Folk Och Försvar-podden

Skolan ska vara en trygg plats för lärande, men de senaste åren har vi i Sverige sett flera exempel där elever utfört planerade attacker mot sina lärare eller skolkamrater. Skolattacker har framför allt drabbat skolor i de västra och södra delarna av Sverige. Förutom skolattacker riskerar den grova organiserade brottsligheten att göra skolan till en mer utsatt plats för dödligt våld, då fler barn och unga rekryteras till kriminella gäng. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tillsammans med Polisen och Center för våldsbejakande extremism tagit fram en vägledning för hur skolor kan förebygga våldshandlingar med stora konsekvenser. Den innehåller praktiska råd om hur skolrum kan inredas för att kunna barrikaderas inifrån och råd om alternativa uppsamlingsplatser. Den poängterar också vikten av återhämning och krisstöd efter en händelse. I avsnittet kommer vi att diskutera hur dödligt våld i skolan hanteras. Vad kan vi göra innan, under och efter en attack och vad kan det innebära i praktiken? Me

I en komplex värld hotas människors säkerhet inte bara av krig och konflikt utan även andra parametrar såsom sjukdomar, fattigdom, brist på rättigheter och extremväder. Det har länge talats om att utveckling är centralt för att stärka människors motståndskraft och skapa säkra samhällen. Men vilka samband finns mellan utveckling och säkerhet? Är människors säkerhet i utvecklingsländer mer utsatt? På vilka sätt? Och vems säkerhet är det vi talar om? I detta avsnitt diskuteras hur vi kan förstå säkerhetsutmaningar för människor i utvecklingsländer, konfliktområden och post-konfliktsamhällen. Vidare berörs hur utvecklingsarbete och bistånd kan fungera som verktyg för att bygga fred och säkerhet. Vi står i en ny tid där vi på många sätt kan behöva omvärdera hur vi arbetar globalt med fredsbyggande och att skapa säkerhet. Dessa samband och frågor kommer att diskuteras när Simon Jernberg samtalar med Helena Vazquez Sohlström, Enhetschef på Folke Bernadotte Akademin och Anna Åkerlund, Verksföreträdare Fred och säkerh

Den pågående maktförskjutningen från den transatlantiska länken till Asien gör att Indiens aktörskap i världen stärks. Vilka är Indiens ambitioner i den nya världsordningen? Indien är sedan april i år det folkrikaste landet i världen med fler än 1,4 miljarder invånare. Landet har världens femte största ekonomi och brukar även kallas världens största demokrati, vilket är en alltmer omtvistad beskrivning. Med sina kärnvapen – och betydande förmåga inom missil- och rymdområdena samt en av världens största arméer – är Indien också en betydande militärmakt. Samtidigt möter Indien flera utmaningar med omfattande inhemska samhällsförändringar och det långsiktiga hotet från Kina. Detta avsnitt av Folk och Försvar-podden genomförs för att bidra till kunskap om och förståelse för hur Sverige och svensk säkerhet påverkas av utvecklingen i Indien. Vilken är Indiens roll i det nya multipolära systemet och världsordningen? Var finns EU och Sverige i det här stormaktsspelet? Dessa och andra frågor diskuteras när Linnéa Ljun

Fler människor än någonsin är idag på flykt från sina hem i världen. De bakomliggande faktorerna till denna utveckling målar en komplex bild av konflikter, extremväder, ett förändrat klimat och politisk instabilitet. Och med ett ökande antal konflikter i världen och effekter av ett fortsatt förändrat klimat spås utvecklingen fortsätta i denna riktning så även i framtiden. Hur kan vi förstå denna utveckling? Och vad kommer att driva framtidens migrationsströmmar? Migration har under det senaste decenniet allt med sammanlänkats med säkerhetspolitiken. Vi har under de senaste åren sett hur migration kan användas som ett säkerhetspolitiskt maktmedel för att vinna politiska poäng samtidigt som migranters säkerhet sätts på spel vid farliga passager över hav och genom konflikter. Inom forskningen kring migration som säkerhetspolitisk fråga talas det om en spänning mellan att se migration som en strategisk säkerhetspolitisk fråga (alltså som ett strategiskt hot mot stater) och att se det som ett hot mot den individue

Turkiet har sedan Sverige sökte om medlemskap i Nato blivit ett alltmer närvarande land i den svenska politiska debatten och i mångas nyhetsflöden. Även om Turkiet spelar en väldigt stor roll i den svenska Natoprocessen har landet andra utmaningar och ambitioner som är värda att diskutera djupare. President Erdoğan blev omvald som president i Turkiet den 28 maj efter en lång valrörelse. Hur har Turkiet utvecklats under honom och vad är att vänta framåt? Vad är Turkiets självbild och ambitioner i sitt närområde och i utrikespolitiken? För att kunna svara på de frågorna vänder vi oss till en av Sveriges kunnigaste personer på turkisk politik, Bitte Hammargren som kommer berätta om hennes reflektioner om den turkiska valrörelsen och det politiska läget i landet. Avsnittet leds och produceras av Pasi Huikuri tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

