. Även efter krigsslutet fortsatte hennes engagemang.

Den 20 september 1978 bärs de sista husockupanterna i kvarteret Mullvaden i Stockholm ut av polisen. I tio månader har ockupationen pågått i protest mot att husen ska rivas.

Ända sen radion föddes har språket i radion engagerat. Är det till exempel okej att svära? Ska en skåning verkligen presentera nyheter? Är det lämpligt med en radiopratare som bryter? I januari 1935 sändes i radion en diskussion om riksspråk och dialekter. Här fanns de som hävdade att radions uppgift var att hålla samman nationen genom att stärka riksspråkets ställning och här fanns de som tyckte precis tvärtom, att radions uppgift var att sprida kunskap och respekt för landets alla dialekter Även vem det är som talar har spelat roll. En av de allra första folkstormarna handlade om att Tidningarnas telegrambyrå, som länge skötte nyhetsbevakningen i radion, år 1938 för första gången lät en kvinna presentera nyheterna. Idag är det väl mest lite komiskt att folk kunde bli så upprörda över detta men då var det blodigt allvar. Hur är det idag? Finns det fortfarande språkliga tabun? Medverkar i programmet gör förutom radions nuvarande språkvårdare Eva Göransson och Lotta Ederth även radions förste språkvårdare Åk

Året är 1939 och andra världskriget har börjat. Författaren Sonja Haneson förstår stadsbornas oro för att behöva skiljas från sina barn om kriget också når Sverige. Samtidigt vill hon påminna om att det är en oro som landsbygdsbor ständigt lever med.

Det var många som ville spela Maria när Ernest Hemingways Klockan klämtar för dej filmatiserades i Hollywood 1943. Men författaren hade sin favorit klar och han fick sista ordet. Ingrid Bergman fick rollen.

En vinterdag 1962 träffar radions Lars Hansegård den gamle gruvarbetaren Nacken som älskar att väva mattor. Men tiden vill inte riktigt räcka till. Nykterhetsarbetet hos Länkarna kräver mycket engagemang och många timmars arbete

Året är 1946. Lennart Hyland som är nyanställd på radion ger sej med dold mikrofon ut på olika arbetsplatser för att fånga stämningar, arbetsvillkor och människors röster på plats. Han tar bland annat anställning som servitör på restaurang Berns i Stockholm. En av dom första han träffar är Sonja, det lokala fackombudet som absolut vill att han ska organisera sej fackligt. Producent Rigmor Ohlsson.

Lätt associeras ordet folkbildning till trettiotalets radioföredrag. En bildad elit av vetenskapsmän och experter talar om hur saker och ting förhåller sig. Än i dag står det i Sveriges radios sändningstillstånd att programutbudet i sin helhet ska präglas av folkbildningsambitioner. Hur löser man det utan pekpinnar och mästrande tonfall? Folkbildning var en av grundstenarna i Sveriges radios uppdrag redan från starten 1925. Radion skulle uppfostra lyssnarna till lämpliga levnadsvanor genom att sprida kunskap, goda idéer, värderingar och kultur. Lyssnarna fick höra föredrag om ämnen som riktlinjer för prispolitiken, arbetsårets kretslopp i ett norrländskt jordbrukshem förr i världen eller reformationstidens psalmer i Sverige. Företrädesvis också upplästa i malande ton. Kontroversiella ämnen som kunde så splittring, typ politik, valdes bort. Även om radions utbud har gått mot en mer och mer journalistisk hållning, att inte bara spegla det rådande samhället och kulturen utan också påverka genom att ifrågasätta

Språksvårigheter var inga problem för den professionelle radiounderhållaren Sigge Fürst. Det blev tydligt när han år 1952 gästades av den amerikanske filmstjärnan Gregory Peck. Med en egenkomponerad svengelska lyckades Fürst till och med förmå Gregory Peck att sjunga. Producent Rigmor Ohlsson.