Vetandets Värld

Den uppseglande energikrisen visar hur fast världen fortfarande är i fossila bränslen. Redan Marco Polo såg början på beroendet, där även svensk järnexport till Nazityskland ingår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en ny bok skildras vårt utnyttjande av naturtillgångar under de senaste 5 000 åren, och till stor del är det en historia om energi. Från trä till stenkol, via olja och naturgas, och vidare till förnybar energi. Men det där sista steget låter vänta på sig, vilket den pågående krisen är ett tydligt tecken på. I denna första del av två hör vi om Kinas tidiga ledarroll inom fossila bränslen som imponerade på Marco Polo, och om hur de svenska bröderna Nobel ledde utvecklingen mot världens första stora oljemetropol. Medverkande: Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH som skrivit boken ”Gräv upp, hugg ned, pumpa ut - människan och naturresurserna under 5 000 år”. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Hör om flyttfågelforskning, ringmärkning av fåglar och om en man som vigt hela sitt arbetsliv åt att ta reda på hur fåglar flyttar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Thord Fransson har jobbat på den så kallade Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm i 40 år. Här administreras svensk ringmärkning av fåglar. Mer än 300.000 ringar skickas varje år ut till fågelstationer och enskilda ringmärkare i landet. Ungefär en procent av de ringmärkta fåglarna återrapporteras sedan till Ringmärkningscentralen – var de har hittats eller återfångats och när – och på så vis kan forskare kartlägga hur fåglarna flyttar över jordklotet.Medverkande: Thord Fransson, Åsa Steinholtz och Ian Henshaw. Fågelläten inspelade av Lars Edenius.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Två ungdomar har avlidit och flera blivit sjuka i ett utbrott av hjärnhinneinflammation orsakad av meningokocker. Men varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många bär på meningokockbakterier utan att alls bli sjuka. Men blir man sjuk kan det gå fort – som i utbrottet i Canterbury i grevskapet Kent i England.Vad kan det bero på att bakterien nu orsakat sjukdom hos ett antal ungdomar?Vi får en direktrapport från radions korrespondent Nina Benner. Vi hör också Cathrine Isitt, forskare från Storbritannien nu verksam på Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet, som forskat just på meningokocker.Folkhälsomyndighetens Tina Crafoord förklarar varför vi inte vaccinerar i Sverige.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Svenska forskare samlar data för bättre klimatmodeller där kopplingen mellan luft och inlandsis är osäker. Iskärnor visar snöfall sedan 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen.Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält.Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet. – Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön

I samlingarna finns kartor, fakturor och byggdelar till stugan på Snow Hill, där en oplanerad övervintring gav forskningstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På våningarna i Göteborgs universitetsbibliotek ligger Otto Nordenskiölds personarkiv, fyllt av kartonger märkta Sydpolen, Grönland och Peru. Bland godbitarna finns loggboken från ångbarken Antarctic, med anteckningar som följde med när fartyget övergavs och senare krossades i Weddelhavets is 1903. Här finns också originalfakturan på den forskarstuga som fraktades i byggdelar och restes på Snow Hill, tänkt som bas för mätningar medan fartyget arbetade vidare i de okarterade haven.Dokumenten visar hur expeditionen 1901–1903 drogs in i oväntade isförhållanden, hur grupper hamnade på skilda platser och hur en vinter i provisoriska hyddor kom att prägla både människor och forskning. Telegram och brev speglar väntan hemma, tills argentinska örlogsfartyget Uruguay till sist nådde fram. I samlingarna finns även korrespondens med polarupptäckare so

2025 fick Japan två naturvetenskapliga nobelpris att lägga till den stora samlingen. Men de belönade upptäckterna gjordes för länge sedan, och idag har andra länder kommit ikapp och kanske förbi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På plats i Tokyo möter vi Anders Karlsson, som följt utvecklingen för japansk forskning sedan 1990-talet. Han är tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan, och nu anställd hos vetenskapsförlaget Elsevier. Karlsson berättar om läget för den japanska vetenskapen och om den ökande konkurrensen från andra länder, och hittar nycklar till utvecklingen i kulturella, historiska och samhällsekonomiska faktorer.Medverkande: Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché, och idag anställd på vetenskapsförlaget Elsevier; Shimon Sakaguchi, nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2025.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Rörstrandmönstret Mon Amie från 50-talet möter Zoégas jubileumskaffe. Kombinationen av trend och nostalgi gör burken svår att motstå för många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jakten på den Mon Amie-mönstrade kaffeburken går att förstå som ett skolboksexempel på hur konsumtionsbeteenden triggas, enligt varumärkesforskaren Eva Ossiansson. Hon pekar på en checklista av mekanismer där en konstgjord brist står i centrum. Begränsad upplaga, tillsammans med att erbjudandet bara dyker upp i vissa butiker och vid olika tillfällen, gör att möjligheten att köpa begränsas. I en vardag präglad av utbudsöverflöd skapar det något som får vissa att resa långt, köa tidigt och agera mer impulsivt än vanligt. Sociala medier förstärker effekten när tips, bilder och berättelser om “fyndet” sprids och fler känner sig manade att haka på. Där växer också Fomo, Fear of Missing Out, rädslan att hamna utanför när alla andra verkar ha förstått grejen. Ossiansson beskriver dessutom jakten som en upplevelse i sig, delad med

