Radioscience

Sunil Kumar Ramamoorthy har länge funderat över var all plast ska ta vägen och hur vi kan framställa bättre plaster som är ofarliga för miljön. Han kommer från Indien och flyttade till Borås för drygt sex år sedan för att först göra en Masters och sedan disputera. Nu blir han kvar vid Högskolan i Borås och ska fortsätta forska. Han vill bidra till ett mer hållbart samhälle genom att framställa nya material, till exempel plast från sojabönor och genom att utveckla metoder för att förvandla sopor, det vi redan har slängt, till en resurs.

Vetenskapen är universell och känner inte till några gränser. I alla fall inte när över 60 forskare från nästan 30 unga akademier från hela världen samlas. RadioScience har varit på det andra globala mötet mellan Unga Akademier och där diskuterades bland annat de stora frågorna hur forskare kan bidra till ett hållbart samhälle och en bättre värld. Följ med oss och hör vad unga forskare själva tycker att de kan göra.

RadioScience har sett en film! Och inte vilken film som helst utan Jorge Chams PHD Movie 2 : still in grad school. Jorge Cham började teckna serier om doktoranders vardag när han själv var doktorand och driver sedan ungefär 10 år PhD Comics på heltid. Vi träffade honom när han var på besök i Sverige, på filmvisning på Karolinska Institutet i Stockholm. Hör honom berätta mer om filmen och vad han svarar på era lyssnarfrågor, bland annat från bloggen Gilla Serier. Vi träffar också några doktorander efter filmvisningen.

Professor Lieberman säger att människor är som gjorda för att springa långa distanser. Att vi utvecklat förmågan att springa långt när vi fångade byten, innan vi hade tekniken att jaga djur på avstånd. Nu för tiden springer människor också långa sträckor. Det längsta loppet i Sverige är Trans Scania, 246 km långt. Göteborgsvarvet är det största loppet i världen i sin kategori, en halvmara med 64,000 löpare. RadioScience har pratat med Daniel Lieberman, professor i människans evolutionsbiologi vid Harvarduniversitetet. I det här avsnittet berättar han om hur människan utvecklat korta tår, långa hälsenor och andra fysiska egenskaper som gör oss bra på att springa långa sträckor i värme. Det faktum att vi är tvåbenta gör oss däremot till mediokra sprintlöpare i jämförelse med djur. Varför springer professor Lieberman? För honom är det socialt och kul. Han föreställer sig att människorna för miljoner år sedan också sprang och småpratade med varandra, när de var ute på jakt.

Roligt! Så sammanfattar vi Tepåseförsöket. RadioScience har varit ute i fält med klass 3a från Sunnerstaskolan i Uppsala. Vi gick till en ås och grävde ner tepåsar så att forskarna ska få se vad som händer med teerna när de ligger nere i marken över sommaren. Klimatforskaren Judith Sarneel vid Umeå universitet förklarar hur tepåsarna med rött och grönt te kan visa hur klimatförändringar påverkar nedbrytningen av växtmaterial i marken. Fredrik Brounéus från Vetenskap & Allmänhet berättar hur organisationen organiserat det här och andra massexperiment.

Hur resonerar en filosof kring om det är rätt eller fel att använda genetiskt modifierade grödor? Det får vi veta i det här avsnittet av RadioScience. Payam Moula är doktorand i filosofi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Han greppar GMO-frågan ur ett moralfilosofiskt perspektiv, sätter begreppet ”naturligt” under luppen och drar slutsatser som visar att genetisk modifiering kan vara bra eller dåligt, beroende på vad teknikerna används till. Payam berättar också hur han blev intresserad av sitt forskningsområde, redan på en lektion på gymnasiet. Lyssna på programmet om forskningen som gäller våra moraliska skyldigheter gentemot människor och miljö, nu och i framtiden.

We have recently welcomed our new intern, Virginia (Ginny) Stone to RadioScience. She will be working with us over the next few months and in readiness for the tasks ahead, Ginny has put together her own mini-podcast, which you can now listen to. Take a step away from science and learn about one of Ginny’s other loves, a lesser-known sport in Sweden that goes by the name of netball….   This podcast is in English.

Förr hälsades officerare som varit i FN-tjänst "välkomna hem från semestern" av sina kollegor. Nu för tiden anordnas veterandagar och man kan få medalj ur kungens hand. Soldater som blivit drabbade av fysiska och psykiska skador får mer och mer hjälp. Historikern Fredrik Thisner studerar hur Sverige förändrats i fråga om hur vi tar hand om hemkomna veteraner. Omkring 70 000 – 80 000 svenska soldater har tjänstgjort utomlands sedan 1956 och fram till idag. De stora insatserna har varit i Kongo, på Cypern, i Bosnien, Kosovo, Libanon och Afghanistan, i fredsbevarande eller fredsframtvingande operationer och mestadels i FN-tjänst eller i Natos verksamhet. Hör Fredrik Thisner berätta om sina forskningsresultat som förklarar förändringarna i svensk veteranpolitik 1956-2014. Eller, snarare, uppkomsten av veteranpolitiken.

I vår sommarserie Sommarforskarna är det dags för ett nytt forskningsområde: filosofins historia. Veckans sommarforskare Pauliina Remes är professor i teoretisk filosofi och berättar om de gamla grekerna och hur vi fortfarande kan tillämpa deras tankar idag, till exempel när vi för en konversation i sociala medier. Luta dig tillbaka, lyssna och förflytta dig till den tiden där Platon och Sokrates diskuterade de stora frågorna: vem är jag och vad definierar människorna, jaget eller själen. Vi tar också en liten sväng till Rom och vidare till ett litet kontor vid Kings College i London. Detta program är på engelska.