En katastrof inträffar ofta plötsligt, med förödande konsekvenser för de samhällen och människor som drabbas. Kris- och katastrofhjälp sker via mellanstatliga institutioner, som FN eller inom europeiska civilskyddsmekanismen. Det finns också många ideella och fristående aktörer som gör insatser både i Sverige och i andra länder. De är snabbt på plats för att ge drabbade sjukvård, mat och tak över huvudet. De kan också hjälpa till att stoppa en kris från att bli värre, vilket var fallet vid exempelvis ebolautbrottet i Västafrika 2014. Vad innebär det för människor och samhällen att drabbas av kris och katastrof och hur är det att arbeta med katastrofhantering? Vad behöver vi i Sverige göra för att öka vår fysiska och mentala beredskap? I detta poddavsnitt medverkar: Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef Röda korset Avsnittet leds och produceras av Lotta Lundmark tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad

Försvarsmaktsövning pågår mellan 17 april och 11 maj. Övningen hålls för att stärka svensk försvarsförmåga. Med 26 000 soldater och deltagande av 14 länder under tre veckor är det den största övningen i modern tid där samtliga försvarsgrenar och stridskrafter deltar. Övningen hålls då riksdag och regering bestämt att svensk försvarsförmåga ska stärkas. Detta sker genom en rad åtgärder så som utbyggnad av antalet förband, investeringar i såväl materiel som personal men också genom att öva mer. Genom övning lär sig både individer och organisationen, man kan se vad som fungerar och inte fungerar och man hittar områden där man behöver åtgärda problem. Om detta och mycket mer får du höra i dagens podcast från Folk och Försvar. Dagens gäst är Philip Simon, Press- och kommunikationschef för Aurora 23 och programleder gör David Bruhn, försvarspolitisk programansvarig Folk och Försvar Avsnittet produceras av Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Det grova våldet inom kriminella miljöer blir allt påtagligare i Sverige. Brottslighet var en av de viktigaste frågorna inför valet 2022 och den nuvarande regeringen har presenterat flera åtgärder för att minska den organiserade brottsligheten. I så väl brottsstatistiken som i den mediala debatten är män överrepresenterade både som gärningsmän och som offer för det dödliga skjutvåldet. Samtidigt säger Kriminalvården att antalet kvinnliga intagna ökar och dess våldskapital är högre än förut. Polismyndigheten skriver i en rapport att att kvinnliga förövare ibland missas av polisen, då bilden av kvinnor som offer gör att de inte misstänks för brott. Var finns kvinnorna inom de grova kriminella miljöerna? Vilken roll har de och varför har vi inte sett dem förut? I detta poddavsnitt medverkar: Anna Ekström, Polismyndigheten Ulf Stenberg, Fryshuset Maria Andersson Vogel, forskare, Kriminologiska institutionen Stockholms universitet Avsnittet leds och produceras av Lotta Lundmark tillsammans med Redmeansgo. Ji

Kriget i Ukraina har skakat om Europas energimarknader och under det senaste året har energins koppling till säkerhetspolitik förstärkts. Sanktionerna mot rysk olja och gas har lett till ökad instabilitet på den europeiska gas- och elmarknaden. EU:s medlemsländer arbetar därför aktivt för att försöka minska de skenande energipriserna och skapa ett mer robust energisystem inför framtiden.  Energimyndigheten anger i sin senaste lägesrapport att elförsörjningen i Sverige är stabil men ansträngd. Under vintermånaderna finns det risk för effektbrist och det svåra omvärldsläget kan också riskera att medföra begränsade importmöjligheter för Sverige. Utöver en volatil elmarknad i Sverige och Europa finns det betydande risker att energisektorn, i likhet med andra samhällsviktiga sektorer, drabbas av allvarliga dataintrång och attacker som kan hota Sveriges energisäkerhet. Vilka hot och störningar riktas mot vår energiförsörjning idag och hur ska svensk elberedskap stärkas framöver? I följande avsnitt av Folk och

Varje år sedan 1946 genomför Folk och Försvar Rikskonferensen – Sveriges främsta forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap. 2023 års upplaga av Rikskonferensen går av stapeln den 8-10 januari och EU och Nato kommer vara på agendan. Säkerhetsläget präglas idag av oförutsägbarhet och vi står inför allt fler komplexa säkerhetsutmaningar. Kriget i Ukraina och hoten mot vår liberala världsordning har lett till ett allt försämrat säkerhetsläge och många experter och politiker uttrycker att läget inte har varit lika allvarligt sedan andra världskriget. Då, mitt under ett brinnande världskrig, bildades Folk och Försvar för att öka kunskap om vad var och en i samhället kunde bidra med. Folkförankring och engagemang för vår fred, säkerhet och suveränitet ansågs viktigt för samhällets motståndskraft att möta ett militärt angrepp – lika viktigt då som nu. 2023 års Rikskonferens har temat ”EU och Nato i en ny säkerhetspolitik verklighet”. Ordförandeskapet i EU och den svenska Nato-an