Det är 40 år sedan reaktorn i dåvarande ukrainska sovjetrepubliken exploderade. Vilka blev hälsoeffekterna, och hur allvarliga är krigsskadorna på den nya inneslutningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tjernobylolyckan den 26 april 1986 började med ett säkerhetstest som borde ha avbrutits vid flera tillfällen. Bristande säkerhetskultur bidrog till att reaktorn gick in i en okontrollerad kedjereaktion och exploderade. Nedfallet följde vindarna mot nordväst och gav utslag på mätningar i Sverige, innan Sovjetunionen erkände olyckan.I närområdet blev brandmän och räddningspersonal akut strålsjuka och 28 av dem dog. Men att reda ut övriga hälsoeffekter är svårare. Modelleringar pekar på tiotusentals cancerfall i Europa, medan den tydligaste kopplingen finns för sköldkörtelcancer hos barn i Ukraina och Belarus. Men hur man ska beräkna effekterna av den oro som katastrofen orsakat genom åren?I dag är den förbjudna zonen runt Tjernobyl fascinerande och skrämmande på samma gång, med vildvuxen natur som

Sedan ett knappt år tillbaka har störningar av GPS-signalerna försvårat navigationen i Östersjön. Nu utvecklas flera alternativa system. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sjöfartsverket satsar på både radiosändare i marknivå och en radarteknik som gör att en del fyrar framträder extra tydligt på radarskärmarna. Men för de många fritidsbåtsskeppare som inte har radar, handlar navigationssäkerhet inför sommaren om att skaffa sig eller underhålla gamla navigationskunskaper med papperssjökort och kompass. Det är att följa en princip som funnits länge, konstaterar mästerlotsen Anders Knutas:"Det har stått i alla navigationsläroböcker under historien att man ska använda flera av varandra oberoende navigationsmetoder. Men navigatören i fritidsbåtar har reducerat sig själv till att bli TV-tittare och kompassen till ett bra ställe att hänga kepsen på." Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Invasiva arter väcker starka känslor. De rör vid frågor om identitet, tradition och hur vi ser på naturen som en del av vårt arv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20260113.De är ett hot mot den biologiska mångfalden. Invasiva arter, som till exempel Parkslide, mårdhund och jätteloka, kommer med människans hjälp till nya platser där de konkurrerar ut de arter som redan fanns där.Men invasiva arter kan också säga något om kulturarv och mänskliga traditioner. Det menar etnologer som i sin forskning tittat närmare på arter som väcker känslor.Det kan till exempel handla om att de hotar att förstöra naturen så som man minns den från sin barndom. Att de förändrar ett tänkt idylliskt landskap, skildrat av Astrid Lindgren och fyllt av blommor som Evert Taube sjungit om.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Två universalgeniers liv slutar med andeskådning och landsflykt, men skisserna flygplan rymmer idéer som senare blir centrala i modern flygteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-tale

Går det att skapa ett arktiskt varningssystem som larmar vid kritiska brytpunkter och ger oss tid att anpassa oss till plötsliga dramatiska förändringar i klimatet? Ett stort brittiskt forskningsprogram söker svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med en budget på motsvarande omkring en miljard kronor samlar det stora brittiska forskningsprogrammet Forecasting Tipping Points under fem år in resultat från omkring 25 forskningsteam i Europa, USA och på Grönland. Målet är att visa om det går att skapa ett tidigt varningssystem för omvälvande och ostoppbara förändringar i klimatsystemen i Arktis - en möjlig utveckling som dramatiskt skulle förändra tillvaron i Nordeuropa. Medverkande: Sarah Bohndiek/programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Gemma Bale/ programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Laurie Laybourn/tankesmedjan Strategic Climate Risks Initiative,Fredrik Gröndahl/docent oce