Indoeuropeiska språk och genetik i skön förening - det var ett av tipsen vi fick om vilka forskare och ämnen som skulle kunna vara med i serien Sommarforskarna i RadioScience. Jenny Larsson är professor i baltiska språk vid Stockholms universitet och forskar om de indoeuropeiska språkens ursprung. Hör henne berätta om sin fascination för språk, hur hon lärde sig alla möjliga språk som ingen människa längre talar, i en husvagn på en camping utanför Köpenhamn och hur en sommarforskarskola i Litauen öppnade en helt ny värld för henne. Och du har väl alltid velat lyssna på Meatloafs gamla klassiker I would do anything for love på litauiska?

Blindhet är det slutgiltiga stadiet för patienter med glaukom, som kallas för grön starr i folkmun. Gauti Jóhannesson, läkare vid ögonkliniken i Umeå och forskare vid Umeå universitet, ägnar sin kraft åt att förstå och så småningom kunna behandla glaukom. Han tittar han inte bara in i ögonen, han tittar också in i hjärnan för att hitta alla pusselbitar som ska lösa gåtan om hur och varför sjukdomen uppstår.

Vägen till forskarutbildningen kan vara rak eller krokig. För Lisa Åkerlund var det inte självklart att ägna sig åt naturvetenskap efter gymnasiet. I det här avsnittet av Sommarforskarna berättar hon sin gripande historia. Hon vill visa att man inte ska ge upp hur mycket livet än stretar emot. Våren 2015 började Lisa Åkerlund som doktorand vid Uppsala universitet. Hon ska utveckla material som kan användas som elektroder i förnyelsebara och uppladdningsbara batterier.

Alva Appelgren är doktorand i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och forskar om hur återkoppling, eller feedback, påverkar oss och vår hjärna. Hon pratar bland annat om koppling mellan beröm och prestationsångest och varför ansträngning är bra och hur vi kan tänka kring feedback för att lära oss. Detta är det tredje avsnittet i vår sommarserie Sommarforskarna, på vår hemsida hittar du alla tidigare program och många länkar, bland annat till vår spellista på Spotify!

Bruna, grå och svarta får. Stora och små höns i olika färger. I veckans avsnitt av Sommarforskarna berättar Anna Johansson hur hon och hennes medarbetare kartlägger variationer, släktskap och egenskaper hos svenska lanthönsraser. I framtiden vill hon ta reda på om Gotlandsfår och Gutefår härstammar från de djur som fanns på Gotland på vikingatiden. Hon ska jämföra DNA från nutida får med DNA från fårben hittade i arkeologiska utgrävningar. Anna Johansson är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, på Institutionen för husdjursgenetik.

Veckans sommarforskare Elisabet Jerlhag Holm är forskare vid Göteborgs universitet. Hon har tagit sig an att forska fram mer kunskap om alkoholberoende. Dels för att förstå varför vissa personer blir beroende och dels för att kunna hitta bättre behandlingar. Hör henne också berätta varför vi måste prata mer om alkohol och beroende och varför vi ska ta nyheter om att ett glas vin om dagen kan vara nyttigt med en nypa salt.

Ola Andersson forskar kring betydelsen av ett av de första händelserna i livet: tidpunkten då navelsträngen klipps efter födseln. Det kallas också för avnavling och kan göras direkt efter förlössning eller efter några minuter. Det extra blodet blir som en extra blodtransfusion och kan bland annat förebygga järnbrist hos spädbarn. I sin senaste studie har Ola Andersson och hans kollegor visat att pojkar som avnavlas senare kan utveckla en bättre finmotorik. Just nu pågår en studie i Nepal för att undersöka om en senare avnavling av barn som föds med syrebrist och måste återupplivas ger en bättre start i livet. Lyssna och hör Ola berätta om sin forskning, hur det är att dra igång en stor studie i Nepal och varför en liten doktor från Halland bestämde sig för att bli stor.

Efter SciFest i Uppsala blev vi sugna på mera vetenskapskalas och därför satte vi oss på tåget till Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Av alla hundratals aktiviteter som pågår i två veckor i hela staden plockade vi ut några. Vi var till exempel med i experimentverkstaden, kollade hur man kan bygga med jättestora sugrör och åkte med i Vetenskapsrouletten. Det blev mycket lek och kalas i vetenskapens namn.

RadioScience har varit på festival! I det här avsnittet berättar vi om vetenskapsfestivalen SciFest i Uppsala. Vi träffar robotar, forskare, festivalbesökare och arrangörer. Roboten Nao dansar till Michael Jacksons Thriller för oss, vi får lära oss mer hur man planerar en vetenskapsfestival och varför Uppsala behöver ett Science Center. Vi pratar med forskare om att kartlägga kroppens alla proteiner och om hur zebrafiskar kan hjälpa till i forskningen om människans hälsa. Solförmörkelse var det också, RadioScience är med där det händer.    

RadioScience har varit i Göteborg och pratat med engelsmän som kan det här med att kommunicera forskning till politiker, journalister och andra. Det goda brittiska exemplet är ett resultat från en kris på 1990-talet då allmänhetens förtroende för forskningen var mycket låg. På plats på Forum för forskningskommunikation fanns Paul Manners från National Co-ordinating Centre for Public Engagement, Fiona Fox från Science Media Centre, Chris Tyler från Parliamentary Office of Science and Technology och Gail Cardew från Royal Institution of Great Britain.