Svenskt  totalförsvar ska stärkas. Arbetet pågår nu inom såväl militära som  civila myndigheter. Som en del i detta arbete ska en krigsorganisation  byggas och denna behöver bemannas. Under hösten har en ny lag trätt i kraft som påverkar detta arbete.  Därför pågår också nu en diskussion bland såväl myndigheter, kommuner,  regioner och företag om vem som kan och bör krigsplaceras. Var  personalen bäst krigsplaceras och i vilken omfattning detta arbete ska  göras. För att försöka räta ut några frågetecken har vi idag med oss Mathias  Johansson, enhetschef vid enheten för bemanningsstöd vid Plikt och  Prövningsverket, Jenny Harlin, kanslichef vid Reservofficerarnas  fackförbund och Jacob Nordfors utredare vid Myndigheten för  samhällsskydd och beredskap. Programledare: Karin Abborr-Svensson, stabschef vid Folk och Försvar. Klippning: David Bruhn, programansvarig Folk och Försvar Musik: Waiting Room, Ethan Sloane, Epidemic Sound Jingel: Dia Hard productions

Med kriget i Ukraina har vi sett hur storkriget har återvänt till den europeiska kontinenten. Det senaste året har vi sett exempel på den moderna krigföringen som innebär en kombination av såväl skyttegravar och stridsvagnar som precisionsvapen och cyberangrepp. Samtidigt som kriget fortgår finns det redan nu erfarenheter och observationer som kan omhändertas för arbetet att stärka det svenska totalförsvaret. Det gäller både det militära och civila försvaret. Det är extra angeläget att belysa dessa lärdomar i och med arbetet med nästa  totalförsvarsbeslut nu påbörjas. Medverkande: Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien Pär Eriksson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

"Klimatkrisen handlar om säkerhet - både för mänskligt liv och för ekonomin". Det sade USA:s president Joe Biden under FN:s klimatkonferens COP27 som nu håller på att avrundas i staden Sharm el-Sheikh i Egypten. Stats- och regeringschefer samt klimatministrar från de 193 länder som undertecknat FN:s klimatkonvention har samlats för att följa upp sina klimatlöften och komma överens om nya internationella överenskommelser för att nå  Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. Klimatmötet sker under en tid som präglas av stora geopolitiska spänningar, inte minst med anledning av kriget i Ukraina och dess globala följdeffekter. Samtidigt blir klimatförändringarnas konsekvenser alltmer tydliga. Sommaren 2022 var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa, miljontals människor lider av akut matbrist med anledning av svår torka och över 33 miljoner människor har drabbats av de kraftiga översvämningarna i Pakistan. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa tidigare under COP27: ” Låt

Folk och Försvar har träffat utredaren Britt Bohlin som presenterade utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap den 7 november 2022. Tillsammans med Anders Forsberg från Svenska Röda  Korset försöker vi nysta lite i vad utredningen föreslår, vilka  implikationer det får och varför vi måste inta en Zelenskyattityd. Rysslands krig mot Ukraina har fått den säkerhetspolitiska ordningen  att skaka i sina grundvalar. Detta har också avspeglats i den svenska  säkerhetspolitiken och nu görs mycket både på den militära som den  civila sidan. Under 2021 tillsatte dåvarande justitieministern  utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap för att se över vad som kan göras för att stärka skyddet för civila i kris och krig. Utredningens uppdrag var bland annat att se över det fysiska skyddet  för civilbefolkningen, kartlägga ansvarsförhållanden för planering och  genomförande av utrymning och inkvartering vid höjd beredskap samt att

Den globala vattenanvändningen har ökat sexfaldigt under de senaste 100 åren och användningen ökar med cirka en procent varje år med anledning av jordens befolkningsökning, ekonomisk tillväxt och skriftande konsumtionsmönster. Enligt FN saknar två tredjedelar av världens flodområden internationella avtal om hur man kan säkerställa lika tillgång till gemensamma vattenresurser. Detta riskerar att skapa konflikter och säkerhetspolitiska spänningar över de gränsöverskridande resurser som är avgörande för länders vattensäkerhet. Samtidigt innebär klimatförändringarna att våra globala vattentillgångar utmanas genom extremväder, torka och större vattenvariationer och i framtiden kommer såväl tillgången som kvalitén på vatten att försämras. På vilka sätt kan vattenresurser vara en konfliktutlösare och hur används vattentillgångar som vapen i konflikter och som måltavla? Hur påverkas människors säkerhet av vattenbrist runt om i världen idag och vilka åtgärder uppmärksammas för att säkerställa att potentiella konflikte

