Signumpodden Med John Sjögren

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat vid Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Samtalet utgår från katolska kyrkans bruk av och vördnad för reliker, alltså kvarlevor från helgon. Men samtalet vidgar sig till att också handla om kroppens och materialitetens betydelse, om modernitetens dödsskräck och om den tidskollaps som uppstår i mötet med reliker. Det handlar om den heliga Birgittas arm, Petrus skjorta och Nietzsches dödsmask. Deltar i samtalet gör jesuitpater Dominik Terstriep och filosofiprofessor Hans Ruin. Samtalet leds av kulturjournalisten Eric Schüldt.

Det här avsnittet kretsar, precis som det aktuella numret av tidskriften Signum, kring den nyligen bortgångne skotsk-amerikanske filosofen Alasdair MacIntyre. MacIntyre är mest känd för sin bok ”After Virtue” (1981) och för sina bidrag till dygdetiken. Men i det här avsnittet ger Erik Åkerlund, lektor i filosofi och studierektor vid Newmaninstitutet, en överblick över hela MacIntyres verksamhet som filosof. Ett tänkande liv som präglats av många omvärderingar och som rört sig från marxistisk teori till delfiners sociala liv.

Poul Perris gjorde sig först känd som karismatisk och utlevande frontfigur i bandet The Facer på slutet av 90-talet. De senaste decennierna har han dock främst ägnat sig åt sin psykoterapeutiska verksamhet, som utbildare, handledare och terapeut. Just nu är han aktuell med boken ”Det existentiella grundvillkoret. Jaget, viet och tillvaron”. En personlig essä i vilken Poul går i dialog med religion, filosofi och litteratur för att söka sig fram mot en universell sanning att hålla i handen. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Poul Perris om hans livsresa, om inflytandet som Hermann Hesse haft i båda deras liv, om Bibeln och Jesus, om den helighet som finns i den mänskliga sårbarheten, och om den kanske största existentiella frågan av alla: Vad händer egentligen när vi dör?

Bruce Springsteen är just nu dubbelt aktuell. På biograferna går ”Deliver me from nowhere” upp i dagarna. En spelfilm, med Jeremy Allen White i rollen som Bruce, som handlar om tillblivelsen av Springsteens mästerverk ”Nebraska”. Och just det albumet släpps samtidigt i en ambitiös nyutgåva. Häromveckan gick också Springsteen-dagen av stapeln i Göteborg. Ett samarrangemang mellan Betlehemskyrkan, studieförbundet Bilda och föreningen Valv. Och det är från den heldagen som inslagen i det här avsnittet är hämtade. Först få vi ta del av ett föredrag av John Sjögren, om ”Springsteen och Bibeln”. Springsteens rocklyrik är ju sprängfylld av bibliska bilder och hela hans konstnärskap är djupt präglat av hans katolska uppfostran. Efter föredraget följer ett samtal mellan John Sjögren, Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman och prästen Cecilia Nyholm. Samtalet har rubriken ”Profeten Bruce”. Ett samtal som väver samman Springsteen som politisk och religiös röst.

I det nya numret av tidskriften Signum skriver jesuitpater Fredrik Heiding om den uppmärksammade och uppskattade dokumentärfilmen Nunnan – 25 år i kloster som skildrar karmelitsystern Maria av Bebådelsen och hennes familj. Vad är det med filmen som tilltalar så många? Strömmar publiken till biograferna för att de i själva verket har en hemlig önskan att själva leva mer kontemplativa och klosterliknande liv? Kan ett liv i relation till auktoritet och tradition bli extra attraktivt i en tid präglad av individualism och självförverkligande? Det är några av de frågor som John Sjögren samtalar med Fredrik Heiding om i detta avsnitt.

Är det du eller skärmen som bestämmer över din skärmtid? Den frågan har blivit allt svårare att besvara, i takt med att vi gått från långsamt uppkopplade till ständigt hyperuppkopplade. Hur påverkar egentligen denna hyperuppkopplade tillvaro vår perceptionsförmåga, vår uppmärksamhet och våra inre, andliga, liv? Har vi i smartmobilernas och distraktionernas tidevarv förlorat förmågan att ha tråkigt? Vad händer egentligen med vår upplevelse av verkligheten när våra blickar alltmer smalnar av och ner i mobilerna? Är det vår sinnesfrid som rent av står på spel? Det är några av de frågor som John Sjögren samtalar med författaren och poeten Jonas Gren om i detta avsnitt. Jonas, som lever en stor del av sitt liv utan uppkoppling, är aktuell med boken ”Ingen surf. Handbok i nedkoppling” i vilken han utforskar möjligheten till en friare, mer harmonisk och mindre uppkopplad tillvaro.