Sjöräddningssällskapet har utvecklat en simulator där de frivilliga sjöräddarna ska kunna öva på torra land. Hur trovärdig är den? Vi har provat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en stor hall på Sjöräddningssällskapets varv på Hönö utanför Göteborg, står en styrhytt till en 12-metersbåt. Den är monterad i ledade armar som gör att den kan skaka, gunga och vibrera – i takt med det som händer på en skärm som går hela vägen runt den.Inifrån styrhytten ser man Fjällbacka skärgård i animerad version på skärmen. Och de båtar, vågor och väder som läggs in i den övning man ska genomgå.Simulatorcentret ska när det är klart omfatta tre olika simulatorer, motsvarande de tre båttyper sjöräddningen bygger. Vi möter projektledaren Jonas Carlsson och tar en ”tur” tillsammans med sjöräddningssällskapets utbildningssamordnare Cecilia Jönsson.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Den ökande digitaliseringen gör vårt samhälle sårbart. Hur kan vi försäkra oss om att vi har åtkomlig back-up på data som behövs för att allt runtom oss ska fungera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När vi behöver styrka vår identitet, eller att huset vi bor i verkligen är vårt, kan handlingar i arkiv vara avgörande. Skolbetyg, examensbevis och medicinska journaler är andra exempel som rör enskilda. Men också många av vårt samhälles funktioner kan slås ut vid kriser och då krävs det tillgång till data för att få allt att fungera igen. I dagens nya säkerhetspolitiska läge har digitala angrepp tydligt visat på sårbarheten.Det menar Karin Åström Iko, som varit chef för Riksarkivet under 10 års tid och vars förordnande går ut i mars 2026. Vi hör henne förklara den årliga ”Lägesbild för arkiv och beredskap” som myndigheten nyligen släppte för andra gången, och även den färska redovisningen av ett regeringsuppdrag om samhällsviktig information. Där lyfts särskilt vikten av att säkra de privata aktörern

Skärgårdsfisket förr i tiden kunde försörja många utan att fiskbestånden utarmades. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marinekologen och fiskforskaren Henrik Svedäng vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har letat i Riksarkivet och andra källor för att ta reda på hur det historiska fisket i Stockholms skärgård med omnejd såg ut. Arkiven berättar att fisket legat på en rätt konstant nivå under flera århundraden. En slutsats är att minskningen av strömmingen är ett nutida fenomen, som kommit med det moderna fisket.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Forskning visar hur man skulle kunna förtäta städer utan att buller och föroreningar ökar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Städerna växer och många städer brottas med förtätningsprojekt. Hur ska man kunna bygga fler bostäder utan att nagga grönområden i kanten, bugga för nära bilvägar eller andra sätt som kan öka ohälsan i staden.Nu visar ett projekt från Lunds universitet, att det kan gå om man prioriterar ner biltrafiken och i stället satsar mer på kollektivtrafik, cykling och gångtrafik. Och bygger på höjden för att inte ta för mycket av det gröna. I projektet fick forskarna göra en sorts drömscenarier av några bostadsområden där det redan fanns långt gångna planer på hur områdena ska kunna förtätas. Och de kunde i sina beräkningar bl a visa på tydliga minskningar i hur många som skulle bli störda av buller, och sova dåligt på nätterna, om man i stället byggde enligt deras idéer.Medverkande: Ebba Malmqvist, Anna Boudin och Kristoffer Mattisson, Lunds universitet Reporter: Lena Nordlundlena.no

Historien om den 36åriga havsörnen visar hur artens utveckling på Öland och i landet förändrades när miljögifter minskade och naturvården lyckades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap.Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förän

Spanien drabbades nyligen av en olycka med ett snabbtåg med över 40 döda. I Japan där höghastighetsjärnvägen föddes har ingen dödats sedan starten 1964. Och förseningarna räknas i sekunder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många länder har snabbt byggt ut särskilda nät för snabbtåg, med Kina och Spanien i spetsen. I Spanien växer kritiken mot slarv med underhållet, efter den allvarliga olyckan i januari. Vetenskapsradion testar den japanska förlagan och noterar att landets kombinerade fokus på säkerhet och punktlighet verkar fungera. Vad är förklaringen?Vi hör också om hur det går med framtidens futuristiska supersnabbtåg.Medverkande: Hironori Kato, professor i transportplanering, Tokyo University; Anders Karlsson, tidigare vetenskapsattaché vid svenska ambassaden i Japan.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seReporter och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap. Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar

Ceremonier vid smältande glaciärer samlar forskare, lokalbor och religiösa ledare för att ge plats åt sorg och ansvar i klimatkrisens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20260112.Glaciärerna krymper i snabb takt och med dem försvinner landskap som format människors liv och tro i århundraden. När ismassor som funnits i tusentals år smälter bort väcks starka känslor – sorg, saknad och ansvar.I takt med klimatförändringarna har nya ritualer vuxit fram: begravningar, böner och ceremonier vid glaciärernas fot. Från Nepal till Alperna samlas forskare, lokalbefolkning och religiösa ledare för att hedra det som går förlorat och skapa mening i en tid av kris. Historiska processioner som en gång bad om skydd mot glaciärernas framfart har fått en ny innebörd – nu ber man om att isen ska få finnas kvar.Samtidigt förändras vår syn på naturen. Från att ha betraktats som hotfulla krafter ses glaciärerna idag som sköra och värdefulla. För forskare blir förlusten personlig, och k