Frågor om krig och fred hör till kärnan av säkerhetspolitiken och det finns få – om ens någon – i Sverige eller Norden som har samma långa erfarenhet och kunnande om dessa frågor som tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt. I det här specialavsnittet av Folk och Försvar-podden får vi höra honom resonera kring de här frågorna utifrån sin nya bok “Mina krig – Politik och diplomati i fredens tjänst”.  Lever vi i den nya oredans tid? Hur kan vi bygga mer fred och säkerhet i världen? Det är sådana frågor som diskuteras i specialavsnittet. MEDVERKANDE Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har kraftigt försämrats de senaste åren och den vedertagna prognosen är att vi har att vänja oss vid dessa stormaktsspänningar. Det är drivkraften bakom exempelvis  initiativen att stärka EU:s muskler i det försvars- och säkerhetspolitiska området liksom Sveriges ansökan om medlemskap i  försvarsalliansen Nato. Den här omvärldsutvecklingen har också lett till omprövningar av resursallokeringen till det försvars- och säkerhetspolitiska området. Regeringen och riksdagen har beslutet om historiska satsningar i  storleksordningar vi inte har sett sedan det tidiga kalla kriget. Det var också en period av utdragen osäkerhet och konflikt i  världspolitiken. När det talas om personal- och kompetensförsörjning är det ofta med  Försvarsmakten i åtanke men det är en utmaning som gäller för hela  försvars- och säkerhetsområdet. För att hantera de geopolitiska skiften vi ser i världen behövs det kompetens i alltifrån språk som kinesiska och ryska till

Mat är centralt  för vår överlevnad och vårt välmående. När krisen slår till blir det  därför ytterst viktigt att se till att livsmedelsförsörjningen fungerar –  oavsett vad krisen handlar om. Det är dels en fråga för samhällets  offentliga, privata och ideella aktörer, dels något som vi som individer  behöver ha en beredskap för. 2022 års krisberedskapsvecka, som går av stapeln vecka 39, kommer att  handla om just detta, och Folk och Försvar-podden laddar upp inför  veckan med ett avsnitt om individens beredskap för kriser som påverkar  tillgången på mat. Kriget i Ukraina, covid-19-pandemin och de senaste årens  klimatrelaterade katastrofer visar hur kriser kan leda till omfattande  störningar mot den internationella livsmedelsförsörjningen. Samtidigt  har vi i Sverige än så länge varit relativt förskonade från större  störningar, men vi kan inte utgå från att vi slipper liknande störningar  i framtiden. Vi behöver därmed en god beredskap för a

Våldsbejakande extremism och dödliga terrorattacker har på kort tid tagit ett allt hårdare grepp om flera länder i Västafrika. Konflikterna och instabiliteten i Sahel-regionen, framför allt i länderna Mali, Burkina Faso och Niger, sprider sig till grannländerna och många experter menar att regionen är terrorns nya tillväxtcentrum. Den negativa utvecklingen drabbar civilbefolkningen hårt och fattigdomen och bristen på utvecklingsmöjligheter ökar terrorgruppernas rekryteringsbas. Många regionala experter lyfter fram att flera strukturella faktorer har lett till ökade sårbarheter för människors säkerhet i Västafrika. En snabbt växande befolkning, ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar, illegala flöden av vapen och narkotika samt bristande politisk legitimitet är några av de faktorer som bidrar till ökad konfliktrisk. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera bakgrunden till instabiliteten i Västafrika, hur säkerhetsläget påverkar civilbefolkningen och vilka politiska, sociala och e

Ett podcastsavsnitt om antibiotikaresistens - framtidens stora hälsohot Världshälsoorganisation (WHO) klassar idag antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot den globala hälsosäkerheten. Det växande hälsohotet brukar kallas för “den tysta pandemin”, en utveckling där fler resistenta bakterier mot antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel kommer leda till att allt fler människor dör i enklare sjukdomar som lunginflammation, blodförgiftning eller blindtarmsinflammation. Redan idag beräknas omkring en miljon människor dö i världen till följd av resistenta bakterier och problemet väntas öka dramatiskt till följd av klimatförändringarna och en fortsatt överanvändning av antibiotika runt om i världen, både inom hälso- och sjukvården och inom djurhållningen. Vad behöver Sverige, tillsammans med andra länder, göra för att minska de katastrofala hälsorisker som följer med fler resistenta bakterier mot antibiotika? Hur arbetar EU mot antibiotikaresistens och vad innebär egentligen den nya EU-lagstiftnin