I sin nya roman ”Svanhopp. Roman om en död far” skriver författaren och konstkritikern Sebastian Johans om sorgen efter en för tidigt bortgången pappa. En lika älsk- som ömkansvärd person som missbrukar det mesta som kommer i hans väg – alkohol, mediciner, mat. Ändå väljer sonen att gå i faderns fotspår. Likt pappan söker sig även sonen till konstens och litteraturens rika världar. Men där pappans litterära ambitioner slutar i smärtsamma misslyckanden, förverkligar sonen det som fadern aldrig riktigt vågade leva ut och satsa på. Vad ligger egentligen bakom denna drivkraft att hela våra föräldrars sår, rädda våra fäder? Hur bär man sorgen efter en älskad förälder genom livet? Går det att leva utan en faders kärlek? Det är några av de frågor som det här samtalet kretsar kring.

Det nya numret av tidskriften Signum, som är ett temanummer, tar ett stort och brett grepp om den omdiskuterade läskrisen. Numret innehåller texter av bland andra Jonas Gren, Kristoffer Leandoer och påven Franciskus. Gäst i det här avsnittet är Fredrik Sixtensson, fil. dr i grekiska och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som bidragit med en intressant text i numret. I sin artikel vänder Sixtensson på problematiken. Han frågar sig: Har läsningen historiskt verkligen varit människan till gagn? Har vi förlorat något genom att vara läsande och skrivande varelser? Och på vilket sätt är skriftspråket ett nationalistiskt projekt?

I sin nya roman ”Genom delning” gestaltar Lyra Ekström Lindbäck relationen mellan tvillingsystrarna Cilla och Clara. En spricka uppstår i relationen när Clara tillkännager att hon tänker skaffa barn. Det blir början på ett drama som ställer frågorna om arv och livsval på sin spets. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Lyra Ekström Lindbäck utifrån romanen om vår tids stora överideologi: individualismen. Men också om dess motsats: drömmen om att smälta samman med en annan människa; om tvillingskapets särskilda dynamik och om havande- och moderskapets existentiella svindel.

Gäst i det här avsnittet är Christer Sturmark, VD på förlaget Fri tanke, författare och en stridbar förespråkare för en ateistisk och sekulärhumanistisk världsåskådning. Mot bakgrund av den senaste tidens debatter om Guds existens och religionens nya synlighet i offentligheten, samtalar John Sjögren och Christer Sturmark om vem eller vad Gud egentligen är, om mening och mirakler, om tacksamhet och om det stora medvetande i vilket vi alla ”lever, rör oss och är till”. 

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat på Almedalsveckan i Visby, där Newmaninstitutet och Signum tillsammans med studieförbundet Bilda varje år har ett gediget program. Det här panelsamtalet har rubriken ”Gillar Gud EU?”. EU grundades inte bara som ett fredsprojekt utan av en grupp troende, katolska politiker som ville förverkliga katolsk sociallära. Vilken betydelse har de kristna rötterna i EU idag? Och hur påverkar det freden i Europa? I panelen för att samtala utifrån dessa frågor finns Europaparlamentarikern Lars Adaktusson, företagsekonomen Charlotta Levay och statsvetaren Marie Demker. Samtalet leds av jesuitpater Thomas Idergard.

I det här avsnittet presenteras det tema som präglar en stor del av det nya numret av tidskriften Signum. Temat har fått rubriken ”Att medicinera bort lidandet” och handlar om samhällstrenden, som Jenny Lindberg skriver om i sin ledare, att tolka och förstå normala svårigheter och livshändelser som psykisk ohälsa och således också försöka medicinera bort dem. Gäst i avsnittet är Johan Bengtsson, som är forskare och ST-läkare i psykiatri. Bengtsson har skrivit en artikel, som bland annat utgår från tänkaren och den katolska prästen Ivan Illich, om psykiatrin som den nya själavården och läkarkåren som det nya prästerskapet. Även en text av Nicola Silberleitner presenteras, som ger konkreta förslag på hur vården ska kunna hantera den stora skara lidande människor som söker sig till den. Också en text av terapeuten och diakonen Stefan Nordström, om det själavårdande samtalets grunder och förutsättningar, tas kort upp.

Niklas Rådström har under ett antal decennier etablerat sig som en av våra allra främsta författare, med en lång bibliografi som innehåller poesi, dramatik och prosa. Vid sidan av skrivandet har Rådström också undervisat i berättande. Och det här avsnittet handlar just om berättandets betydelse i våra liv. Med startpunkt i Bibelns historier reflekterar John Sjögren och Niklas Rådström kring människan som en berättande varelse, om början och slutet, om determinism och frihet, och om berättelsens pendling mellan ljus och mörker. Men allting börjar, och slutar, i vad som utgör ett grundläggande tema i Rådströms eget författarskap: häpnaden inför själva livets mirakel.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat på Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Det rör sig om ett ämne som det inte så ofta talas om i kyrkliga kretsar i Sverige, men som är en självklar del av katolska kyrkans lära och den bibliska föreställningsvärlden. Det handlar om änglar och demoner. Hur ser kyrkan på andevärlden? Hur bekämpar man en demon? Och är skräckklassikern ”Exorcisten” rent av en sann historia? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Medverkar gör konstnären Fredrik Söderberg och jesuitpater Dominik Terstriep. Samtalet leds av kulturjournalisten Eric Schüldt.

De senaste veckorna har världens blickar vänds mot Rom och Vatikanen. Först i och med påve Franciskus bortgång och begravning och sedan i samband med konklaven och valet av den nye påven Leo XIV. I det här avsnittet ser vi tillbaka på och försöker sammanfatta påve Franciskus pontifikat, men blickar också framåt och spekulerar kring vad vi kan förvänta av oss av Leo XIV. Gäster i avsnittet är Magdalena Dahlborg, skribent och redaktör på tidskriften Signum, och jesuitpater Ulf Jonsson, Signums chefredaktör och professor i religionsfilosofi.

Den brittiska författaren Iris Murdoch är känd både för sin verksamhet som filosof och för sin rika skönlitterära produktion. Men också som en excentrisk och spännande personlighet. Kärlek och uppmärksamhet var två centrala teman i såväl hennes moralfilosofiska reflektioner som i hennes skönlitterära gestaltningar. Livet beskrev hon som en pilgrimsfärd från ouppmärksamhet till deltagande närvaro i världen. En närvaro som bär på religiösa och djupt andliga dimensioner. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg är aktuell med en personlig bok om Murdoch, ”Du berör min själ” (Fri tanke). I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Hallberg om Murdochs liv och tänkande. Ett samtal som landar i det outsägliga, i den svåra konsten att låta det oförklarliga förbli oförklarligt.

De vikande födelsetalen är något som kommit att diskuteras alltmer de senaste åren. Vad beror egentligen denna ”kris i befolkningsfrågan” på? Är det i grund och botten en existentiell kris? Handlar det om en brist på hopp, om en mörk framtidssyn? Och om krisen i grunden är existentiell, måste då inte en eventuell förändring komma nedifrån snarare än genom statliga påtryckningar och politiska reformer? Det är några av de frågor som Edel Irén Lappin tar upp i ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum. I det här avsnittet talar John Sjögren med Edel utifrån de frågor som texten väcker.

Donald Trumps och JD Vances politiska projekt har i stor utsträckning finansierats och stöttats av ett antal inflytelserika techmiljardärer. Kändast är givetvis Elon Musk. Men bakom Trump står också några mer filosofiskt och ideologiskt drivna entreprenörer och tänkare. Peter Thiel och Curtis Yarvin är två namn som ofta nämns. Hur ser deras mörkt anstrukna världsbild och ofta uttalat anti-demokratiska ideologi egentligen ut? Hur har de påverkat vicepresident JD Vance? Och hur ska man förstå Vances konvertering till katolicismen i ljuset av detta? Det är några av de frågor som tas upp i det här avsnittet. Gäst Lapo Lappin som är filosofistuderande och skribent i Signum, Kvartal och på Expressens kultursida.

I det här avsnittet får vi ta del en inläst essä. Det är ett utdrag ur John Sjögrens kommande bok ”Älska är att släppa taget. Barn och föräldraskap i Bibel och litteratur”, som ges ut av Spricka förlag i maj. För många människor är nog de mest laddade relationerna i livet de inom den närmaste familjen. Relationer som återigen hamnat i fokus i det offentliga samtalet med återkommande kulturdebatter om minskat barnafödande, papparollen, mammaidentiteten och ångrade barn. De närmaste familjeförhållandena, inte minst relationen mellan barn och förälder, står också i centrum av de bibliska berättelserna. Sjögren tar i boken sin utgångspunkt i Bibelns många historier om trätande bröder, längtande mödrar och himmelska fäder. Målet är att försöka få syn på de existentiella, psykologiska och andliga frågor som familjen ställer oss inför. Varför insisterar de bibliska författarna på att vi ska offra den förstfödde? Är det överhuvudtaget etiskt försvarbart att ge liv åt nya människor? Och är Gud verkligen vår far? Eller

Lena Andersson är tillbaka med en tredje roman om Ester Nilsson, ”Män och kvinnor”. Även denna gång handlar det om kärlekens glädjeämnen och vedermödor. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Lena Andersson om kärlekens mysterium, om den fundamentala brist som tycks utmärka människan, om vårt sökande efter fulländning och komplement i den andre, om förhållandet mellan könen, om att våga släppa taget, om att älska det svaga och om en längtan större än den här världen kan härbärgera.